Nytt för Svenska kyrkans bloggportal

Det här inlägget i korthet: Bloggportalen uppgraderas den 20 juni med en ny samlingssida, nyheter i hur bloggar och bloggposter visas. Även administrationen kommer påverkas. Det blir också än viktigare att tagga inläggen.

Svenska kyrkans bloggportal behöver uppdateras för att klara de digitala standarder som tillkommit sedan bloggportalen introducerades. Dessutom tillkommer några nya möjligheter för dig som bloggar i och med den nya designen. Tidigare inlägg ska fortfarande fungera men med lite inställningar kommer de nya inläggen visas bättre.

Först, blogginlägg är det enskilda inlägget. Blogg är de samlade inläggen som blogg.svenskakyrkan.se/webbutvekling och bloggportalen är hela samlingen (portalen) av de bloggar som ligger på blogg.svenskakyrkan.se. Det är förändringar på gång för alla dessa delar.

Bloggportalens samlingssida – Portalsidan

Startsidan för den samlade bloggportalen får ett ansiktslyft. Designen kommer att ha en tydlig koppling till svenskakyrkan.se.

Tanken är att blicken ska landa i en toppbild som sedan följs av några bloggposter som lyfts med hjälp av taggar. Det blir därför viktigt att varje bloggpost taggas upp med kategorier och etiketter. Ett exempel på något som skulle kunna lyftas är kyrkoval eller reformationen.

På portalsidan listas de senaste blogginläggen från hela portalen. Dessa kommer presenteras med inläggets huvudbild eller en färgplatta. Den mörkas ner för att kunna presentera bloggens namn och den som bloggat. För att göra sidan mer dynamisk kommer vissa inlägg att visas större och inkludera ingressen eller utdraget.

Listan med alla bloggar inom portalen kommer att nås via en toppmeny istället för som nu, när de ligger i högerspalt.

Bloggens startsida

Varje blogg kan sätta upp sitt tema med en egen toppbild. När ingen toppbild valts visas en färgruta överst. Sannolikt är den förvald i lila men går att bytas ut mot några andra färger från Svenska kyrkans grafiska profil. Denna toppbild följer med och visas för samtliga inlägg.

Det finns även möjlighet att publicera en bild, beskrivning av bloggen och bloggare. Ytterligare ett textfäld finns tillgängligt för den som har behov av någon kortare text.

Bloggens startsida kommer även fortsättningsvis ha en högerspalt för olika fält. Det kommer att finnas förstahandsvalda alternativ med kategorier, presentation av bloggaren och ett arkiv. Dessa går att välja bort och några ytterligare fält kan tillkomma.

I administrationen för ett blogginlägg

Varje blogginlägg behöver precis som nu en titel. En ny möjlighet är ingressen. Det är bra att fylla i ingress för att samla de viktigaste poängerna i texten. På så sätt är det lättare för sökmotorer att lyfta inlägget för den som söker efter något i en sökmotor. Här kan du läsa fler tips på hur du underlättar för människor att hitta till din blogg och ta till sid innehållet. 

Huvudbild är nytt. Den kommer att ligga under ingressen. Det är också huvudbilden som visas på bloggportalens startsida när ditt blogginlägg lyfts där. Texten i själva inlägget skrivs in som vanligt.

Det finns en poäng med att lyfta vem som bloggat. I vissa bloggar är det enkelt då det antingen är en person som ligger bakom alla inlägg eller att de som skriver bloggarna också publicerar dem själv. Det som utmanat en del är de bloggar där en person publicerar texter till olika författare. Efter några turer fram och tillbaka är rekommendationen att alla som bidrar med texter också ska ha en användare för att även den personen ska kunna lyftas i en byline.

Det finns också tankar på att introducera ett eget fält för utdrag. Där kokas hela inlägget ner till en eller två meningar. Detta underlättar för besökaren att avgöra om inlägget är relevant och värt att läsa. Det höjer blogginläggets värde i sökmotorer. Dessutom kan denna text visas på bloggportalens startsida.

Faktarutor, puffar och infoblock

Det här inlägget i korthet: infoblocket träder in där faktarutan inte räcker till längre. Dessutom presenteras en ny sorts puff.


Vår gemensamma webbplattform har under en tioårsperiod växt till sig, både i form av nyutvecklade funktioner och förändringar i hur den ursprungligen fungerade. Det här har styrts av önskemål från dig som lokalredaktör, användare och av den generella teknikutvecklingen. Det är ganska sällan vi har haft tid och/eller ekonomi att genomföra förändringar på ett systemgenomgripande sätt. Ibland har vi byggt om efter ”dagsbehov” och funktioner har satts ihop för att lösa specifika önskemål snarare än generella.

WFF kommer att hålla länge

I WFF-projektet ingår inte bara det som du som redaktör möts av i admin och det som användaren möter på webbplatserna. Vi har även städat upp mycket gammalt som inte gör någon nytta längre. Nu vill vi bygga en systemstruktur och en design som håller länge! Den storvulna ambitionen innebär en del förändringar, främst i form av renodling i admin och i webbplatsens design.

Dagens faktaruta – ett problembarn

I det nuvarande systemet finns en dokumenttyp som heter ”Faktaruta”. Dess funktion skulle kunna beskrivas som en blandning av standardsida och puff. Och där börjar problemen.

Faktarutan används på tre sätt

  1. Som en faktaruta – alltså ett redaktionellt verktyg för att visa information i anslutning till en löpande text
  2. Som ett sammanhållande block – alltså ett sätt att publicera samma information på flera ställen på webbplatsen men bara behöva uppdatera det på ett ställe (eftersom det uppdateras automatiskt på alla ställen där faktarutan är infogad)
  3. Som en puff – eftersom det inte går att puffa till en fil eller till en extern webbplats används faktarutan ibland istället för en puff

Dessa tre sätt att använda samma dokumenttyp ger både besökare, redaktörer och systemutvecklare problem.

  • Det är svårt att styra utseendet på faktarutan eftersom användningsområdena är helt skilda. Det blir varken hackat eller malet och då blir besökaren lidande.
  • Faktarutans inställningar täcker alla behoven ovan. Du som redaktör blir lidande eftersom det redaktionella behovet kräver färre inställningar.
  • Allting ska fungera överallt samtidigt – och se snyggt ut, för alla. Det är en systemutvecklares mardröm i sig och ännu värre blir det när systemet behöver byggas ut med ny funktionalitet.
En bild av Herkules kamp mot hydran av Hans Sebald Beham, ritad 1545. Följdverkningarna av problemen med faktarutorna (och det allmänna utvecklingstempot på webben) kan liknas vid Herkules kamp mot hydran: om vi löser ett problem så kommer det två nya. Foto: "Hercules Slaying the Hydra" av screenpunk, licensierad under CC BY 4.0

Följdverkningarna av problemen med faktarutorna (och det allmänna utvecklingstempot på webben) kan liknas vid Herkules kamp mot hydran: om vi löser ett problem så kommer det två nya. Foto: ”Hercules Slaying the Hydra” av screenpunk, licensierad under CC BY 4.0

Vi vill lösa dagens problem genom att renodla funktionerna.

Infoblocket – faktarutans storasyskon

En faktaruta ska vara en faktaruta – alltså ett redaktionellt grepp för att visa en mindre ruta med tillhörande information. Detta kommer att begränsa möjligheterna för faktarutor om man jämför med hur de fungerar idag.

En puff ska vara en puff – och därför kommer vi att introducera ”Enstaka puff”, en puff som inte hör till en nyhet eller standardsida utan står för sig själv. Den ska kunna sparas, redigeras och listas precis som de övriga dokumenttyperna.

Det sista behovet täcks av en nyhet: ”Infoblock”. Denna dokumenttyp är ersättaren för det faktarutan inte längre kan göra. Infoblocket är likt en standardsida men utan toppbild, rubrik och ingress. Den kan infogas på en standardsida men inte infogas i menyn. Syftet är att skapa ett block av en eller flera funktioner och sedan kunna använda blocket på hur många sidor man vill, men endast behöva uppdatera det på ett ställe.

Infoblocket har många fördelar, inte minst att det blir enklare att dela mer komplicerad information med varandra. Där den gemensamma faktarutan inte räcker till kommer det gemensamma infoblocket att träda in. Du kommer också, precis som med en faktaruta, att kunna använda infoblocket på flera sidor på din webbplats. Det kommer förhoppningsvis att innebära mindre arbete med att publicera liknande material på många sidor.

Gott nytt år och välkommen till webben för framtiden

Då var 2016 här, och vi kan äntligen öppna dörrarna till webben för framtiden för dig som är webbredaktör i församling, pastorat, stift eller någon annan del av vår stora kyrka. Du använder dig av din vanliga behörighet när du loggar in i det nya.

Allt om webben för framtiden på intranätet

Samma information har också gått ut i ett nyhetsbrev till alla som står listade som webbansvariga i Kyrksam. Se gärna till att du gör det så får du också del av de utskicken – de innehåller mycket matnyttigt! Prata med din lokala behörighetsadministratör så hjälper hen dig.

Lycka till med ditt arbete i webben för framtiden! Kom ihåg att du alltid kan kontakta kanslistöd om du behöver hjälp.

Flyttverktyg, admin, lathundar, lite julledighet och en klapp

Det här inlägget i korthet: webben för framtiden står snart redo att befolkas med redaktörer. Lathundarna börjar formas och i januari kör vi.


Terminsavslutningarna haglar tätt, det luktar glögg och kyrkorna fylls med advents- och luciafirande människor. Vid kyrkokansliet i Uppsala är vi några nissar i verkstaden som jobbar hårt för att uppdatera lathundar inför att flyttverktyget och medföljande uppdaterad administration lanseras.

Lathundarna hjälper dig på vägen

Lathundarna är fortfarande under bearbetning men kommer finnas på Svenska kyrkans gemensamma intranät. Det kommer finnas en sektion som helt fokuserar på flyttverktyget, de olika alternativen du måste välja mellan och hur du faktiskt går tillväga för att uppnå det du valt.

wff_flyttalternativen

Allt om nya administrationen

Du kommer också att hitta en nyskapad sektion som helt fokuserar på hur du publicerar i den nya administrationen. Även om skillnaderna inte är så stora jämfört med hur administrationen ser ut nu så kommer dra-och-släpp-funktionen ersättas av ett plustecken vilket gör vissa skillnad i så gott som varje redigeringsläge. Därför kommer nuvarande lathundar att finnas kvar, dels för publicering i nuvarande webbversion för uppdateringar fram till den 25 april och dels för publicering på intranätet.
wff_första_plusset

En liten julklapp på vägen

Vi har lyckats lägga vantarna på en liten julklapp: en förhandsvisning på hur listorna är tänkta att se ut! Se det som en liten extraskiss så här veckan innan jul. Som du kan se så finns det olika sorters listpunkter, utöver de vanliga prickarna och siffrorna. Jag tror det kommer att finnas många användningsområden för dessa.

Olika sorters punktlistor i webben för framtiden.

God jul och gott nytt år!

Arbetet fortsätter i full kapacitet till den 18 december. Under jul och nyårsveckorna är bemanningen mer begränsad även om förvaltningen för digital kommunikation har någon på plats alla vardagar. Vi kör igång igen med full styrka den fjärde januari. Välkomna då!

Funktioner och nytt i admin för webben för framtiden

Det här inlägget i korthet: vi förklarar vad en funktion är och hur dessa kommer att fungera och sorteras på ett litet annat sätt i det omarbetade administrationsgränssnittet.


I samband med att svenskakyrkan.se byggs om anpassas administrationen för gemensamma webblösning för att komma till rätta med några vanligt förekommande problem. Bland annat kommer ”dra-och-släpp” att försvinna och ersätts med ett plus-tecken för att lägga till en ny funktion eller textruta. Detta löser också problemet med att saker ”hoppar runt” i textrutan.

I och med att administrationen förändras en aning är det också läge att strukturera hur alla funktioner sorteras i verktyget. Med administrationen (hädanefter bara ”admin”) menas webbgränssnittet där du som redaktör skapar och redigerar sidor och annat webbmaterial. Med funktioner menas exempelvis att kunna visa en bild, flöde från Twitter, infoga puff och så vidare.

Målen med att sortera om i admin

Anledningarna till att vi sorterar på ett annat sätt är att

  1. gå ifrån flikarna eftersom de döljer det som finns under dem (ja, förutom den flik som är aktiv då)
  2. minska antalet funktioner (på ytan – även om funktioner tillkommer)
  3. göra ditt funktionsval så överskådligt som det bara går
  4. behålla konceptet hur du jobbat med funktioner fram till nu.

Ett välbekant koncept

För några år sedan gjordes funktionen ”Infoga multimedia” om. Innan den omarbetningen hade administrationen ett antal funktioner som gjorde i princip samma sak och de hade alla med ”multimedia” att göra:

  1. Infoga intern multimedia
  2. Infoga extern multimedia
  3. Infoga Play
  4. Infoga Bambuserkanal

Dessa tidigare fyra separata funktioner bakades ihop till en huvudfunktion – Infoga multimedia. Redaktören fick då börja med att välja en grundläggande funktion, och kunde sedan ställa in funktionen så att den gjorde det den skulle (till exempel visa ett klipp från Youtube). Sedan såg det ut som vanligt.

Det är på det här sättet vi tänker oss att många av de nuvarande funktionerna ska visas. I anslutning till det inledande valet kan vi också breda ut oss lite mer med förklarande text än vad den lilla funktionsknappen ger möjlighet till.

Huvudfunktion och underfunktion

Konceptet med en huvudfunktion som efter ett val leder vidare till en mer detaljerad underfunktion kommer alltså att vara lösningen i admin i framtiden.

  1. Alla valbara grundfunktioner presenteras på en och samma sida, alltså inga flikar.
  2. Likartade funktioner bakas ihop som i konceptet ovan. Eventuellt kan samma underfunktion/er finns under flera huvudfunktioner.
  3. Funktionerna får ett klart namn och presenteras i logisk ordning.
  4. Funktionernas inställningar och adminlayout kommer att vara näst intill identisk med hur det ser ut idag.

I och med detta har du alltså några ytterligare begrepp:

  1. Huvudfunktion – en funktion som har två eller flera underfunktioner (som i exemplet med Infoga multimedia ovan)
  2. Aktuell underfunktion väljs efter att du har valt huvudfunktion, antingen direkt eller via fler val (i exemplet ovan så väljer du först huvudfunktionen Infoga multimedia och sedan infoga extern multimedia för att visa ett klipp från Youtube)

Exempel

Idag finns följande separata funktioner:

  • ”Infoga blogg från bloggportalen”
  • ”Bädda in publik FB-post”
  • ”Facebook-gillaruta”
  • ”Infoga instagramflöde”
  • ”Infoga Twitter-flöde”

I webben för framtiden tillkommer ytterligare en: ”Sociala medier-vägg”.

Dessa sex funktioner samlas under huvudfunktionen ”Sociala medier”.

Första valet i ”Sociala medier” är ”Vad vill du visa?” och där har du som redaktör alternativen:

  • ”Enstaka post”
  • ”Flöde/lista”
  • ”Vägg”

Det andra valet är avhängigt det första och slutligen når du inställningarna för funktionen.

Om du vill visa ett instagramflöde på din webbplats väljer du huvudfunktionen ”Sociala medier”, och därefter väljer du ”Flöde/lista” (första val) sedan ”Instagram” (andra val) och därefter exempelvis hur många poster som ska visas mm (inställningar för instagramflöde).

För dig som vill få ytterligare input i hur det är tänkt finns nedan alla detaljer i flödet.

Sociala medier (Vad vill du visa?)

  1. Knapp
    1. Facebook
      1. Formulär för att infoga FB-gilla
    2. Enstaka post (Från vilken tjänst?)
      1. Facebook
        1. Formulär för att infoga FB-post
      2. Instagram
        1. Formulär för att infoga instagrampost
      3. Twitter
        1. Formulär för att infoga tweet
      4. Blogg
        1. Formulär för att infoga bloggpost
      5. Flöde/lista (Från vilken tjänst?)
        1. Facebook
          1. Formulär för att infoga FB-flöde
        2. Instagram
          1. Formulär för att infoga instagramflöde
        3. Twitter
          1. Formulär för att infoga twitterflöde
        4. Blogg
          1. Formulär för att infoga bloggflöde
        5. Vägg (Från vilken/vilka tjänst/er?)
          1. Instagram
          2. Twitter
          3. Bönewebben
          4. Facebook
            1. Eftersom valet här gäller en eller flera avslutas adminflödet med ett och samma formulär.

Resultatet av huvudfunktionen Sociala medier är att det som valts i nivå tre (från listan ovan) visas på webben.

Mer om kommande funktioner

Nästa post i ämnet handlar mer i detalj om vilka funktioner vi tänker oss och hur de hänger samman.

En försmak av webben för framtiden

Äntligen kommer de första offentliga skisserna på hur svenskakyrkan.se kommer att se ut! Vi i projektet vill visa de här skisserna dels för att vi vet att det finns en stor nyfikenhet på hur det  kommer att se ut, men också för att vi är så stolta över hur det artar sig.

Bilderna som vi presenterar här är så nära verkligheten vi kan komma idag. Det betyder att de visar en riktning, en tanke och ett koncept. Det betyder inte att det du ser är hugget i sten – webben är ju som vi vet en hyfsat dynamisk och föränderlig miljö. Fler skisser kommer och förhoppningsvis kan vi visa en startsida och flera andra funktioner (t ex puffar) redan i nästa omgång.

Med det sagt: nu kör vi!

Olika skisser för olika sammanhang

Skisserna är indelade i tre kategorier:

  1. Frontend där användarna/besökarna upplever svenskakyrkan.se
  2. Backend (administrationen) där webbredaktörerna skapar sidorna som publiceras
  3. Flyttverktyget som kommer att användas under flytten från det gamla till det nya

Skisserna över frontend finns i två versioner: en med och en utan redaktionella kommentarer. Dessa kommentarer förklarar varje del av sidan ur webbredaktörens perspektiv. Skissen över administrationen är kommenterad för att visa på vad som är vad bland kontrollerna. Flyttverktygets skiss innehåller några förklarande kommentarer.

Skissernas innehåll och hur vi tänkt

Frontend

Materialet till den första frontendskissen är hämtat från en församlingswebbplats. Stort tack till Helga Trefaldighets församling för att vi får låna er dopsida! Syftet är att visa på hur det kan se ut när en text är hämtad rakt av från en befintlig webbplats genom klassiskt klippa-klistra.

Den andra frontendskissen är en konfirmationssida för en påhittad församling. Här har vi kunnat visa på lite fler möjligheter med till exempel bilder och olika textformat.

Administrationen

Webbplatsen genomgår stora förändringar men det är framför allt frontend som förändras. Det mesta i administrationen kommer att se bekant ut för dig som arbetat i verktyget förut.

Den förändring som kommer att märkas mest är att dra-och-släpp kommer att ge plats för en variant som är bättre anpassad för läsplattor och smarta telefoner. Det kommer att finnas ett plustecken i webbitorn, och genom att klicka på det väljer du vilken funktion du vill använda. Genom att göra på det här sättet försvinner också problemet med att text och funktioner ”hoppar runt”, som många redaktörer uttryckt problem med.

Flyttverktyget

För att du också ska få en uppfattning om hur webbmaterialet ska flyttas från nuvarande svenskakyrkan.se till det nya finns här skisser på flyttverktyget. De bilderna är inte något att skriva ut och hänga på väggen, men de passar för att visa hur det är tänkt att fungera.

I inlägget Flyttlasset går mot webben för framtiden kan du läsa mer om flytten.

Skisserna följer den grafiska profilen

Parallellt med webben för framtiden-projektet pågår en revision av Svenska kyrkans grafiska profil för tryck. Den kompletteras nu med en profil för digitala kanaler. Hela den reviderade grafiska profilen (för både tryck och digitala kanaler) är planerad för leverans i januari 2016. Skisserna som vi presenterar i den här bloggposten följer profilen för digitala kanaler.

Redaktionella riktlinjer för dig som arbetar med webben

Våra webbplatser ska vara välkomnande för alla som använder dem. Till användare räknas också sökmotorer (som t ex Google och Bing) och personer som har en annan funktionsuppsättning och använder hjälpmedel för att ta sig fram på internet. De riktlinjer som vi nämner här är bara några av många sätt att underlätta för våra användare att hitta rätt hos oss – och de är precis lika användbara idag som efter 1 januari 2016!

Mobile first – mobilanpassning och responsivitet

I korthet: vi ska skriva texter som svarar på användarens tänkbara frågor, varken mer eller mindre.

Lite längre: Responsivitet är ett krångligt ord, men det beskriver något som är ganska enkelt. Det är att en webbplats ska se bra ut i princip oavsett hur stor skärm den visas på. Oavsett om svenskakyrkan.se visas på en dator, telefon eller läsplatta kommer webbplatsen att vara välkomnande och hanterbar.

Detta innebär exempelvis att rubriker och texter i möjligaste mån bör anpassas till den mobila livsstilen. Användaren är kanske mindre benägen att läsa sig igenom en lång text för att hitta det hen söker efter. Genom att ta bort irrelevant material blir den viktiga kärnan tydligare och en generell finslipning av innehållet är bra att göra.

Mobilanpassningen innebär också att det som vi idag känner som högerspalten försvinner, till förmån för ett tydligare upplägg i en enda spalt. Det som är viktigt kommer högt upp och det som är mindre viktigt kommer längre ner på sidan.

Bilder och bildhantering

I korthet: vi ska skriva alt-texter på bilder – så att den som inte ser bilden vet vad som visas, och så att Googles sökfunktion gillar oss.

Lite längre: En bild säger mer än tusen ord – men bara för den som kan se bilden! Vi måste bli bättre på att visa bilderna också för den som har en annan funktionsuppsättning. Ett bra sätt är att skriva en så kallad alt-text. Det gör du i bildverktyget och innebär att du skriver ner det bilden föreställer. Ett tips är att skriva samma sak i bildens titel, så det blir enklare att söka efter den direkt i bildverktyget i administrationen.

En bra skriven alt-text underlättar också när det gäller sökmotorer eftersom de hjälper till att lyfta relevanta nyckelord.

Länkar

I korthet: vi ska formulera bra länktexter så att användaren förstår var hen hamnar när hen klickar på länken.

Lite längre: En länktext ska tala om var användaren hamnar när hen klickar på länken. Exempel: ”Läs årsredovisningen för 2014″. Om sidan som länken leder till har en tydlig rubrik, kan du ofta använda den som länktext.

  • Skriv det viktigaste ordet först i länken.
  • Om länken leder till något annat än en webbsida, till exempel en pdf-fil, ska det framgå inom parentes i länken. Då vet man att ett nytt program ska öppnas.
  • När länken leder till ett dokument, ska den öppnas i ett nytt fönster.
  • När länken leder till en annan webbplats, ska den öppnas i ett nytt fönster. Det ska också framgå av länktexten till vilken webbplats länken leder.

Rubriker och underrubriker

I korthet: vi ska formatera rubriker som Rubrik, Mellanrubrik 1 och Mellanrubrik 2 – så hjälpmedel läser upp sidan på rätt sätt, Googles sökfunktion gillar oss och det blir lättare att ta till sig materialet på sidan.

Lite längre: Rubrikerna ska sammanfatta vad sidan, nyheten, faktarutan eller textavsnittet handlar om.​

  • ​Låt rubriken innehålla nyckelord ur texten.
  • Skriv de viktigaste orden först i rubriken
  • Använd gärna verb.
  • Lagom längd för en rubrik är fem-tio ord.

Underrubriker (de som kallas för Mellanrubrik 1 och Mellanrubrik 2 i administrationen) gör det enkelt för personer med vissa hjälpmedel att navigera på sidan. Google använder dem också för att avgöra vad sidan handlar om.​ För att inte tala om alla som får lättare att läsa texten!

Bortse från att du kanske tycker att den ena eller andra underrubriken är snyggare, det är viktigare att du använder dem rätt.

Mellanrubrik 1 ska användas ovanför Mellanrubrik 2. Exempel: i den här bloggposten så är texten ”Redaktionella riktlinjer för dig som arbetar med webben” satt till Mellanrubrik 1, medan rubrikerna ”Rubriker” och ”Underrubriker” är satta som Mellanrubrik 2.

Själva skisserna då

Bilderna öppnas i en ny flik i webbläsaren och PDF-filerna i din valda PDF-läsare. Du kan behöva zooma in eller anpassa ditt webbläsarfönster.

Observera att detta är statiska bilder och att de alltså inte är responsiva! Det du ser är hur det kommer att se ut när användaren ser webbplatsen via en dator. Det kommer att se annorlunda ut på en läsplatta eller en telefon.

Övrigt matnyttigt om webben för framtiden

På intranätet samlar vi informationen om projektet. Där hittar du bland annat en uppdaterad tidplan och en omfattande FAQ.

Konceptet – anpassat till olika skärmar

På tre år har svenskarna gått från 14% till tre fjärdedelar som äger en smartphone, en mobil som det bland annat också går att surfa ifrån. I åldrarna 12-25 år är förändringen ännu mer påtaglig, ca 96% äger nu en smartphone och drygt 80% använder den dagligen till att att surfa ifrån. Självklart har denna explosionsartade utveckling också ändrat hur vi förhåller oss till webben och vilka förväntningar människor har på webbplatser.

Hur har smartphoneanvändning påverkat förväntningarna på svenskakyrkan.se

Även på svenskakyrkan.se syns denna utveckling tydligt i statistiken. En av de viktigaste grundanledningarna till att en ny webb behövs är att en allt större andel av besöken görs från mobila enheter. Som du kunde läsa i bloggposten från i maj har besöksstatistiken sedan 2010 gått från att pika med 2% mobilanvändare till att ligga närmare 50% som kommer till svenskakyrkan.se från en mobil eller läsplatta. Det betyder att webbplatsen behöver anpassa sig för att Svenska kyrkan ska kunna kommunicera på bästa sätt när människor kommer till svenskakyrkan.se.

Datorn eller mobilen, det är frågan

De flesta som har smarttelefoner eller läsplattor använder sina datorer mindre och mindre. Det vanligaste är att leta reda på den där vägbeskrivningen direkt i telefonen, den följer ju dessutom med i bilen, öppettiderna, kontaktinformationen eller det sociala direkt från mobilen. Vi har vant oss att kunna få omedelbara svar och det blir allt mindre vanligt att avvakta tills vi kommer hem att söka fram information. Telefonen åker istället fram direkt när frågan dyker upp.

Responsiv design

Den nya webben kommer att ha en lösning som gör att designen anpassar sig naturligt beroende på vart den visas. Det som visas är i respons till vilken typ av skärm besökaren använder. Därför kallas lösningen responsiv.

Google förändrar ständigt sin teknik (sina sökalgoritmer) och vid den senaste uppdateringen så prioriteras responsiva sajter. Det betyder att den som sedan i april 2015 söker efter information i mobilen i högre omfattning får upp välanpassade sidor först. Vill ni läsa mer om detta kan vi rekommendera Googles bloggpost i ämnet.

Vi kommer att bygga förutsättningarna för att mobilanpassa även i redaktörernas administrationsgränssnitt. Fullständig mobilanpassning i admin kommer dock inte att levereras i detta projekt.

Mobile first

Det är enklare för användaren att ta till sig några få huvudbudskap än tjugo stycken. Faktum är att undersökningar visar att en för plottrig sida med för mycket val och information till och med kan få användaren att lämna webbplatsen helt och söka alternativa tjänster eller leta efter informationen någon annan stans.

Därför tas nya webben fram efter konceptet ”Mobile first”, vilket innebär att man designar layouten efter enheten med den minsta skärmen (mobiltelefonen) först. Tanken är att man då kommer att tvingas prioritera innehåll, tänka mer minimalistiskt och på så sätt ge användaren en mer ”koncentrerad” upplevelse. Det viktigaste visas först och syftet med varje sida får fokus.

Exempel på responsiv webbplats

Ett exempel på hur en sida förändras beroende på skärmstorleken är Techcrunch, en sida för teknikintresserade. Du kan själv testa hur Techcrunchs layout förändras genom att klicka på ”Återställ” nedåt uppe i högra hörnet av webbläsaren verktygsfält och sedan dra i webbläsarfönstrets högra kant åt vänster för att minska bredden. Dra sakta och du kommer att se hur layouten förändras i flera steg. Nedan är några skärmdumpar med förklaringar:

Responsivt-steg-1

Techcrunchs startsida på desktop, i fullbreddsläge.

Responsivt-steg-2

I sidhuvudet har nu länkarna till de sociala kanalerna plockats bort. En mellanvariant, t.ex. en tablet med större upplösning på skärmen.

responsivt-mobilvy

Ytterligare element har förändrats. Loggan har blivit mindre och högerkolumnen har plockats bort för att ge mer plats åt innehåll i höjdled. Så här skulle det kanske kunna se ut med en stående tablet.

responsivt-steg-4

De små artikelpuffarna till höger om huvudpuffen har flyttats ned under huvudpuffen, som nu får hela utrymmet i toppen. Menyn har ersatts av ikonen för den så kallade ”hamburgermenyn”. Den minsta vyn för exempelvis mobiltelefoner.

Det var allt för den här gången!

När ska vad hända?

I den liggande tidsplanen för projektet ”Webben för framtiden” är framförallt två grova perioder definierade. Dessa är produktion som avslutas med slutleverans och flytt som avslutas med den nya färdiga webbplatsen. I slutleveransen ingår flyttverktyget, den nya designen samt ett uppdaterat admin anpassat för ny design. Efter flytten behöver webbplatsernas sidor fyllas med redaktionellt material.

Om vi jämför allt detta med en konventionell flytt så är produktionen att likna vid renoveringen eller bygget av ett hus, slutleveransen är överlämningen av nycklarna. Flytten är – ja, själva flytten. Ny webbplats är klar när man har möblerat i sitt nya boende.

Under produktionen sker allt ifrån resning av stommar, el- och vattenarbeten till målning och mattläggning. Flytten kan sedan göras på många individuella sätt. Vissa flyttar allt på en gång utan att sortera. Andra planerar i detalj vad som läggs i de minutiöst uppmärkta flyttkartongerna. Flyttverktyget är kartongerna och flyttbilen.

Efter att alla kartonger är staplade i det nya boendet återstår uppackande och möblering, det sista steget i flytten.

Kommande design är uppbyggd av klossar där klossarnas individuella utseenden kan påverka varandra. Bild: Åsa Engström.

 

Vägen till slutleverans är ännu inte helt utstakad. Vissa moment är beroende av andra och måste göras i en viss ordning. Andra moment är mer eller mindre fristående och kan utföras när som helst under produktionen. Det är därför svårt att nu ge en exakt bild av när exempelvis designen för sökträffsidan är klar eller när det finns ett färdigt artikeladmin att prova.

Man skulle kunna säga att kommande design är uppbyggd av klossar där klossarnas utseenden kan påverka varandra. Detta gör det också svårt att tala om en ”färdig” design förrän en stor del av klossarna faktiskt har ett utseende. Slutresultatet beror också i hög grad på hur redaktören väljer att möblera.

Vårt mål är att slutleverans sker i december 2015 och flytten ska vara klar 31 mars 2016. Fortlöpande kommer vi att ge inblick i hur arbetet skrider fram – med bland annat bilder av design som vi vet att många vill se. Men vi vill göra det i konkreta sammanhang där användare och redaktörer har något att relatera till.

Projektets tidsplan på intranätet.

Vad prioriteras i novembers omröstning?

I denna månads omröstning varierar alternativen mellan vidareutveckling av autopuffen och kunna sätta publiceringsdatum på en senare version av en sida.

Förra månaden vann möjligheten att ”markera flera”, läs mer om det här.  Nu står det mellan följande alternativ:

Pufflista

Detta skulle innebära en möjlighet att välja att visa puffar för de senaste nyheterna.  Hur många som ska visas väljer redaktören.  Den äldsta ”knuffas” ur visning i och med att en ny tillkommer.  Funktionen pufflistan innebär en vidareutveckling av autopuffen som introducerades under 2012.  Läs mer om autopuffen här.

Publiceringsdatum på senare version

Vill du att din sida ska flytta från en lista till en annan vid ett speciellt tillfälle?  Detta eller andra ändringar som du känner till skulle i och med denna utveckling gå att förbereda.  Att publicera en version av din sida och välja publiceringsdatum för de ändringar som läggs in möjliggörs med ”Publiceringsdatum på senare version”.

Skapa nyhet av standardsida och vice versa

Möjlighet att ändra dokumenttyp från standardsida till nyhet och tvärtom.

Puffa en startsida

Att kunna skapa en ”puff” för en startsida så denna kan användas på t.ex. en samfällighets-/pastoratssida för att lyfta församlingarna till den gemensamma nivån uta att skapa en faktaruta.

Omröstning november 2013

  • Puffa en startsida (11%, 7 röster)
  • Skapa nyhet av standardsida och vice versa (28%, 17 röster)
  • Publiceringsdatum på senare version (16%, 10 röster)
  • Pufflista (44%, 27 röster)

Totalt antal röster: 61

Loading ... Loading ...

Vilken utveckling ska prioriteras

Då kör den igång igen, månadens omröstning.  Under sommaren har följande förslag kommit in.  Vad tycker du bör prioriteras upp för att genomföras under hösten?

Datumstyrd publicering av personal

Istället för att själv gå in och publicera informationen om en anställd när denne börjar.  Det skulle också gå att avpublicera när denne slutar så skulle denna datumstyrda funktion göra det automatiskt.

iCal-lösning i kalendern för prenumerationsmöjlighet

Ett önskemål om att kunna prenumerera på kalendrar i den gemensamma lösningen.  Detta skulle innebära en utveckling som gör att det läggs på en iCal-lösning som möjliggör att den med en iCal-kalender, exempelvis Googles kalender, själv skulle kunna prenumerera på en utvald kalender på svenskakyrkan.se för att få händelserna direkt in i sin personliga kalender.

Webbitor i personaladministrationen

Med jämna mellanrum kommer önskemål om tilläggsrutor i personaladministrationen.  Den mest långsiktiga lösningen skulle då kunna vara att istället för att förlänga formuläret med en mängd små rutor att förhålla sig till så läggs en webbitor till.  I den finns sedan möjligheten att skjuta in länkar, profiler/tillgänglighet/användarnamn i sociala medier och så vidare.

Radioknappar i formulären

Önskemål har lyfts om att lägga till frågor som besvaras med endast ett svarsalternativ i formulären, så kallade radioknappar.  Ett exempel förslagsgivaren skickar med är att när konfirmationsanmälan görs så tvingas personen välja ”ja” eller ”nej” på om foton på konfirmanden får användas officiellt i kyrkans verksamhet.

Omröstning september 2013

  • Radioknappar i formulären (24%, 15 röster)
  • Webbitor i personaladministrationen (21%, 13 röster)
  • iCal-lösning i kalendern för prenumerationsmöjligheter (50%, 31 röster)
  • Datumstyrd publicering av personal (5%, 3 röster)

Totalt antal röster: 62

Loading ... Loading ...