5 länkar och en film till trons försvar

Att försvara sig mot krabbor kan man göra såhär. Ska man försvara tron är argument bättre. Och dikter.

Att försvara sig mot krabbor kan man göra såhär. Ska man försvara tron är argument bättre. Och dikter.

Jag latbloggar lite igen såhär på nyårsafton men här är faktiskt riktigt bra grejer. Här är 5 länkar och en film som dykt upp i mina flöden såhär kring jul.

1. 5 spännande saker jag hade missat med kristendomen. Bloggaren Sonja har nyligen hittat en kristen tro och berättar om sina insikter om att hon fattat mycket fel om vad den kristna tron handlar om.

2. 5 reasons why the story of Christmas is true. Det blir en hel del argument hit och dit idag på bloggen. Här är en artikel om själva julberättelsen.

3. ”Descent – a christmas poem”. Jag har ju som du vet en svaghet för poesi och här en en vacker engelsk juldikt jag önskar att jag själv hade skrivit. Ska man försvara tron så får man aldrig glömma poesin ;)

4. Vi lever i efterdyningarna av Jesus revolution, Joel Halldorf är något så unikt som en teolog som håller sig framme i samhällsdebatten. Här argumenterar han för att kristendomens stora (och nu hotade) gåva till världen är -människovärdet.

5. Så erövrade star wars universum, kanske lite off topic att skriva om star wars men det här berör också det sätt som star wars blivit religion på för många.

Och så var det dags för videon:

I samband med Richard Dawkins sverigebesök passar Stefan Gustavsson på credoakademin på att bemöta dennes argument mot att tro på Gud. Rätt roligt och bra tycker jag.

Idag ska jag leda en nyårsbön i Dalstorps kyrka  och så hörs vi här nästa år då. Kände mig tvungen att skriva så. Tönt som jag är. Gott nytt år på dig så småningom i alla fall!

I närkamp med Jesus av Tobias Bäckström

I närkamp med Jesus av Tobias Bäckström

I närkamp med Jesus av Tobias Bäckström

För ett tag sedan fick jag nys om att en av mina prästkollegor i Kinds pastorat skrivit några böcker. Nu har jag läst en av dem. ”I närkamp med Jesus” av Tobias Bäckström.

Det är en ganska personlig bok med korta kapitel om en hel mängd olika aspekter av Jesusgestalten. En hel del är förstås sådant som jag stött på tidigare men ibland har Tobias andra perspektiv och jag hade en hel del behållning av boken. Desto större skäl att läsa den om man inte redan läst en massa teologi för jag förstår ju att jag inte direkt är den primära målgruppen. Det är en bok för den som är nyfiken och vill fundera vidare på om tron på Jesus håller. Visst märker man att Tobias är präst och går in för att försvara tron men det vore ju konstigt annars. Var och en får förstås ändå väga hur tunga han eller hon tycker att argumenten är. Boken finns på GAudete förlag.

Det är förstås också tankeväckande att stöta på någon som på många sätt är som mig själv och som givit ut böcker. Jag kan fundera ibland på om jag skulle försöka skriva något längre än bloggposter men hittills har jag inte kommit på vad. Coolast vore det att skriva något skönlitterärt men det verkar också svårast.

Har du tips på vad jag skulle kunna skriva för sorts bok så skriv gärna en kommentar.

Vandra Vägens årskrönika 2015

 

Gubbe med många år bakom sig.

Gubbe med många år bakom sig.

Så här års är det mycket årskrönikor och jag hänger på. Det har varit roligt att ägna en stund åt att titta igenom årets bloggposter och se hur tankarna gått och påminnas om ett och annat som hänt i mitt liv under detta år. För mig har 2015 varit väldigt händelserikt med flytt och ny tjänst och därtill ett barn till i familjen.

Här är några milstolpar på bloggen under året.

Januari

Under slutet av förra året skrev jag en hel del om skapelseteologi och lite efterpå kom denna bloggpost med titeln ”Är vi faddrar till skapelsen?

 

Februari

Jag är fortfarande lite mallig över denna bloggpost där jag lyckades hitta en koppling mellan serien ”Downton Abbey” och en nytestamentlig gudsbild.

 

Mars

Jag tror att mängden poesi på Vandra Vägen har ökar dramatiskt under 2015. Här är en dikt jag skrev och själv tycker mycket om: ”Kunskap på gott och ont

 

April

En sak som gör denna blogg unik är mina taktiskt valda populärkulturella referenser. Här tycker jag verkligen jag fick till det om ”Svärdsprinsessan Amaltea och Guds logos” men å andra sidan är det nog ganska få av er som läser mangaserier va?

 

Maj

Jag har två bloggposter från maj här. Bara titeln gör ju ”Gud talar i min hjärna” till en höjdare. Fast jag tycker det är en tänkvärd idé om att det finns utrymme för gudomligt handlande i världen.

Ett viktigt tema här under 2015 är att jag skrivit mycket om relationen mellan judar och kristna. Till exempel den här beklämmande bloggposten om ”när de kristna svek judarna för första gången.”

 

Juni

Juni verkar ha varit en svag månad på bloggen men jag fick i alla fall till en fräck anspelning tillsammans med bra teologi när jag skrev om ”den lilla döden och uppståndelsen”.

 

Juli

Juli var inte heller särskilt het. Åtminstone inte här. Men så är ju också sommaren lågsäsong för bloggläsande över lag. Här står i alla fall om ”Ej evangelisation tack”.

 

Augusti

I Augusti började jag min nya tjänst i Dalstorp men bloggen lever vidare som förut. Ryktet säger att kyrkoherden och informatören tycker det är bra grejer jag skriver vilket ju är roligt. Här skrev jag om ”Jesus med kejsarens titlar”.

 

September

Jag har hackat en del på den romantiska kärleken tidigare men under året läste jag en väldigt tänkvärd bok av en sekulär filosof kring kärleken och fick många nya tankar (som jag också skrev ner här över rätt lång tid). Här är i alla fall ”Till den romantiska kärlekens försvar”.

 

Oktober

Återigen har jag två bloggposter som ligger mig varmt om hjärtat. Dels ”Det är bra att älta” som handlar om just det. Och dels det att jag sammanfattade mina lärdomar från bloggen och annat i bloggposten ”10 lärdomar efter 4 år som bloggande präst”. 4-årsdagen kommer för övrigt i januari.

 

November

Jag är själv barnsligt förtjust i de bilder jag lyckats ta och gestalta Martin Luthers liv i playmobile. Här är den om ”Luther, den glada gamängen”.

 

December

I början av året hade jag några gästbloggposter av Christian Hjertén. Sedan var det dåligt med den varan i sort sett hela året men så helt nyligen skrev Johan Engvall om ”Ödmjukhet i Franciskus anda” och gjorde det så bra att det får bli december månads favorit.

 

Sammanfattning

Jag vet inte om du iddes titta igenom alla mina länkar men om du har det gläder det mig. Nu återstår frågan om vad nästa år kommer kännetecknas av. Förmodligen samma saker typ. Nya läsare är alltid välkomna och särskilt om ni hör av er på något sätt med feedback.

Vd tycker du var bäst på bloggen 2015? Skriv en kommentar!

Flyktingbarnet Jesus i Egypten

Flykten till Egypten

Flykten till Egypten

Jag latbloggar lite i mellandagarna med genom att bara tipsa om den här artikeln från tidningen dagen om Jesus som flykting. Den här julen är det många som velat göra kopplingar mellan Jesus och flyktingsituationen och ibland har det blivit rörigt. Mest på grund av skiftande bibelkunskaper tror jag. När Jesus kom till Betlehem så var han inte där som flykting utan på skattskrivning men därefter fick den orolige kung Herodes för sig att döda alla tänkbara kungapretendenter i Betlehem genom att låta döda alla små gossebarn. Då fick Josef och Maria fly med Jesusbarnet. Allt detta enligt Matteusevangeliet. Därav också denna dags (28e dec) plats i kyrkoåret. ”Värnlösa barns dag” (eller menlösa barns dag som det hette förr) till minne av barnamorden.

Det jag nu lärt mig via artikeln är att man i Egypten allra sedan mycket lång tid tillbaka förvaltar en mängd berättelser om Jesu tid i Egypten med heliga platser och en tänkt resrutt under familjens tid där. För Egypterna är berättelserna viktiga eftersom de skapar en tydlig koppling mellan Jesus och just deras trakter. Sen kanske man kan undra hur det står till med den historiska trovärdigheten på berättelserna men det får vara en annan fråga. För kopter och etiopiska ortodoxa sätter man högt värde på dessa berättelser. Nytt för mig men väldigt intressant.

Det har förstås också gett upphov till olika pilgrimsmål i landet. Vilket ju också är ett intresse jag har.

9 blandade tankar på söndagen efter jul

Det finns så mycket fantastiska julbilder. Som denna koptiska ikon.

Det finns så mycket fantastiska julbilder. Som denna koptiska ikon.

1, Jag får önska er alla en god fortsättning på julen. Idag är det för min del sista gudstjänsten jag ska leda på flera dagar. Annars har jag hållit på med olika stora och/eller julgudstjänster dagligen sedan den 22a.

2, Idag ska jag leda högmässa i Grimsås kyrka klockan 11. Det är tema Guds barn så det finns minst sagt mycket att säga. Jag tänker tala om anknytning.

3, Igår på väg till annandagsmusikgudstjänsten (som var väldigt fin!) skulle jag lite snabbt skriva ut min predikan på kontoret på vägen och så var det fel på servern. Det gick rätt bra att tala från några stolpar då men idag skulle det vara skönt om utskrifterna fungerar…

4, Det skrivs och bråkas en hel del i medierna om julen i vanlig ordning. Jo det stämmer att vi inte vet om Jesus är född den 25e december men ur kyrklig synvinkel är det inte så viktigt. Det är ju liksom inte vilken födelsedag som helst vi firar. Det här med att Gud blir människa måste man ju ändå fira någon gång, så då funkar juldagen lika bra som något annat.

5, Och så bråkas det fram och tillbaka kring det som sägs mycket just nu om att Jesus var ett flyktingbarn men det tänker jag skriva om i morgon så det får vara.

6, Jag tycker det skulle vara väldigt bra och inte det minsta konstigt om åtminstone ett av evangelierna ingick i skolans läroplan någon gång upp i åldrarna.

7, Nu känns det rätt ok att börja säga ”god fortsättning” men framförallt ska det bli roligt att få säga ”gott slut” sista dagarna på året. Det känns existentiellt på något sätt.

8, Är det sant att Kyrkans Tidning har delat ut pris till årets bloggare igen? Måste vara något fel på kommunikationerna för ingen har hört av sig än.

9, En rolig sak med att fira jul här hemomkring som präst är att mina föräldrar hänger på till mina gudstjänster ibland. Det känns häftigt och rätt konstigt att få stå och predika för dem.

Vad gör du idag? Hur har julen varit? Skriv en kommentar!

Skattskriven -en juldikt

Systemets fotsoldater på kinesiska muren.

Systemets fotsoldater på kinesiska muren.

 

Skattskriven. Inne i systemet.

En ekonomisk enhet från allra första dagen.

Som vi.

Född i Davids stad med släktled bakåt mot urtiden

En bild av att vara människa från jorden

och under maktens stövel.

Denna världs makter som härskar så övermodigt

men får panik över blotta ryktet om en annan kung

Tomten kör med karma

Samling kring barnet.

Samling kring barnet.

Eftersom du läser det här kan jag glädja mig över att ha läsare även på julafton. Jag tänkte dela en dikt idag. En rätt udda juldikt kanske men ändå. Den bygger på en bild av hur det var med tomten förr som kanske aldrig varit sann men det hjälps inte. DU får ta den för vad den är. God jul till dig! Själv leder jag en krubbgudstjänst idag och så småningom blir det midnattsgudstjänst och julotta.

 

Finns det några snälla barn här?

I farstun står tomten och bocken är med

De har julklappar till de snälla

Och ris till de som inte varit snälla

Det måste betyda att det är för att själv få

som man ska vara snäll

men framförallt

Vilen hemsk besvikelse

Att hoppas på julklappar och få stryk istället

Gamla tiders tomtar körde stenhårt på karma

Vilken kontrast mot julens innebörd

Att vi får det vi inte förtjänar

Vandra Vägens julsaga 2015

Mitt i vintern var det. Fast mer snö här än i det heliga landet va?

Mitt i vintern var det. Fast mer snö här än i det heliga landet va?

Den stundande julhelgen till ära väcker jag liv i min (visserligen väldigt fina men ack så) slumrande youtubekanal. Här är en liten julhälsning till dig från mig. Det är också vad jag sade på skolavslutningarna i Dalstorp och Grimsås för några dagar sedan (för intresseklubben).

Må din dagföredopparedagdag vara riktigt bra!

Väckelserörelser och framsteget

Uppfinnaren Tesla. en framstegets man.

Uppfinnaren Tesla. en framstegets man.

Jag har tänkt lite igen. Tidsmässigt sammanföll många av de kyrkliga väckelserörelserna på 1800-talet med det vi kallar ”modernismen” -en tid av utvecklingsoptimism och tron på att människan kunde lösa det mesta bara hon använde förnuftet.

Det jag tänkt på är att det fanns en utvecklingstanke även i många av dessa kyrkliga rörelser. ”Helgelseförbundet” till exempel, eller ”metodismen” -man ville se en utveckling hos den troende mot större helighet.

Det var inte direkt något nytt i kyrkans värld men visst verkar det ändå som att man förmodligen ganska omedvetet kom att betona växandet i tron för att det var en kristen tro som appellerade mer till den tidens människor?

Den här tidens rörelser har format mycket av vår tids syn på kristen tro. Jag vet att jag ibland varit ganska stressad över detta med att man borde utvecklas mer och växa i tro. Kanske helt i onödan? Det kanske inte alls är något man borde betona så mycket?

I vår tid ser vi kanske istället på hela oss själva som projekt. Mer än någonsin finns det en genklang i vår samtid kring att utvecklas och förändras. Det kanske är värt att vara tveksam till sådana tendenser, inte för att de nödvändigtvis är helt fel utan för att det får helt fel proportioner? Vi får minnas att i helt andra tider har kristen tro setts som grund för att mena att livet och vi själva är ganska statiska. Någonstans måste vi nog söka en balans här.

Vad tänker du om det här? Skriv gärna en kommentar!