Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Gud är en erfarenhet

 

När det vi tror är verkligt hettar det till. När det är verkligt inte bara i allmänhet utan inte minst för just mig. (möte med den uppståndne)

När det vi tror är verkligt hettar det till. När det är verkligt inte bara i allmänhet utan inte minst för just mig. (möte med den uppståndne)

Jag utgår nu från en kommentar jag fick för ett tag sedan på bloggposten ”En Gud mäktig nog att hjälpa”. Bloggens trogne följare Markku skrev att jag var rätt ute eftersom ”Gud är en upplevelse”

Det är något som vrider sig i mig vid de orden. Det låter liksom flummigt och antyder kanske att Gud inte finns egentligen, utan bara är en upplevelse jag haft. Ibland hör man att religion är en känsla och då reagerar jag likadant. ”Är Gud BARA en känsla? Då lägger jag av”.

Men idag vill jag ifrågasätta mitt eget tänkande. Givetvis är det så att Gud är en upplevelse på så sätt att Gud gett sig tillkänna för oss och visar sig på olika sätt. Det är vad vi i teologin kallar att Gud uppenbarar sig för oss. Och tänker man vidare så inser man att precis som jag skrev om Gud som är mäktig nog att hjälpa så vore kristen tro helt irrelevant om den inte var en verklig kraft i våra liv.

I resterna av modernismen är jag nog alltför van att tänka att i valet mellan objektivt och subjektivt så är det alltid det objektiva, det som är som det är oss förutan, som är det viktiga och verkliga. Ju objektivare desto bättre liksom. Jag tror det ligger för mig sedan tonåren att leta efter den objektiva grunden till tron för att den på något sätt ska vara oantastlig och intellektuellt hederlig. Inget fel med det men det gäller att hålla sig på vägen och inte ramla i dikena.

Den subjektiva sidan av tron är nog så viktig. Man kommer till tro och förblir i tron, inte för att den går ihop på något abstrakt filosofiskt sätt utan för att den berör mig på djupet. Sedan vill jag gärna minnas något jag läste någonstans (kanske tidskriften pilgrim?) om att det är betydligt bättre att tala om andlig ”erfarenhet” än av ”upplevelser”. Erfarenhet är något betydligt bredare, som en slags sammansatt bild av det man har med sig genom livet. Kanske lite som i ett äktenskap där man älskar varandra och har ett helt liv av saker man mött tillsammans men man kanske inte på samma sätt som när man var nyförälskade kan definiera sin relation utifrån den flyktiga känslan av kärlek. Typ. Om ni förstår vad jag menar.

Tron måste nog ha både och. Man får inte slarva med det intellektuella men inte heller med det som har med hjärtat att göra. Eller med att leva ut tron i praktiken för att nu blanda in en tredje sak. Inte bara en känsla. Inte bara en tankekonstruktion. Inte bara ett sätt att leva.

Vad säger du om detta? Skriv gärna en kommentar!

 

Kommentarer

8 svar till ”Gud är en erfarenhet”

  1. Profilbild för Stig Walldin
    Stig Walldin

    Tron som erfarenhet

    Något mycket väsentligt som bloggaren tar upp!
    Kyrkan skiljer ju på trons vad och trons att. Det första handlar om vad jag tror på och det andra om att jag tillägnar mig budskapet.

    Erfarenheten är djupare än upplevelsen och ett verk av den Helige Ande.
    Upplevelsen skiftar därför att vi har olika psykologisk utrustning och den påverkas också av livets omständigheter. Den avtar också med åldern eftersom både bottnarna och topparna i våra känsloliv kapas med åren.

    Erfareheten djupnar under livet, då vi fått erfara Guds nåd och Hans storhet.

  2. Profilbild för Lena P

    Hålller med dig! Man kan inte bara närma sig konceptet Gud intellektuellt, som ateisterna gör. Och man kan inte flumma ut i ”jag tror på nå’t” och tappa den mentala förankringen i det som är tron. Då blir det bara flummigt. Och om man påstår sig vara kristen men lever på ett sätt som inte alls speglar det så blir det också fel. Alla tre aspekterna behövs.

  3. Profilbild för Markku
    Markku

    Nu har jag tänkt på och det känns inte tillfredsställande att nöja sig med ett konstaterande att Gud är en erfarenhet. Jag tro faktiskt på ,att en människa kan förnimma sig något av Gud och att en sådan upplevelse , även om det vara bara ett ögonblick, kan vara livsavgörande och styra alla vägval som följer resten av livet.

    Alltså, jag tror att det finns erfarenheter och upplevelser vilka kan vara avtryck av något av Gud i själen. Gud är nog större än mina erfarenheter och jag tror även rent filosofiskt att det finns olika verkligheter utanför mitt förnimmande.

    Med olika verkligheter menar jag dels det objektiva , hårda verkligheten , dels dom miljarder subjektiva verkligheter. Och dessutom kan jag bejaka möjligheten, att det finns även Guds verklighet och att vi ryms i den, även om vi har ingen säker kunskap utöver vår subjektiv erfarenhet om det.

    1. Profilbild för Stig Walldin
      Stig Walldin

      Jag tror inte, Markku, att man kan keva på en upplevelse hela livet!
      Se mitt tidigare inlägg!
      Sedan förstår jag inte vad du nenar, när du skriver, att ”vi har ingen säker kunskap utöver vår subjektiva efarenhet.”.

      Som kristen har jag ju Bibeln, vilken ger den kunskap vi behöver för vår fälsning här och i evigheten.

  4. Profilbild för Markku
    Markku

    Stig. Jag är ingen god kristen. Jag har stora problem med bibeln.
    Jag har aldrig haft svårigheter med Paulus brev. Alldeles nyligen hajade jag till att Paulus faktiskt träffade både Petrus och Jakob , Herrens bror , i Jerusalem. Alltså Herren hade en bror och Petrus vandrade med honom ,alltså Jesus är ingen fantasigestalt utan en som har funnits till. Bara det! Nu måste jag komma underfund med vad och vilken Jesus var.

    1. Profilbild för Stig Walldin
      Stig Walldin

      Bäste Broder Markku!
      Jag har varit personligt kristen i 49 år, men är inte heller en god kristen. Det är därför jag blir mer och mer beroende av Kristi nåd. Det blir viktigare och viktigare, vad Han har gjort.

      Någon annan källa än Bibeln för att lära känna vem Jesus är, finns inte.
      Och Bibeln säger: ”närma er mig, så ska jag närma er mig! Det är Gud som säger så. Och det innebär att Han hjälper oss att tro, när vi vänder oss till Honom!

      Jakob (som jag tror, var halvbror till Jesus) var ledare för Jerusalemsförsamlingen. Och det var på det sättet Paulus träffade honom i alla fall år 49.

      Bibeln är inte alltid lätt att förstå. Det är därför vi behöver varann i församlingens gemenskap.

      Det är underbart, att du är så ärlig, Markku. Och såsom jag har lärt känna Gud, så gillar han den utgångsställningen. Må Herren välsigna dig!

  5. Profilbild för Tomas Jarvid

    Fint att följa era tankar!

  6. Profilbild för Rebellas andra

    Tycker du är helt rätt ute här. Inklusive vårt sätt att leta efter det objektiva och framför allt värdesätta det, som en vår tids sjuka – eller kanske ändå mer, en sjuka tillhörande den era som just nu håller på att lämna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.