Kungen kommer.
Här är min text till palmsöndagen från boken ”tankestund”. Det är egentligen så att vi läser från johannesevangeliet denna påsk men idag får vi hålla tillgodo med Lukas:
Då han närmade sig staden och var på väg ner från Olivberget började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett: ”Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden.” Några fariseer i folkmassan sade då till honom: ”Mästare, säg åt dina lärjungar att sluta.” Han svarade: ”Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa.” Luk 19:37-40
Jesus rider in i Jerusalem. Han rider in som en kung och möts av folkets jubel. Många hyllar honom som en befriare medan andra är mer tveksamma. En del är öppet fientliga och vill tysta ropen.
På ett sätt är staden Jerusalem en bild av ditt och mitt hjärta. Dit vill Jesus komma och rida in. Han kommer som fredsfurste men ändå som en furste. Han vill upprätta sitt rike i världen och i oss. Är han välkommen? Det fanns människor i staden Jerusalem som längtade efter befrielse och upprättelse och som satte sitt hopp till att Jesus kunde ge det. Så är det också med oss. Han kommer inte låta saker vara som de alltid har varit. Det är vårt hopp.
Det fanns också människor i Jerusalem som hade alltför mycket att slå vakt om för att kunna ta emot honom helhjärtat. Så är det också med oss. Vad händer med min tillkämpade status och min position när kungen kommer? Är mina ambitioner förenliga med hans? Han kommer inte låta saker vara som de alltid har varit. Det är hotfullt för många av oss.
I varje hjärta har Jesus en allierad och i varje hjärta har han en fiende. När Jesus väl kommit in i staden ser hans fiender till att få honom dödad men han förblir inte död. Lovsången till honom kan i längden inte tystas.
Lämna ett svar