Jag fortsätter att skriva tankar utifrån präst och diakonmötet om nåd för ett tag sedan. Pekka Mellergård skrev i sin del av prästmötesboken om något som jag tror är väldigt relevant för kyrkan idag.
Tydligen finns det en undersökning om livet i Djursholm där en del av landets toppskikt lever sina liv. Det kräver visst en del att bo där för det gäller att vara framgångsrik på i stort sett alla livets områden för att duga. Karriär, träning, smak och skötsamma barn och så vidare. Och dessutom skriver Pekka att resten av Sverige strävar mot att bli som Djursholm.
Utifrån detta skriver han följande citat om nåden att inte behöva vara perfekt:
”Hur många längtar inte efter befrielse från krav på att vara perfekt? Att bara få vara? Att vara accepterad och kanske till och med älskad. Helt utan motprestation? Är det vad Nåd handlar om i Sverige på 2010-talet?” (nåd i realtid s70)
Detta hänger förstås mycket ihop med en tro på Gud. I alla fall för mig. Att vi har vårt värde utifrån att vi är skapade och älskade av Gud.
Vad säger du? Skriv en kommentar!
Lämna ett svar