En liten bok om Jabes bön. Inte helt läsvärd.
Det är fredag och vi får ägna oss åt en bön igen. Jag har nyligen läst boken på bilden, ”Jabes bön” av Bruce Wilkinson.
Jag har mycket att invända mot boken. Jag uppfattar utläggningen som rätt grovhuggen och framgångsteologisk. Författaren tenderar också att se Jabesbönen som närmast en magisk formel som ger framgång om man ber den varje dag och det känns ibland rätt märkligt.
Så du måste inte läsa boken. Men du kanske tycker om bönen.
Det jag delar med Wilkinson är att jag också blir fascinerad av det bibelställe där texten står. Mitt i en namnlista i första krönikeboken (som ytterst få läser) står plötsligt den här lilla notisen insprängd:
”Jabes hade högre anseende än sina bröder. Hans mor gav honom namnet Jabes, ”ty”, sade hon, ”jag födde honom med smärta”. Men Jabes åkallade Israels Gud:
”Välsigna mig och gör mitt område stort.
Låt din hand stödja mig och
befria mig från olycka och smärta.”
Och Gud uppfyllde hans önskan.” (1 krön 4:9-10)
Den märkliga anvisningen till Jabes namn syftar på att namnet betyder just ”smärta” eller något liknande. I en kultur där man tänkte att namnet uttryckte något om vem man var som person så är det allt en rätt dyster prognos för lille Jabes.
MEN står det. Jabes åkallade Israels Gud. Och det gav hans liv en annan vändning. Jag tänker att det är där den viktigaste poängen kanske ligger. Inte i hans bön men i ATT han bad. Han uttryckte sin smärta och det gav lindring.
När det gäller bönen ”gör mitt område stort” kostar jag på mig att tänka bildligt. Jag tänker att Jabes (som många andra) kanske hade ett ganska snävt livsutrymme. Livet kan vara så litet och begränsat. Vi själva kan ha så svårt att få komma till vår rätt som vi är. Då är det bra att be om att få större rörelsefrihet, både inombords och i det yttre livet.
Be gärna Jabesbönen med mig idag och återvänd till den om du har användning för den. Det är ju en biblisk bön så den har vi alla lika rätt att använda.
Lämna ett svar