Så var det än en gång dags för en av dessa härligt spretiga bloggposter. Jag har på oklara grunder valt bilden ovan som illustration till denna söndags tema: ”Vägen till livet”. Vägen till livet är kanske inte heller någon lätt väg?
Jag ska inte predika eller vara i tjänst någonstans idag, förmodligen kommer jag inte iväg till någon kyrka heller eftersom barnen inte är helt pigga. En höjdpunkt i dagens bibeltexter är annars när Jesus liknar sig själv med en födande kvinna som har det svårt men som sedan ”glömmer sin smärta i glädje över det nya livet”. DET är en riktigt mäktig bild det. Nu kan var och en fundera vidare på hur vägen till nytt liv gått genom smärta för just dig. Idag har jag som sagt ingen predikan att ge utan var och en får vara sin egen predikant.
Det är väl egentligen alltid bäst så. Att var och en brottas med tron själv. Fast vi kan ju hjälpas åt också.
Annars går jag mot slutet här i Husaby känns det som. Det är förfärligt knepigt på många sätt och många känslor åt alla håll. Jag får tänka på den där födande kvinnan och tänka att det blir bra borta på andra sidan om alltihop sedan.
En fördel är i alla fall att det blir lätt att få barnvakt så jag kan se nya starwarsfilmen.
Och så har det kommit en ny avengersfilm i dagarna, den är säkert bra också.
Här är något helt annat jag snappat upp på nätet. En pappa som gjorde denna film för att hjälpa sin dotter läsa på till sitt prov om kristendomen. Rätt basic förstås men trevligt gjort:
Sen är det mycket som händer i veckan. Jag ska hålla vårtal på liden i Husaby och berätta att våren är här (och vad säger man mer än det egentligen?). Sen är det årets bästa helg. Första maj. Riktigt lyxigt för prästen med helt sekulära helgdagar egentligen.
Sen till helgen (2-3 maj) då är det ”vårrunda” på Kinnekulle med konst och kultur i varenda buske. Min personliga insats består i att jag medverkar på en musikgudstjänst (som talare förstås) och FRAMFÖRALLT i att jag leder en medeltidsinspirerad gudstjänst i Husaby på söndagförmiddagen. Om du kommer dit får du uppleva allt från rökelse och gregoriansk sång till att se mig klättra in i den märkliga predikogluggen.
Det där tycker jag är löjligt roligt. Att grotta ner mig i hur saker gick till på medeltiden.
Här är en annan film, lite mer hardcore sådär. Den urkristna hymnen ”trishagion” (trefalt helig) på grekiska:
Nu ska jag nog inte fylla på mer i tankarna här. Hoppas att din söndag blir god på alla sätt. Vad gör du idag? Skriv en kommentar!
Lämna ett svar