Revolvermän i den gamla västern. Föregångare till James Bond?
Här är predikan jag höll i Ljungsarp och Dalstorp igår. Jag tycker det finns ett och annat tänkvärt i den, läs och se om du håller med.
Noa, James Bond och kampen mot ondskan
Jag tycker vi börjar med James Bond. Han är ju känd för det där med att kämpa mot ondskan som ju är dagens tema. Strider mot superskurkar och räddar jorden. Det är väldigt tydligt vem som är god och vem som är ond och det kanske är det som är skönt med att se på James Bond. Det går att kämpa mot ondskan helt enkelt genom att skicka James Bond att skjuta dem.
Ni kanske inte tror mig om jag säger att bibelberättelsen om Noa handlar om James Bond. Nej det gör den kanske inte men nästan. Ni kan ju berättelsen om Noa. Gud ser ondskan på jorden och beslutar sig för att dränka den onda mänskligheten och bara Noa och hans familj, som är rättfärdiga, får vara med på arken och starta om livet på jorden. Och arken flyter på vågorna och så kliver de ut och sen är alla problem borta och alla är goda sedan dess. Nej så är det ju inte. Även de där allra mest rättfärdiga människorna måste ha haft något ont i sig för plötsligt står världen i brand igen. Berättelsen om Noa har många bottnar men jag tänker att en poäng är detta att det inte går att kämpa mot ondskan genom att ta bort de onda. För då blir egentligen ingen av oss kvar. Många regimer har försökt och röjt undan oliktänkare men det blir bara mer ondska då, inte mindre Berättelsen om Noa visar på att James Bonds metod inte fungerar. Striden mellan gott och ont står inom var och en av oss. Slagfältet är i våra hjärtan. Om vi vill göra världen bättre (och det vill vi ju) så är det oss själva vi har mest möjlighet att påverka. Det är oftast inte lika roligt som att hitta stickor i andras ögon men inte desto mindre sant.
Paulus skriver om Guds rustning (han har visst läst den gammaltestamentliga texten för där står det snarlika ord om Gud som strider). Han börjar med den otroligt vackra raden ”hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft”, det är en favoritvers jag har. Och sedan radar han upp rustningens delar som ska hjälpa oss att stå emot det onda. Sanningens bälte, rättfärdighetens pansar, villighetens skor, trons sköld och frälsningens hjälm och Andens svärd som är Guds ord.
Det är nästan bara försvar man ska inrikta sig på verkar det som. En massa skydd av olika slag. Utom Andens svärd då. Och det är för att vi är under attack. Det kommer brinnande pilar flygande står det. Ondskan är som en invasionsstyrka, Jesus ha befriat oss men det vill fienden inte finna sig i utan vill ta över igen så det gäller att göra vad man kan för att skydda sig. Det är viktigt med ett starkt försvar.
Sanning är förstås ett bra försvar. Lögnaren är alltid rädd och lockas att göra det ena och det andra för att leda bort uppmärksamhet från sådant som inte andra borde få veta. Jesus visar oss hur man är en sann människa så vi får lära av honom.
Rättfärdighetens pansar. Det gäller att skydda sitt hjärta. Det ser nog mer ut som min vackra vita dopdräkt här tror jag. Om vårt hjärta dömer oss så får vi lita på att Guds nåd är större än allt, vi tillhör Jesus för det har han lovat.
Skorna på fötterna. Villighetens skor. Initiativkraft är viktigt för ondskans bästa strategi är att få oss modlösa eller likgiltiga. Vi får be Gud om lite bepansrade skor också.
Och så skölden och hjälmen. Tro är faktiskt som en sköld. Det finns spännande likheter med hur det är på andra sätt i livet. Barn som möter olika svårigheter i livet kan vara olika rustade att klara av dem beroende av vad de har för sköld. Man kan råka ut för ganska mycket tråkigheter och bli retad i skolan och sånt och ändå klara sig ganska bra så länge man har någon god relation där man får bli omhändertagen. Relationen med Gud genom tron kan fungera som en sköld som gör att det inte är så lätt att komma åt oss.
Hjälmen är en stark bild för det är nog ofta i tankarna som vi får kämpa. De destruktiva nerbrytande tankarna om oss själva eller mot andra. Må Gud skydda våra huvuden.
Det är värt att fundera en del på vilket sätt tron är till hjälp mot det onda. Hur får man rustningen att fungera? Det finns nog många sätt. Hämta styrka från Herren står det. Det finns en berättelse om ett litet barn som bygger sandslott på stranden och så är det plötsligt en sten i vägen för bygget. Det lilla barnet kämpar med att flytta stenen med alla sina krafter. Det håller på en lång stund och försöker på alla sätt rucka på stenen men det går inte. Då kommer farmor dit och frågar barnet vad som händer och barnet berättar med gråten i halsen. ”Men du har ju inte använt hela din styrka” säger farmor. Då blir barnet ännu mer ledset och börjar gråta. Hon har ju verkligen gjort allt hon kunnat. ”Du ha ju inte bett mig om hjälp” säger farmor och så hjälps de åt att flytta stenen. Farmor kan flytta berg. Precis som tron. De gamla ökeneremiterna på 300talet kämpade mycket med sina egna tankar och med sig själva i sina små eremitceller i öknen och de lärde sig samma sak på det hårda sättet. När det verkligen är kamp med sig själv och mörkret så är det hopplöst att fortsätta kämpa emot själv. Det enda som kan fungera är att vända sig till den som är starkare. Kristus. Och så upprepade de Jesu namn om och om igen för att ha något att hålla sig fast i tills stormen bedarrat.
I evangeliet fick vi höra om kvinnan som hade svåra blödningar och kämpade med att få bra vård för sina problem men det enda hon fått var ett stort hål i plånboken också. Hon gör ju faktiskt just detta, hon vänder sig till Jesus med sin bön om hjälp, det är en bön utan ord får man säga men den fungerar. Hon blir botad. Och Jesus vänder sig till henne och talar med henne. När jag hör om det så tänker jag att för Jesus finns det ingen som bara är ”en i mängden”, en anonym person i folkmassan. Hon får några ord av uppmuntran, han tar sig tid Och ofta vid såna här tillfällen säger han också ”dina synder är förlåtna”. Man kan tycka att det är konstigt för ingen har ju egentligen frågat efter det men synd är ju det som skiljer oss från Gud. Hon kommer darrande fram men så får hon höra att inte nog med att hon blivit botad, hon får lita på att hon är Guds dotter, att Gud bara vill henne väl och förnyar sin gemenskap med henne. Allt detta händer när vi vänder oss till Jesus. Eller Omvänder oss som vi också säger.
Jag sa nyss att andens svärd som är Guds ord är enda anfallsvapnet mot det onda. Guds Ord kan ju betyda bibeln eller evangeliet och att sprida det är verkligen att kämpa mot ondskan får då får fler chansen att få hjälp mot det onda av den ende som egentligen kan besegra det onda. Att det är ANDENS svärd är lite av en fingervisning om hur Guds Ord är tänkt att användas. I Galaterbrevet står det att ”andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning.” Det duger inte att slå bibeln i huvudet på varandra, det är tragiskt att kyrkan har stridit så mycket sinsemellan. Guds Ord måste användas på oss själva också, på vårt eget hjärta så att vi med den kärlek vi tagit emot också kan hjälpa andra. Med glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, självbehärskning, trofasthet, ödmjukhet och kärlek kan man faktiskt göra världen bättre. Men även till det behöver vi hjälp.
Vi får komma ihåg James Bond och Noa. Även den mest rättfärdige har mycket mörker inom sig. För oss krävs det att vi hämtar styrka från Herren, från hans oerhörda kraft, för att vi ska kunna hålla stånd mot det onda. Varje dag.
Lämna ett svar