Webbstrategi – En spännande resa med många stopp på vägen

På väg till Skara för workshop passade Mattias och jag på att göra en tillbakablick och grunna lite på processen kring att ta fram en webbstrategi. Det stod snabbt klart att det inte är konstigt att vi tycker vi hört så många åsikter. Sedan november ifjol har vi på olika sätt kommit i kontakt med cirka 500 personer. De flesta svensk-kyrkliga men vi har också passat på att prata webbstrategi med andra, bland annat i vårt europeiska nätverk och vid en workshop vi höll med leverantörer.

När man gör en webbstrategi är det väl också rimligt att man för samtalet på webben, därför har vi sett till att få in synpunkter från medlemmar i facebookgrupper, twittrare och genom en större e-postenkät.

Vad har vi då gjort när vi haft dessa kontakter?

Från att ha börjat väldigt brett för snart ett år sedan då vi hade diskussioner kring olika vägskälsfrågor så har vi sedan tittat på olika kraftriktningar som kan skönjas i framtidens digitala kanaler.
• Vi har sett att läsplattor och mobiler påverkar vår kultur, hur vi lever som människor, hur vi tar till oss information och vad vi önskar oss från digitala kanaler.
• Skärmar överallt. Allteftersom det blir billigare och enklare att producera skärmar kommer de att ge oss ny möjligheter. Skärmar kan fylla nya utrymmen eller ersätta annat som sitter där nu.
• Det digitala jaget. Den uppdelning som industriella revolutionen ledde till börjar suddas ut. Det är inte nödvändigtvis så att när vi är på jobbet så är vi inte hemma och tvärt om. Vi befinner oss så klart, rent fysiskt, på ett ställe i taget men med hjälp av vår digitala person så lämnar vi digitala skuggor kvar i olika roller och har hela tiden mer eller mindre checkning på vad som pågår på flera ställen samtidigt.
Det brukar vara ganska givande att prata om dessa kraftriktningar i sig själva men riktigt intressant blir det när vi i smågrupper försöker stöta och blöta vad kyrkan kan eller bör erbjuda utifrån dem, speciellt när man också lägger till variabler utifrån Medlem2010  – en undersökning av Svenska kyrkans medlemmar åsikter.

Mediedygnet

Man skulle kunna se www.svenskakyrkan.se, och de flesta andra webbplatser, som att fokus ligger på faktafylld information. Hur gör man, vem kontaktar man, vad betyder det, varför ska man (inte), och så vidare? Läsplattor och mobiler har potentialen att ändra förväntningarna på vad en webbplats tillhandahåller. Vi har vid flera workshops pratat kring ett mediedygn.

Under dagen är vi mer objektiva faktasökande varelser som sannolikt befinner oss i mer eller mindre professionella miljöer. På morgonen, på väg hem från jobbet, tillsammans med familjen och till slut senare på kvällen innan man somnar kan behoven vara annorlunda. Kanske vill vi ha något för familjen, ett stöd till en rofylld stund, möjlighet att kontakta kyrkan, kvällsbön och så vidare… Detta har vi tagit chansen att grunna på vid diverse workshops.

Organisation och ansvar

Processandet kring webbstrategin går numer vidare i några parallella spår. Ett sådant spår som påbörjats, utan att de andra processerna känns helt avslutade, är att tänka in Svenska kyrkans aningen komplicerade organisation.

rategi eller en strategi för digitala medier (det är fortfarande inte helt tydligt vad detta kommer att kallas) och hur ansvaret ska fördelas i organisationen. Nu ingår det i det generella tänket kring strategin som håller på att tas fram att den också ska innehålla en del om organisation och ansvarsfördelning.

Vid de senaste tillfällena för workshop har vi därför inkluderat en diskussion som kretsat kring ”Vad skulle kyrkan kunna erbjuda utifrån kraftriktningarna? Vems ansvar blir det?” Svaren är långt ifrån självklara även om viss guidning börjar ta form. Men det blir också smärtsamt tydligt att det inte bara är de hierarkiska indelningarna mellan de lokala, regionala och nationella nivåerna som en diskussion pågår. Det gäller också att tänka in hur det geografiska påverkar det digitala.

Ny version av vår statistikfunktion

Att titta på statistik för sin webbplats är någonting som varje redaktör borde göra för att kunna bilda sig en uppfattning kring hur många besökare man har. När man har börjat kika på statistiken kan man börja sätta upp mål för webbplatsen när det gäller besöken, förändra struktur och se hur det återspeglas bland besökarna.

Till en början kunde alla som hade sina webbplatser hos oss inte själva följa sin egen statistik och därför så byggdes en möjlighet att hämta ut webbplatsspecifik statistik. Denna funktion fanns både på externwebben och intranätet. Vi använder oss av Google Analytics för att följa besökarna och med hjälp av deras API kunde vi hämta information filtrerat på webbplats och intranät. I juni 2010 lanserades detta som en BETA-version.

Fel fel fel

Någon gång under 2011 ändrade Google sitt API så att det behövdes en annan typ av autentisering för att kunna hämta uppgifterna, bytte man inte till den nya autentiseringen så fanns det begränsningar i hur många anrop som fick göras,  detta resulterade i att funktionen började fungera lite oförutsägbart, ibland och ibland inte.

På svenskakyrkan.se användes API-anrop för att generera listan ni ser i sidfoten över mest besökta sidor. Varje gång en sida besöktes/laddades om gjordes ett anrop som belastade vårt konto. Under hösten 2011 ändrade vi därför så att listan över mest besökta uppdaterades några gånger/dag. Denna åtgärd gjorde att statistiken under en tid fungerade lite bättre igen.

Någon gång under våren 2012 kom ytterligare en version av API:t och då blev situationen plötsligt sämre igen och det fungerade i princip inte att ta ut någon statistik alls.

På grund av hög arbetsbelastning på webbgruppen har tyvärr inte denna fråga kunna prioriterats utan vi har istället hjälpt de av er som hört av sig med frågor kring statistik fått en rapport som vi manuellt tagit ut ur Analytics i PDF-format.

Något som äntligen fungerar

I förra veckan började jag titta lite mer i detalj på detta, och tycke att det nog fick vara bra nu, problemet måste lösas! Efter att ha grottat med detta en dag fick jag lite hjälp av Gustaf, som har betydligt mer tålamod än jag på att läsa långa och komplicerade programmeringsbeskrivningar. Och så plötsligt i torsdags eftermiddag så fungerade det ! Lyckan hos oss var på topp!

Eftersom den statistiken inte alls fungerade innan så bestämde vi oss för att göra en snabb produktionssättning redan på torsdagen, vi fick en felrapport som vi åtgärdade på fredag morgon och sedan dess så rullar vi.

Hur tänker vi vidare

Under nästa år har vi planer på att jobba mer med statistik

  • I den tidigare funktionen kunde man se grafer och detta är någonting som vi kommer att lägga tillbaka.
  • Vi kommer även att ta fram hjälptexter och manualer för hur verktyget fungerar
  • Tips och trix på hur man ska kunna arbeta med statistik, analysera, följa upp, mm.

Världens fest

Världens fest är ett stort möte som hålls vartannat år och handlar om Svenska kyrkans internationella arbete. Vi deltog med två punkter, ett panelsamtal om Svenska kyrkan och sociala medier och ett seminarium om sociala medier.

Panelsamtalet spelades in och finns här. Har inte sett det själv, eftersom jag inte gillar att se mig själv i rörliga bilder, men jag har fått rapporter om att ljudet bitvis är dåligt, beklagar detta.

Captcha eller inte captcha, det är frågan!

Vad är det för konstig funktion, varför behöver vi den och vad kan vi göra för att slippa den?
Frågan kommer från införandet av det nya formuläret som dyker upp när man vill kontakta en person i en personallista.

Varför?

Om vi börjar med att kasta om lite bland frågorna och tittar på varför så är det för att så långt som möjligt förhindra att allas e-postkonton fylls med skräppost.

Den ursprungliga anledningen till att formuläret infördes är att det finns ”spamrobotar” som söker av internet i jakt på publicerade e-postadresser och samlar in dessa för att sen skicka skräppost till dessa.

Svenska kyrkans e-postsystem hanterar drygt en halv miljon e-postmeddelande per dygn och mellan 80-90% av detta är skräppost – att hantera dessa mängder med e-post kostar en del pengar då systemen måste byggas med extrakapacitet för denna hantering.
Med det som bakgrund har den centrala IT-ledningen fattat beslut om att vi inte får publicera ut e-postadresser i t.ex. personallistor.

Lösningen på att inte publicera ut e-postadresser men ändå vara tillgängliga är att erbjuda en formulärsfunktion men det är inte heller en helt enkel lösning…

På samma sätt som det finns spamrobotar som letar och ”skördar” e-postadresser så finns det spamrobotar som letar upp formulär och fyller dessa med mer eller mindre meningslöst innehåll som sen skickas och även dessa skapar problem i dels form av mängd information som ska hanteras och dels för att de då måste kontrolleras ytterligare eftersom de då kommer från en källa som man kan betraktas som ”betrodd”.

Vad är det?

För att kringgå detta problem har vi i det nya e-postformuläret valt att använda en standardiserad funktion som tillhandahålls av Google – det är troligtvis den absolut mest använda funktionen av den här typen – för att testa att det faktiskt är en människa som fyller i formuläret.

Den version Google erbjuder heter förvisso ”Re-Captcha” men principen är densamma för alla ”Captcha”-funktioner av det här slaget – genom att visa en bild av något slag som ska tydas av besökaren kan man fastslå att det inte är en dator som gör tolkningen då de faktiskt inte kan ”se” bilden. Det finns en massa olika varianter där man ska tyda ett ord, ett antal bokstäver och siffror i en följd eller skilja ute en specifik bild från ett antal andra.
Vår förhoppning var att om vi använde en standardiserad funktion från en stor leverantör som finns på flera webbplatser skulle vi skapa igenkänning – dels av själva funktionen och hur den fungerar och dels av syftet med den.

Tyvärr har vi sett att vi troligtvis har en större del mindre internetvana besökare eller besökare som av andra anledningar har problem att tyda bilderna med orden och det hjälper inte att den nuvarande funktionen kan generera nya ord om man har svårt att tyda de befintliga och att den dessutom är ganska snäll så om man inte är alltför långt bort från vad det står så brukar den godta det man angivit – oftast räcker det t.ex. med att ett av orden är korrekt!

Besökarna sitter där och kliar sig i huvudet i alla fall! De vet ju inte att funktionen är ”snäll” och att det faktiskt fungerar även med smärre fel – eftersom de är ovana så vågar de inte prova för rädslan att göra fel är så mycket större hos ovana besökare än hos de vana…

Vi sitter alltså mitt i en villervalla av Moment 22-iga problem!

Vad kan vi göra?

På något sätt måste vi hantera alla problemen!

Vi kan ju inte låta bli att vara tillgängliga men vi kan inte heller låta kostnaderna för att hantera och sortera e-post skena iväg helt utan kontroll…

Vi ger givetvis inte upp utan håller på och utvärderar lite andra varianter för att se om de kan svara upp mot både kraven på minskad skräppostskörd och ökad tillgänglighet – och då utan att våra besökare ska drabbas av svårtolkade bokstavskombinationer!

Tyvärr kan vi ju inte redogöra för vad vi tittar på för lösningar i detalj för det finns ju spamskurkar som kanske råkar läsa här och då kan överlista oss när vår nya lösning är klar.

Vi jobbar dock för att kunna lansera en ny lösning så snart som möjligt och när den är på plats återkommer vi i frågan:-)