För en dryg vecka sedan hade jag en bön av Lena P som fredagsbön här på Vandra Vägen. Jag gör gärna om det. Här är en dikt i bönform som jag läst och som stannade kvar i mina tankar. Kanske talar den till dig också?
Dina ord och mina
Våra ord möts på mitten, Herre.
Jag läser dina,
och jag berörs djupt.
Jag skriver mina ord
från djupet av mitt hjärta.
Våra ord möts på mitten,
och de färgar av sig på varann.
Ibland lånar jag ett ord av dig,
men du får alltid minst ett tillbaka av mig.
Våra ord möts på mitten
och färgar av sig på varann.
Mina ord är inte längre mina.
Lämna ett svar