Tavlan ovan föreställer en stor mängd rikedomar samlade på hög. Ägaren syns inte till. Kanske är han eller hon redan död och kan inte längre glädjas över sakerna? Den här sortens motiv inom konsten kallas för ”vanitas” och har faktiskt fått sitt namn efter ett bibelord från predikaren:
”Tomhet, idel tomhet,säger Predikaren,tomhet, idel tomhet,allt är tomhet.” (Pred 1:2)
Andra populära inslag i genren är vissnade blommor eller dödskallar.
I gamla översättningen står det det märgfulla ordet ”fåfänglighet” istället för tomhet och på latin heter alltså samma sak vanitas. Tanken är enkelt sagt att mycket här i livet ser ut att vara fast och pålitligt men i själva verket är det som rök som skingras i intet. Vi är kortlivade och vi strävar med stor möda efter olika saker som också inte har något bestående värde.
Jag roade mig med att göra en liten bild lite i samma stil som det kan se ut på ”inspirationsbilder” eller liknande. På sådana eller på väggar i heminredningen kan man ofta hitta orden ”Carpe Diem” -fånga dagen. Hur skulle det se ut om det istället stod ”vanitas” där? Detta är tomhet och skall förgå?
Carpe Diem och Vanitas står liksom i stark kontrast till varandra som sätt att förhålla sig till tillvaron. Jag tror det finns mycket gott i budskapet om att fånga dagen. Det är många gånger svårt att vara närvarande i nuet och det måste vi kanske alla öva oss i. Samtidigt finns det något slags bismak i detta med ”carpe diem” som säger att vi ska leva för stunden för det är det enda som finns.
Ett förhållningssätt till livet som går mer utifrån ”vanitas” skulle snarare gå ut på att man försöker att leva för evigheten. Göra goda gärningar som lämnar spår och verkligen betyder något. Och att man söker Gud som håller både tid och evighet i sin hand. Ett bibelord från psaltaren kan illustrera detta:
”Äger jag dig i himmelen saknar jag ingenting på jorden”
Denna tid på året, fastan, utgår i väldigt hög grad från detta vanitas. Orden under den nedersta bilden sägs i askonsdagsgudstjänsten när man får aska i pannan. ”Kom ihåg människa att du är stoft (omvänd dig och tro evangelium)”.
Det här är långt ifrån något jag själv tänkt färdigt på. Vi får väl tänka tillsammans! Vad skulle du säga är bra med att tänka utifrån ”vanitas” respektive utifrån att snarare försöka ”fånga dagen”? Skriv en kommentar!
Lämna ett svar