Saulus pekar finger. Bra för ödmjukheten med motgångar?
Tre saker jag tror det kan vara bra för många av oss att tänka ofta när vi drabbas av olika motgångar.
”Äsch, det är inte så noga” -Perfektionism förstör mycket glädje i livet. Bra nog är ofta bra nog. Jag har på sista tiden funderat en del på hur mycket jag kan gå och gräma mig i efterskott över någon liten felsägning medan de som hört den redan glömt den sedan länge.
”Äsch det är bara pengar” -Lite knepigare för det är inte alltid så bara med pengar, det beror ju helt på hur mycket man har. Men ändå. Jag begravde en gång en bonde som alltid kommenterade maskinhaverier (som ju kan bli väääldigt dyra i jordbruket) med ”vi får vara glada att ingen kom till skada”.
”Äsch, det är i alla fall bra för ödmjukheten” -Det värsta i många motgångar kan vara att de går vår stolthet förnär. Som kristen kan man då vända på steken och tänka att det kanske är nyttigt med sådant som kan göra oss ödmjukare, men gränsen mellan ödmjukande och FÖRödmjukande kanske många gånger är fin?
Vad säger du om dessa? Och har du fler såna ”äsch”`att tipsa om? Skriv en kommentar!
Lämna ett svar