Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Luther i Sverige

En svensk Luther!

En svensk Luther!

Idag har jag överraskande saker att berätta om Luthers historia i Sverige. Inte så att Martin Luther har varit här personligen men man brukar ju säga att Sverige är eller har varit ett Lutherskt land. Det jag vill säga är att det nog inte är som man tror med den saken. (tack till Birgit Stolts fantastiska bok ”Luther själv” för innehållet i dagens bloggpost).

Luther var inte alls något stort namn när reformationen kom till Sverige. Visserligen hade de svenska reformatorerna varit i lära i Wittenberg och kanske suttit vid både Luthers bord och vid hans kateder men reformationen i Sverige var mest av allt av politisk art, det teologiska innehållet var ställt i skymundan.

Kung Gustav Vasa var helt med på noterna när han förstod att det fanns möjlighet att ta makten över kyrkan och dess egendom men han tyckte att det bara behövdes en hjälte i den historien, nämligen han själv. När den tyska bibeln (Luthers översättning) kom på svenska fick den därför istället heta ”Gustav Vasas bibel”. Och Gustav Vasa gjorde stor sak av att han var den som befriat Sverige från dansken, bibeln från latinet och kyrkan från påven. Sen belönade han sig själv genom att röja bort allt ur det finaste koret i Uppsala domkyrka som var helgat åt Maria, och avsätta det till gravplats åt sig själv…

Det var mycket i kyrkan som förblev som det varit. Tyska lutheraner som kommer till Sverige har alltjämt svårt att tro att vi verkligen är lutheraner vi också, eftersom allt i kyrkorum och gudstjänster ser så katolskt ut i deras ögon. De starka svenska bönderna var inte heller sugna på att någon skulle komma och berätta för dem vad de skulle tro på och man ville verkligen inte riskera att Gud blev vred och skörden slog fel om man bröt med gamla seder och började fira gudstjänsten annorlunda. Det har ofta sagts att reformationen i Sverige var någon slags halvmesyr och det ligger nog mycket i det.

Sett med nutida ögon så har Svenska Kyrkan äntligen blivit fri från staten igen efter många år men det går trögt att hitta ett annat sätt att vara på, detta måste vi nog förstå mot att det finns en otroligt lång tradition i landet om att vilja använda kyrkan för olika politiska syften. Nu blänger vi alla mot Gustav Vasa för han bidrog mycket.

Foto 2017-01-30 12 17 44

Det ni ser här ovan är Martin Luthers popularitetskurva genom tiderna i vårt land. Martin Luther och hans teologi var länge ganska okänd även i det protestantiska Sverige. Det var inte förrän när ”läsarna” i väckelserörelserna på 1800-talet började läsa Luthers postillor som han sköt upp i popularitet. Luthers popularitet var nog som störst någon gång sent 1800-tal. Kurvan är sådär i exakthet men det viktigaste syns i alla fall.

Sedan hade Luther alltjämt en hel del anseende en bra bit in på 1900-talet men i och med andra världskriget vände svenskarna ryggen mot allt tyskt och då sveptes han med i fallet. Talar man med äldre präster i Sverige nu så kan de ha gått igenom teologiutbildningen utan att Luther knappt nämnts.

Från 80-talet (om man får tro Birgit Stolt och det vill man gärna) så började man tala om Luther igen, men enbart nedsättande. Det var från och med nu som man kan ha ”en liten Luther på axeln” och Luther förknippades mest av allt med tvångsmässig arbetsdisciplin.

Nu får vi hoppas att detta Luther-år bereder väg för någon slags syntes. Så att vi både kan uppskatta den spännande livsberättelsen om Luther, och ha en ganska balanserad syn på vad som verkligen är värdefullt och vad man faktiskt ska ifrågasätta hos honom.

 

Kommentarer

4 svar till ”Luther i Sverige”

  1. Profilbild för Simon
    Simon

    Kanske är det på den här bloggen jag har läst att den medeltida latinska gudstjänsten var rätt så folkkär, och inte så lång som de lutherska gudstjänsterna senare blev (det var ju först då det blev aktuellt att skaffa kyrkbänkar). Den katolska liturgin hade fler växelläsningar mellan präst och församling, alltså lite mer delaktighet – visserligen på latin men det gick väl att lära sig några rader.

    1. Profilbild för Rebella undrar

      Det där vill jag ifrågasätta. Är inte de katolska växelläsningarna av väsentligt mycket senare datum. Var det inte så att kantor och präst stod och mässade till varandra …?

      Kan vi betrakta denna film som något slags facit?
      https://www.youtube.com/watch?v=2ksK3Wsbehk
      Tyvärr får man se ganska lite av församling. Det mest zomas in på koret. Vad församlingen gjorde av knäfall och korstecken får man se lite av, men inte jättemycket. Jättemycket ”repliker” verkar de iaf inte ha haft.

      1. Profilbild för Tomas Jarvid

        Helt klart var det så att folk i gemen inte alls var sugna på att någon skulle ändra på hur de firade sin gudstjänst. de kyrkliga missbruken var inte heller alls lika stora uppe i nord som nere på kontinenten så det fanns inte mycket tryck nerifrån för reformationen. Och sett med senare protestantiska ögon vill man ju gärna ha det till att de tyckte gudstjänsterna var meningslösa tills de blev på svenska men så var det av allt att döma inte alls. De var fullt engagerade med egna böner ute i församlingen, mycket växelspel var det kanske dock inte men engagerade var de nog ändå. Det finns en lite bok som heter ”tro på Gustav Vasas tid” som har som poäng att bondefolket hade en ganska kollektiv syn på gudstjänsten över huvud taget, snarare än ett uttryck för individuell tro, och att de såg det som del i ett slags förbund med Gud att fira sin gudstjänst.

        1. Profilbild för Rebellas andra

          Den beskrivningen kan jag väl köpa. Men just växelläsningarna med församlingen tror jag faktiskt (bortsett från någon experimentell/försöksverksamhet) kom efter Andra vatikankonciliet, alltså på 1960-talet.

          Med andra ord såg ”medverkan” ut helt annorlunda tidigare. Om man tänker sig att riten är kollektiv och prästen utför, inte på eget bevåg utan på kollektivets vägnar? nej inte riktigt så, men jag tror ni kanske fattar vad jag far efter?

          (Det här är eg. ett blogginlägg jag länge misslyckats med att skriva, snackar vi om det här istället kanske jag slipper. Och jag tror det blir bättre så, också, med lite dialog)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.