Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Digitaliserad kristendom -en gästbloggpost

Foto 2017-04-07 13 31 51

Kära läsare! Idag har jag än en gång glädjen att ha Daniel Azzopardi som gästbloggaren på Vandra Vägen. Denna gång om vad som händer med kyrkorna när de påverkas av digitaliseringen av samhället. Mycket intressant och viktigt att tänka på i vår tid. Ordet över till dig Daniel!

Digitaliseringen av kristendomen – en nödvändig trend?

Förra veckan kommunicerade ledarskapet bakom den ryskortodoxa kyrkan sitt ställningstagande om sociala medier. I Yelokhovo-katedralens väggar ekade missnöjet kring ungdomars användning om de här medierna, och enligt kyrkans ledning valde man att klassificera sociala medier under benämningen ”en sjukdom”.

– Vissa människor finner ingen mening i livet, bortsett från de ”lajks” som de får. Har de ingen annan mening så ser vi det hela som en stor tragedi, löd meddelandet.

Det var dock inte bara sociala media som var ett nytt problem för kristendomen, påstod ledarskapet. Ett annat problem ansågs vara bildinnehåll som dessa medier sprider eller kan sprida, vilka i sin tur kan leda till syndfulla tankar.

Men trots den ryskortodoxa kyrkans dramatiserande inställning till sociala medier så har andra kristliga inriktningar kommunicerat en annorlunda, mer positiv inställning under samma vecka. Den största överraskningen kommer från den katolska kyrkan som för första gången någonsin väljer ut en biskop som får vara med och närvara på SXSW Festival (ett evenemang som består av konferenser, workshops och festivaler inom musik, film och teknisk interaktion). Enligt uppgifter till Npr.org ska den katolska biskopen Paul Tighe, även känd som den katolska kyrkans ”medieguru” diskutera kyrkans roll på sociala medier.

Ledarskapet i Vatikanstaten har länge varit skeptiska till sociala medier och internet, men sedan påven dök upp på Twitter verkar kyrkoledningen fått en mer liberal inställning till teknik och digitaliseringen i våra samhällen. En liknande trend har återsetts bland andra kristliga inriktningar, inte minst inom den anglikanska rörelsen i USA som gått ett steg längre och börjat acceptera donationer i form av bitcoins. Överraskande nog har fenomenet och kyrkornas digitalisering öppnat upp för en helt ny industri, inte minst inom underhållningsbranschen som snabbt fångat upp kyrkornas intresse för digitala medier. Ett tydligt exempel kan återses hos många av de underhållningssajter som nyligen implementerat bitcoins inom diverse segment. Som användare kan du alltså skänka bidrag eller pengar till kyrkliga verksamheter även om du inte tillhör någon specifik kyrka eller församling. Kyrkan som mottar din gåva kommer i det här fallet aldrig få veta att den kommer från dig (om du självklart inte märker den uttryckligen).

De resultat som digitaliseringen medfört har varit utstickande och kyrkorna sägs ha inspirerat många nya följare. Bäst verkar det ha gått för den lokala pastorn Mark Helton som fått idén att starta interaktiva gudstjänster på nätet. Varje månad har han över 5 000 följare som deltar i gudstjänsterna genom sina mobiltelefoner, surfplattor och datorskärmar.

– Det har verkligen öppnat upp ögonen för mig, säger han i en intervju.

– Teknologin har gett oss otroliga möjligheter för att sprida bibelns budskap.

Den sociala närvaron på internet har alltså blivit ett betydelsefullt kapitel för kyrkans framtid. Skulle det då fungera i Europa som i USA, och vilka konsekvenser kan det medföra?

Förra helgen befann jag mig i den österrikiska huvudstaden Wien på en bibelcirkel tillsammans med åtta andra studenter. När vi talade om digitaliseringen fanns det både positiva och negativa kommentarer. Slutsatsen var hursomhelst att digitaliseringen och de sociala medierna var bra för samtliga kristliga inriktningar såväl som religionen i sin helhet.

Tyngdpunkten ansågs ligga i interaktion snarare än marknadsföring och reklam. Ett exempel som låg till grund för teorin var pastorn Adam Webers sociala genomslag på nätet. Sedan hans kyrka började arbeta med sociala medier 2006 har antalet medlemmar expanderat från 30 till 4 000. På Twitter har den lokala kyrkan 13 000 följare, respektive 33 000 på Facebook.

Enligt Weber låg den framgångsrika hemligheten i interaktion med de användare som söker efter lokala kyrkor på nätet, bibelsvar eller böner. Kyrkan svarar vanligtvis inom loppet av en timme och övervakar aktiviteter på daglig basis. Ser man att någon förlorat en familjemedlem eller vän så är kyrkan väldigt snabb på att interagera med dessa användare. Men målet verkar ändå ligga i att kommunicera med människor snarare än att ”marknadsföra” kristendomen eller bomba följarna med bibelcitat.

Hur stora är de svenska samfunden på Facebook?

Nedan kan du se en aktuell lista på de mest inflytelserika kyrkosidorna på Facebook och antalet följare respektive sida har.

1. Svenska kyrkan: 55 330

2. Frälsningsarmén: 15 489

3. Equmeniakyrkan: 4 368
4. S:t Bola Koptiska Ortodoxa Kyrkan: 4 124
5. Evangeliska frikyrkan: 2 576

6. Svenska missionskyrkan: 2 031

7. S:Ta Maria Armeniska Apostoliska Kyrkan i Södertälje: 1 243
8. Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga: 1 036

9. Serbisk Ortodoxa Kyrkan i Göteborg: 863
10. Ortodoxa kyrkan i Sverige: 839
11. Kyrkan på Pride: 803

12. Livets ord: 579

13. Mor Johannes – Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Märsta: 503
14. Svenska baptistsamfundet: 343

15. Metodistkyrkan: 238

 

 

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.