Ut i öknen

Bli ett designproffs på några få minuter

 

Jag hittade ett gratulationskort från min prästvigning (går mot 7 år sen nu) där familjen Joelsson skickade med mig två bibelord. Det ena var detta som jag nu gjort ett sånt där citatfoto av:

”Därför ska jag locka ut henne i öknen och söka vinna hennes hjärta” (Hosea 2:14)

 

Det är ett gott bibelord att tugga på och fundera på. Det är lätt att tro att det som rör tro ska vara helt igenom en framgångssaga men kanske är det ofta när vi är i öknen (känslomässigt/existentiellt/materiellt/hälsomässigt) som Gud talar till oss tydligast och kan vinna vårt hjärta? Ibland kanske det är Gud som lett oss dit just därför? Det finns mycket andlig erfarenhet som tyder på det.

Jag lämnar dig med de frågorna idag. Vad säger du?

Luckorna i Luthers liv

IMG_1241

”Luthers liv” är tillbaka på bloggen! Jag har fyllt i några luckor i min vitt berömda skildring av Luthers liv via liten playmobilegubbe. Kom till Sjuntorp utanför Trollhättan nästa söndag och fira gudstjänst i Fors kyrka klockan 11 så får du äta lunch med mig efteråt och se på Lutherbilder ihop med andra.

Nog med reklam. Det jag inte riktigt skildrat tillräckligt är själva konflikten mellan Martin Luther och den romersk-katolska kyrkan. Som du ser överst ägnade sig Luther åt att undervisa en hel del, och då ofta om allt som var fel med påven och katolska kyrkan i allmänhet.

IMG_1238

Själva startskottet gick 31 oktober då Luther ska ha spikat upp sina 95 teser om missbruken kring avlat, på slottskyrkans port i Wittenberg. Teserna var på Latin och var verkligen bara en start på den stora konflikt som skulle följa kring många olika delar av tron. Här har Luther spikat upp nummer 48.

 

IMG_1373

Luther bränner bannbullan han fått av påven.

 

 

Luther ville egentligen föra en lärd diskussion och få bukt med olika missbruk i kyrkan, något han verkligen inte var ensam om. Från den kyrkliga makthavarna bemöttes han dock inte med några svar utan med maktspråk. Efter att konflikten eskalerat i flera års tid utfärdade påven Leo X en bannbulla. Om inte Luther inom 60 dagar tog tillbaks en hel han skrivit skulle han bli bannlyst och utesluten ur kyrkan (vilket hade väldigt allvarliga följder i en tid då alla måste vara med i kyrkan). Luther svarade kaxigt med att bränna bullan offentligt den 10 december 1520. Som på bilden.

 

Luther och kyrkosplittringen

Nyss var det en kyrka men nu är det många?

Nyss var det en kyrka men nu är det många?

Så här i Lutherjubileumstider fortsätter givetvis serien om Luthers liv här på Vandra Vägen. Jag har fått anledning att ta några ytterligare bilder eftersom det nu under våren ska bli både föreläsningar och fotoutställning av min playmobillutherbilder och jag har haft några luckor att fylla. Nåväl, till saken för dagen!

Ingen kan ha missat att reformationen var början till en splittring av kyrkan i väst (den katolska och den ortodoxa kyrkan delades redan 1054). Där det tidigare funnits en enda katolsk kyrka splittrades det kyrkliga landskapet nu upp i flera olika familjer. Från vänster till höger på bilden ovan ser vi:

1. Lutheraner, som tog Luthers och Melanchthons skrifter som grund för tron. Som min kyrka.

2. Romerska katoliker som stod kvar under påven i Rom.

3. Anglikaner. Kyrkan som uppstod i England då Henrik VIII tog befäl över kyrkan där på ett liknande sätt som Gustav Vasa här.

4. Reformerta kyrkor. Som tog mest intryck av Jean Calvins mer hårdragna tankar om gudstjänst och samhälle.

5. Anabaptister, mer radikala grupper som, nu när de fick tillgång till bibelns texter, gjorde mer långtgående visioner av livet med den heliga Anden som ledstjärna. Luther tyckte inte om de här utan kallade dem ”svärmare”, och tyckte de var för kaotiska och samhällsomstörtande.

Så ungefär ser släktträdet ut. Sedan har ju de protestantiska kyrkorna fortsatt att dela sig genom århundradena i olika grupper och samfund. Förhoppningsvis är vi på väg samman igen nu.

Min viktigaste poäng med den här bilden är att det som var förut, den medeltida katolska kyrkan, inte längre fanns kvar. Ofta kan man från katolskt håll få bilden av att protestanterna avvikit men den romerskt katolska kyrkan är inte heller densamme som den var innan reformationen. Genom det som brukar kallas ”motreformationen” förändrades även den katolska kyrkan och idag är vi lutheraner i mycket överens med dem i lärofrågorna. Hela upprinnelsen till reformationstiden var trots allt en hel ohållbar korrupt situation som alla var tvungna att försöka komma till rätta med. Det är olyckligt att det skulle gå som det gick men det är inte ens fel när två träter. Hade Luther fått gehör för sina klagomål hade nog historien sett mycket annorlunda ut.

Tankar om denna lilla historielektion? Skriv gärna en rad!

De nyväckta vise männen

15941086_1514135105280877_6571433440560662701_n

På Dalstorps församlings facebooksida har jag som jag nog tjatat om hållit på med en humoristisk (men förhoppningsvis tankeväckande) adventskalender. Den har jag sedan fortsatt med med några bilder på de vise männen. Här ser vi det som beskrivs i matt 2:14;

”I en dröm blev de sedan tillsagda att inte återvända till Herodes, och de tog en annan väg hem till sitt land.”

Här fick jag gestalta det som att ängeln väcker dem med en tjutande leksak vilket förstås är ett nytt grepp men faktum är att det här är ett väldigt roligt motiv i kyrklig konst som jag försökt härma. Titta på bilden nedan:

IMG_1224

 

Här ser vi på en gammal (engelsk tror jag) bild hur de tre vise lagt sig att sova. I SAMMA SÄNG, MED KRONORNA PÅ SIG. Väldigt märkligt. I mitten ser vi den tredje som tydligen har det väldigt trångt i sängen. Så kommer då ängeln med budskapet från Gud och hästarna står redo för att ta en annan väg hem.

Det är väldigt roligt med såna här motiv dels för att de måste komprimeras så att allt får plats i samma ruta och är tydligt, dels så att varje konstnär har något att utgå ifrån och slipper uppfinna motivet varje gång. Följden blir hur som helst att det finns massor av bilder där de vise männen ligger och sover i samma säng med kronorna på sig. Det är humor.

Som en liten fotnot ser de andra bilderna här på bilden spännande ut. Är det Josef som bär en liten blandning av barn och vuxenjesus till Egypten? Vad händer till höger? Så många frågor…

De heliga värnlösas ikon

foto-2016-12-28-15-57-34

Jag ligger hela tiden några dagar efter med mina julbloggposter i år. Jag vill återigen dela några vackra bilder jag hittat på nätet som illustrerar något som den 28 dec brukar vara tillägnat. ”Värnlösa barns dag”. Det är den dag Kyrkan minns hur Herodes lät mörda alla oskyldiga småbarn i rädsla för den nye kung som hade fötts och hotade hans styre.

foto-2016-12-28-18-03-53

 

På de båda första bilderna ser vi på olika sätt Herodes på sin höga plats befalla om detta onda. Det är verkligen fruktansvärda bilder. På bilden närmast ovan ser vi också den heliga familjen fly iväg mot Egypten med tjänare och åsna tack vare ängelns varning. Uppe i bergen tror jag att vi ser Elisabet med den ännu mycket lille Johannes döparen som klarar sig undan genom att finnas så avsides.

foto-2016-12-28-18-27-49

 

Denna tredje bild är också hjärtskärande. Jag tror att det är Maria som sörjer de barn som dödats. Man kan diskutera huruvida det är rimligt att Herodes verkligen dödade alla nyfödda barn som det står i bibeln? Matteusevangeliet drar många paralleller till Mose liv så kanske är det en blinkning mot hur Farao dödade Israeliternas barn i Egypten?

Hur som helst känns bilderna ruggigt aktuella. Värnlösa och oskyldiga barn dör just nu inte långt ifrån där det hände då. Mödrar och fäder gråter i Syrien och på andra håll. Det är till en värld som ser ut på det sättet som Jesus föds.

 

Den heliga Stefanus ikon

foto-2016-12-26-16-37-52

Jag har en hel del sjuka i familjen så jag har inte hunnit lägga upp min julpredikan här än. Men det får bli i morgon för det här blir inaktuellt ännu fortare. Annandag jul är den helige Stefanus dag. Stefanus var den förste kristne som fick ge sitt liv för sin tro och detta kan man läsa om i apostlagärningarnas början.

Jag har nu för första gången sett detta som ikonmotiv och blev väldigt glad så att jag vill dela dessa fina bilder med dig. På bilderna ser vi Stefanus som släpats utanför stadsmuren och stenas för hädelse sedan han vittnat om den uppståndne Kristus.

foto-2016-12-27-14-46-08

 

Den andra bilden är nästan likadan men nu sitter Saulus (senare känd under namnet Paulus) till höger och vaktar kläderna åt de som stenar Stefanus. Saulus var på den tiden en ivrig förföljare av de första kristna innan han själv förvandlades genom ett möte med den uppståndne Kristus.

En annan viktig detalj är uppe i vänstra hörnet där man ser en skymt av himlen. Stefanus säger mitt i den hotfulla situation han är i att han ser himlen öppen och ser Guds härlighet där så han fruktar inget.

 

Hedareds stavkyrka i bild

img_0717

För en tid sedan besökte jag Hedared tillsammans med arbetslaget för Dalstorp och Länghems församlingar. I Hedared finns Sveriges enda medeltida stavkyrka. Stavkyrkor är byggda med stående brädor (stavar) och det var så man byggde på vikingatiden. När Hedareds kyrka byggdes var byggmetoden redan omodern men av någon anledning byggde alltså så. Här ser vi koret i kyrkan.

img_0708

Jag har ett speciellt förhållande till stavkyrkor efter mina somrar på Skagagården i Tiveden där det finns en nybyggd stavkyrka. Jag har också arbetat i kyrkor där det tidigare legat en stavkyrka på samma plats. I Götene kunde jag också tänka mig att den stenkyrka som sedan byggdes fick samma form som stavkyrkan som stått där förut. Här ser vi en bild på översteprästen Aron (Mose bror) med ett rökelsekar och prästefod.

img_0706

För en tid sedan hade man upptäckt en hemlighet kyrkan bevarade, bakom altartavlan fanns en ANNAN altartavla, prydd med Marias kröning och olika helgonbilder. Ovan ser vi nog st Olof med yxa i handen, nedan har vi en större bit av tavlan.

img_0707

Jag spanade förstås efter st Helena men jag tror inte hon finns med. Däremot heliga Birgitta.

 

img_0712

Bland inventarierna finns mycket fint. Här ett gammalt rökelsekar och så ser vi här sidoaltaret tillägnat Maria. På medeltiden fanns ett sådant i varje kyrka på just detta sätt.

 

img_0702

Mariabilder var fantastisk. Jesus har en tjock bok och vackert huvud. Vecken på kläderna är mycket konstfärdiga. Vackert trähantverk talar alltid starkt till mig.

 

img_0705

Vi fick också höra om processionskorset. Där hade Jesusfiguren saknats sedan länge men så hittade man honom plötsligt i samband med att man grävde någonstans. Undrar hur många århundraden det tog innan han fick komma tillbaka till korset.

 

img_0716

I kyrkan finns också denna vackra staty av den helige Franciskus. Han visar upp sina stigmatiserade händer och hans rep runt midjan har detaljerade knopar för de tre ordenslöftena.

img_0715

Det är bara en gissning från min sida men jag tror att Franciskus en gång kanska kan ha funnits som sidoaltare som Maria fast på andra sidan. Det är ju inte otänkbart att Franciskus som snabbt blev oerhört omtalad, kan ha blivit ”skyddspatron” (helgonet kyrkan är tillägnad) i Hedared!

 

img_0718

En glad Thomas hittade jag också!

 

img_0703

Detta är ett resealtare från tiden då den kristna kyrkan kom till vårt land. I brist på att ha riktigt invigda altaren fick prästerna ha en liten altarsten med när de firade nattvard. Fantastiskt gripande att få se en sådan. Den har en präst i en helt annan tid haft med sig på sina resor.

img_0713Slutligen denna lite lustiga bild där evangelisten ser ut att ha en pannkaka eller pizza flygande bakom huvudet. Jag får aldrig nog av såna här oavsiktligt komiska detaljer.

Har du varit i Hedared? Vad minns du mest därifrån? Skriv en rad!

 

Dannike kyrka i bild

DSC_0320

Jag har ju som vana att fotografera kyrkor för bloggens räkning. För några veckor sedan fick jag fira gudstjänst med de heliga (församlingen alltså, så skrev Paulus så då kan väl jag med) i Dannike. Jag vet förresten att jag har minst en bloggläsare i Dannike så om du läser detta sänder jag dig min hälsning! Dannike är en liten ort en bit utanför Borås med en gammal och fin kyrka. Här ser du först utsidan.

 

DSC_0311

Ljusförhållandena just den här dagen gjorde att jag kunde ta kort med denna vackra reflex över dopfunten. Som en liten eldslåga av den Heliga Andens närvaro i dopet och de kristnas liv. de här tittar jag gärna på många gånger framöver.

 

DSC_0309

Så här ser det ut i koret. Mycket vackert. Vi går lite närmare.

 

DSC_0314

På altaruppsatsen möter vi Maria vid korsets fot. Man kan tycka att hon ser ganska grotesk ut, hon lär väl vara gjord av någon lokal snidare som gjorde sitt bästa. Men tittar jag lite längre så tänker jag annorlunda och är glad att hon ser ut som hon gör. Klart att Maria ska ha sådär gigantiska händer så att hon kan påminna oss om att trohet om Kristus i det mesta består i hur vi handlar. Där är hon den främste av oss alla. Ansiktet kanske inte är just vackert men det kan vara en god påminnelse till oss alla om att Gud ser till hjärtat, och det borde vi också öva oss i.

 

DSC_0315

I centrum har vi Kristus. Han hänger på korset men jag tycker att det det ser ut som att han bär upp världen på sina händer.

 

DSC_0316

Lärjungen Johannes står på Jesu andra sida. Han har också en lite fåraktig min och jättelånga armar med stora händer. Passar bra för den evangelist som skrivit så mycket om vikten av kärleken. Jag är rädd att jag skulle se ut tvärtom. Ett jättehuvud med små armar. Herre, lär mig bli som Johannes.

 

DSC_0312

I koret finns två vackra glasfönster. Här tror jag att vi ser Skaparen (med klara Jesusdrag) tillsammans med himmel och jord, djur och människor.

 

DSC_0313

Det andra fönstret är jag lite osäker på. Det är ju i alla fall helt klart den heliga Anden i duvans gestalt som kommer ner. Jag tror att det ska föreställa nyskapelsen och det nya livet i Kyrkan sedan Kristus uppstått och pingstdagen varit. Rätta mig gärna om du vet bättre.

 

DSC_0317

På en vägg hänger denna stora tavla som jag misstänker har samma konstnär som många andra liknande i trakten. Det är fint att se att mannen som söker tröst hos Jesus ser ut att vara en pilgrim med hatt och stav. Som du och jag på Vägen alltså.

 

DSC_0319

Sist har jag som vanligt en märklig bild. Den här figuren sitter på predikstolen så jag antar att det faktiskt inte är ett troll det ska föreställa utan snarare Jesus igen. Möjligen någon evangelist men det är svårt att veta för de vanliga attributen saknas.

Har du varit i Dannike kyrka? Skriv gärna en kommentar!

Limmareds kyrka i bild

 

DSC_0356

 

I och med att det är semestertider och jag täcker upp för min kollega i Länghems församling så hamnar jag nu i en del nya kyrkor för att leda gudstjänst. För en tid sedan var jag i Limmareds kyrka och idag delar jag några bilder därifrån.

 

DSC_0363

 

Limmareds kyrka (i tätorten Limmared) är byggd på 50-talet och är på något sätt gammal för att vara en modern kyrka. Det är ett tidigt exempel på hur man lagt kyrka och församlingslokaler med lekrum och annat i samma hus, som man ju gjort väldigt mycket sedan dess. Mina tankar går till kapellet i Gårdsjö som verkar vara typ samtida.

 

DSC_0348

Så här ser det ut i koret i kyrkan. Ett upphöjt kor och en predikstol, så har man nog sällan gjort i senare kyrkor av samma slag så jag tänker att det här sättet att göra kyrkor inte riktigt hunnit finna sin form än.

 

DSC_0357

Altartavlan består av ett textilkonstverk späckat med symbolik. Till vänster ser vi edens trädgård där livets träd (eller kunskapens träd, det där är så rörigt, ormen är där i alla fall) står och där människorna just tvingats därifrån efter att ha ätit av frukten. Vägen till trädgården är stängd av en ängel med ett brinnande svärd. Nu väntar en karg tillvaro för människorna men Gud är med dem och har utrustat dem med kläder av skinn.

 

DSC_0360

I mitten av bilden ser vi Guds lamm, klippan att bygga sitt liv på. Från träkorset över bilden strömmar livets vatten ner och ger liv åt världen. Vägen för människorna går via lammet in i Guds rike till höger i bilden. Den heliga Anden kröner dem med gyllene kronor och gör dem till del av den frälsta skaran i vitt då Gud blivit allt i alla.

 

DSC_0347

Det finns också tavlor i helt annan stil. Här ser vi Jesus med Petrus i vågorna. På norrväggen i kyrkan.

 

DSC_0351

Slutligen detta vackra predikstolskläde och fönstret.

Har du varit i Limmared? I kyrkan? Skriv en kommentar!

 

 

En brokig orkester är Kyrkan

IMG_7072Det här kortet är ett av mina absoluta favoriter. Det griper tag i mig på något sätt genom att det är så brokigt och vilt och kaotiskt. Och glatt (om man nu inte tycker clownerna ser för läskiga ut för det). En cirkusorkester någonstans och vid någon tidpunkt i historien som jag inte vet mer än så om.

Men för mig är det också en tänkvärd bild av Kyrkan. Vi är sannerligen också en brokig skara med de mest omaka personer sida vid sida. Ändå har vi var och en vår del att spela. Varsin stämma som ska vara med och skapa helheten i lovsången till Gud och vittnesbördet i världen. Drivna av den Heliga Anden (det är ju en blåsorkester det här).

Det är en utmaning att lyckas med det här i praktiken. Att uppskatta mångfalden av uttryck och se att det som förenar oss ju faktiskt inte är några stilideal eller något annat utan bara det att vi hör ihop med Jesus själv.

Vad tycker du om bilden och om Kyrkan som en orkester?