Flyttverktyg, admin, lathundar, lite julledighet och en klapp

Det här inlägget i korthet: webben för framtiden står snart redo att befolkas med redaktörer. Lathundarna börjar formas och i januari kör vi.


Terminsavslutningarna haglar tätt, det luktar glögg och kyrkorna fylls med advents- och luciafirande människor. Vid kyrkokansliet i Uppsala är vi några nissar i verkstaden som jobbar hårt för att uppdatera lathundar inför att flyttverktyget och medföljande uppdaterad administration lanseras.

Lathundarna hjälper dig på vägen

Lathundarna är fortfarande under bearbetning men kommer finnas på Svenska kyrkans gemensamma intranät. Det kommer finnas en sektion som helt fokuserar på flyttverktyget, de olika alternativen du måste välja mellan och hur du faktiskt går tillväga för att uppnå det du valt.

wff_flyttalternativen

Allt om nya administrationen

Du kommer också att hitta en nyskapad sektion som helt fokuserar på hur du publicerar i den nya administrationen. Även om skillnaderna inte är så stora jämfört med hur administrationen ser ut nu så kommer dra-och-släpp-funktionen ersättas av ett plustecken vilket gör vissa skillnad i så gott som varje redigeringsläge. Därför kommer nuvarande lathundar att finnas kvar, dels för publicering i nuvarande webbversion för uppdateringar fram till den 25 april och dels för publicering på intranätet.
wff_första_plusset

En liten julklapp på vägen

Vi har lyckats lägga vantarna på en liten julklapp: en förhandsvisning på hur listorna är tänkta att se ut! Se det som en liten extraskiss så här veckan innan jul. Som du kan se så finns det olika sorters listpunkter, utöver de vanliga prickarna och siffrorna. Jag tror det kommer att finnas många användningsområden för dessa.

Olika sorters punktlistor i webben för framtiden.

God jul och gott nytt år!

Arbetet fortsätter i full kapacitet till den 18 december. Under jul och nyårsveckorna är bemanningen mer begränsad även om förvaltningen för digital kommunikation har någon på plats alla vardagar. Vi kör igång igen med full styrka den fjärde januari. Välkomna då!

Skiss över en startsida för en församling eller ett pastorat

Efter förra posten med skisser har många varit nyfikna på hur en startsida kommer att se ut. Nu är jag – efter många om och men och en helt oförutsedd sjukfrånvaro – glad att kunna visa upp en skiss på det! Och inte bara det. Du får även klämma och känna på en prototyp, alltså en faktisk webbsida som du kan öppna i din webbläsare. Den är helt responsiv, så förminska gärna ditt webbläsarfönster så får du se hur sidan beter sig. Så här kan en startsida för en församling eller ett pastorat komma att se ut efter lanseringen 25 april 2016.

Kort om puffarna i skissen

I skisserna finns det ett antal puffar. Som redaktör har du full kontroll både över hur många puffar du vill använda och vad de ska visa. Eller du kanske inte vill ha några puffar alls? Det går självklart också bra. I skissen visas en variant med en stor puff överst, två mindre under den och tre små längst ner. Det finns ett antal olika andra varianter, t ex med nio små puffar i ett rutmönster om tre gånger tre. Eller så kan du använda bara stora puffar som kommer i en följd. Som redaktör ska du ha full kontroll över vad du väljer att visa på din webbplats förstasida.

Fyra versioner av samma skiss

Den här gången finns skissen alltså i fyra versioner: en okommenterad bild över desktopversionen, en bild över desktopversionen med redaktionella kommentarer, en bild över mobilversionen och en prototyp. Jag själv är alldeles exalterad över hur spännande det här ser ut och jag hoppas att skisserna och prototypen kan förmedla lite av den känslan till dig som läser.

Viktigt att veta – det här är skisser

Brasklapp: som vanligt så är det här skisser och alltså inte huggna i sten. De visar på ett tänkt utseende. Färger, storlekar på typsnitt och sånt kan komma att ändras. Annat också, faktiskt.

Eftersom prototypen är en mer ”levande” skiss än de statiska bilderna så kan den förstnämnda skilja sig något åt i utseendet mot bilderna. Hittar du något i den ena som inte finns i den andra så är det alltså helt normalt.

Med det sagt: varsågod!

Skisser och prototypen

Hjälp med flytten till webben för framtiden

Kontakta gärna ditt stift för att få reda på vad de erbjuder i form av stöd, webbverkstäder och tips inför och under flytten! Mycket bra material finns också här på bloggen och på intranätet under Webbhjälp.

De automatgenererade webbplatserna

Det här inlägget i korthet: Det kommer finnas möjlighet att välja en automatiskt genererad webbplats med kyrkliga handlingar och kyrksidor för den som är med i svenskakyrkan.se. Komplettera den gärna med kalenderhändelser och kontaktuppgifter.


I en perfekt värld har vi precis de kunskaper som behövs och massor av tid och resurser att utföra alla uppgifter vi får i jobbet. I verkligheten är det många i vår organisation som har en spretig tjänstebeskrivning och gör lite av varje. Kommunikationsjobbet är bara en liten del av vardagen. Att publicera på webben känns utmanande för många som sällan använder systemet.

I webben för framtiden finns en lösning för enheter som har små personalresurser avsatta till webbplatsen. Istället för att bygga en webbplats som sällan uppdateras är det bättre att tänka resurssmart. Därför kommer det finnas en variant där information plockas automatiskt från Svenska kyrkans olika system för att bygga upp en begränsad men funktionell webbplats. Kyrkobyggnadsregistret, platsdatabasen och kartfunktioner kommer att samverka för att varje kyrka eller plats ska ha en egen sida. Allt som skapas automatiskt samlas på en lokal webbplats där också gemensam information om de kyrkliga handlingarna ligger med i menyn.

De automatiskt genererade sidorna går att komplettera med lokal information för dig som mäktar med. Dessutom kan du som vill lägga till ytterligare sidor i menyn allt eftersom du har tid till det.

Det kanske viktigaste att fokusera på för dig som har extremt begränsade resurser till detta är att hålla kalendern uppdaterad. Genom att prioritera kalendern underlättar du för många som kommer till din webbplats. Dessutom visas kalenderhändelser på flera ställen. De kommer visas på startsidan för din enhets webbplats, på svenskakyrkan.se/kalender och i Kyrkguiden, vår gemensamma app. Människor vill veta vad som händer i våra kyrkor och fler och fler använder sig av telefonen eller datorn för att ta reda på när och var något är på gång. Genom att koppla varje händelse till rätt plats kommer den också att visas på respektive automatgenererade platssida.

Ett annat engångsarbete där en mindre insats ger stort värde är att skapa personalsidor. Kontakt är mycket välanvänt på svenskakyrkan.se och det är därför mycket bra om så många enheter som möjligt bidrar med kontaktuppgifter till personer utöver de generella kontaktuppgifterna till pastorsexpeditionen som kommer finnas på sidan automatiskt.

För dig som jobbar i Svenska kyrkan och vill läsa mer om de olika alternativen inför flytten finns information på intranätet. http//:internwww.svenskakyrkan.se/webben-för-framtiden. Det automatgenererade alternativet beskrivs under punkt två.

Funktioner och nytt i admin för webben för framtiden

Det här inlägget i korthet: vi förklarar vad en funktion är och hur dessa kommer att fungera och sorteras på ett litet annat sätt i det omarbetade administrationsgränssnittet.


I samband med att svenskakyrkan.se byggs om anpassas administrationen för gemensamma webblösning för att komma till rätta med några vanligt förekommande problem. Bland annat kommer ”dra-och-släpp” att försvinna och ersätts med ett plus-tecken för att lägga till en ny funktion eller textruta. Detta löser också problemet med att saker ”hoppar runt” i textrutan.

I och med att administrationen förändras en aning är det också läge att strukturera hur alla funktioner sorteras i verktyget. Med administrationen (hädanefter bara ”admin”) menas webbgränssnittet där du som redaktör skapar och redigerar sidor och annat webbmaterial. Med funktioner menas exempelvis att kunna visa en bild, flöde från Twitter, infoga puff och så vidare.

Målen med att sortera om i admin

Anledningarna till att vi sorterar på ett annat sätt är att

  1. gå ifrån flikarna eftersom de döljer det som finns under dem (ja, förutom den flik som är aktiv då)
  2. minska antalet funktioner (på ytan – även om funktioner tillkommer)
  3. göra ditt funktionsval så överskådligt som det bara går
  4. behålla konceptet hur du jobbat med funktioner fram till nu.

Ett välbekant koncept

För några år sedan gjordes funktionen ”Infoga multimedia” om. Innan den omarbetningen hade administrationen ett antal funktioner som gjorde i princip samma sak och de hade alla med ”multimedia” att göra:

  1. Infoga intern multimedia
  2. Infoga extern multimedia
  3. Infoga Play
  4. Infoga Bambuserkanal

Dessa tidigare fyra separata funktioner bakades ihop till en huvudfunktion – Infoga multimedia. Redaktören fick då börja med att välja en grundläggande funktion, och kunde sedan ställa in funktionen så att den gjorde det den skulle (till exempel visa ett klipp från Youtube). Sedan såg det ut som vanligt.

Det är på det här sättet vi tänker oss att många av de nuvarande funktionerna ska visas. I anslutning till det inledande valet kan vi också breda ut oss lite mer med förklarande text än vad den lilla funktionsknappen ger möjlighet till.

Huvudfunktion och underfunktion

Konceptet med en huvudfunktion som efter ett val leder vidare till en mer detaljerad underfunktion kommer alltså att vara lösningen i admin i framtiden.

  1. Alla valbara grundfunktioner presenteras på en och samma sida, alltså inga flikar.
  2. Likartade funktioner bakas ihop som i konceptet ovan. Eventuellt kan samma underfunktion/er finns under flera huvudfunktioner.
  3. Funktionerna får ett klart namn och presenteras i logisk ordning.
  4. Funktionernas inställningar och adminlayout kommer att vara näst intill identisk med hur det ser ut idag.

I och med detta har du alltså några ytterligare begrepp:

  1. Huvudfunktion – en funktion som har två eller flera underfunktioner (som i exemplet med Infoga multimedia ovan)
  2. Aktuell underfunktion väljs efter att du har valt huvudfunktion, antingen direkt eller via fler val (i exemplet ovan så väljer du först huvudfunktionen Infoga multimedia och sedan infoga extern multimedia för att visa ett klipp från Youtube)

Exempel

Idag finns följande separata funktioner:

  • ”Infoga blogg från bloggportalen”
  • ”Bädda in publik FB-post”
  • ”Facebook-gillaruta”
  • ”Infoga instagramflöde”
  • ”Infoga Twitter-flöde”

I webben för framtiden tillkommer ytterligare en: ”Sociala medier-vägg”.

Dessa sex funktioner samlas under huvudfunktionen ”Sociala medier”.

Första valet i ”Sociala medier” är ”Vad vill du visa?” och där har du som redaktör alternativen:

  • ”Enstaka post”
  • ”Flöde/lista”
  • ”Vägg”

Det andra valet är avhängigt det första och slutligen når du inställningarna för funktionen.

Om du vill visa ett instagramflöde på din webbplats väljer du huvudfunktionen ”Sociala medier”, och därefter väljer du ”Flöde/lista” (första val) sedan ”Instagram” (andra val) och därefter exempelvis hur många poster som ska visas mm (inställningar för instagramflöde).

För dig som vill få ytterligare input i hur det är tänkt finns nedan alla detaljer i flödet.

Sociala medier (Vad vill du visa?)

  1. Knapp
    1. Facebook
      1. Formulär för att infoga FB-gilla
    2. Enstaka post (Från vilken tjänst?)
      1. Facebook
        1. Formulär för att infoga FB-post
      2. Instagram
        1. Formulär för att infoga instagrampost
      3. Twitter
        1. Formulär för att infoga tweet
      4. Blogg
        1. Formulär för att infoga bloggpost
      5. Flöde/lista (Från vilken tjänst?)
        1. Facebook
          1. Formulär för att infoga FB-flöde
        2. Instagram
          1. Formulär för att infoga instagramflöde
        3. Twitter
          1. Formulär för att infoga twitterflöde
        4. Blogg
          1. Formulär för att infoga bloggflöde
        5. Vägg (Från vilken/vilka tjänst/er?)
          1. Instagram
          2. Twitter
          3. Bönewebben
          4. Facebook
            1. Eftersom valet här gäller en eller flera avslutas adminflödet med ett och samma formulär.

Resultatet av huvudfunktionen Sociala medier är att det som valts i nivå tre (från listan ovan) visas på webben.

Mer om kommande funktioner

Nästa post i ämnet handlar mer i detalj om vilka funktioner vi tänker oss och hur de hänger samman.

Mest besökta sidor på svenskakyrkan.se

Inför att svenskakyrkan.se byggs om kan vi på allvar börja prioritera besökarnas behov så som de ser ut nu, istället för hur verkligheten var för flera år sedan. Då kommer statistiken till användning. I Google Analytics finns obegränsat med information, men det är ofta extremt motigt att komma igång. Här försöker jag lyfta fram några intressanta upptäckter vi på kyrkokansliet har gjort och som vi tror kan vara användbara för fler.

Mobil eller dator

På fem år har det skett en helomvändning i hur vi använder webben. År 2010 kom färre än fem procent av besöken från mobila enheter (mobiler och läsplattor). I våras skrevs en hel bloggpost om hur webben för framtiden anpassas för att tillgodose behovet att tänka mobile first. Idag är det fler än hälften av besökarna som kommer via mobil, och statistiken visar tydligt hur det ökar kring tillfällen då många reser (sommar, allhelgonahelgen och jul). Kanske stämmer detta med ditt eget webbanvändande?

Mest besökt på svenskakyrkan.se

Funktionen ”Sök församling”, platser (som kyrkor och liknande) och kalenderhändelser ligger konstant väldigt högt upp i besöksstatistiken. Medlemsinformationen ligger ofta högt, i oktober finns dessutom en traditionsenlig topp för den informationen. I månadsskiftet oktober/november skjuter även besöksstatistiken för bönewebben i höjden. Använd gärna de gemensamma kampanjerna och faktarutor för att hjälpa människor som vill be en bön eller tänka ett ljus redan inför årets helg.

Kyrkliga handlingar

Dop har sina toppar klockan 10 och framförallt klockan 13. Flest söker på dop i augusti och det har minst sökningar i december. Vi tolkar användarens rörelser på dopsidorna som att hen hellre vill veta hur ett dop går till än att det är inspiration som är anledningen till besöket. Lättaste(?) sättet att följa hur någon klickar på sidan är att sätta upp mål i Google Analytics. Du kan också följa beteendeflöden, även om det kan vara snårigare.

Konfirmationssidorna har flest besök klockan 09 och framförallt klockan 22 och allra flest under april och maj. Sidvisningarna tyder på att anledningen till besöket i första hand är att ta reda på vad konfirmation är.

Vigselsidorna har flest besök under vår och sommar och generellt toppar antalet besök på kvällarna klockan 20-22. Av klicken att döma kommer många till sidorna för att söka inspiration.

Begravningssidorna har en besökstopp runt klockan 20 men även vid klockan 10 syns en liten topp. De som kommer till sidan tycks främst söka inspiration i psalmer och bibeltexter.

De gemensamma sidorna om kyrkliga handlingar besöks minst under helger och storhelger. Däremot syns det tydliga toppar när någon i kungafamiljen döps eller vigs.

Variationer över året

Många letar efter vad som händer i kyrkan, speciellt under advent, Lucia och jul. Den årliga besöksboomen på svenskakyrkan.se sker på julaftonskvällen. Vid tidig kväll fyller Julevangeliet ett servicebehov då många går till den sidan. Senare på kvällen, främst från 20-tiden, är det kalenderhändelser och platser som ligger högst i statistiken. Förmodligen tar många fram mobilen någon gång efter julbordet för att leta reda på var och när midnattsmässan eller julottan är. Resten av julhelgen sjunker besöksstatistiken ner till något under det normala.

Det går att se en liten ökning under påsken men inte alls i samma utsträckning som under december. Under sommaren går besöksstatistiken ner en aning.

Många besöker både bönewebben och svenskakyrkan.se under allhelgonahelgen. Den absolut största toppen hittills på den gemensamma webben inträffade den 15 september 2013. Kyrkovalet genererade 900% fler sidvisningar än samma dag året innan.

Håll din kalender uppdaterad och kom ihåg att kontrollera hur dina sidor ser ut i mobilen inför allhelgonahelgen och december!

De kristna budskapen på webben

Förutom julevangeliet så ligger sidan med de tio budorden konstant högt i statistiken och toppar i maj, kanske i samband med konfirmationen. Cirka 90 % av besöken kommer direkt från Google och besökarna lämnar webbplatsen direkt efter denna sida. Men de stannar extremt länge, runt sex och en halv minut i snitt.

Kyrkoårets bibeltexter är en av de enda sidorna som har sin besökshöjdpunkt på söndagar. Även advent och påsk är stora för denna sida. Klockan 20-23 ligger sidan om jourhavande präst ganska högt i besöksstatistiken.

En försmak av webben för framtiden

Äntligen kommer de första offentliga skisserna på hur svenskakyrkan.se kommer att se ut! Vi i projektet vill visa de här skisserna dels för att vi vet att det finns en stor nyfikenhet på hur det  kommer att se ut, men också för att vi är så stolta över hur det artar sig.

Bilderna som vi presenterar här är så nära verkligheten vi kan komma idag. Det betyder att de visar en riktning, en tanke och ett koncept. Det betyder inte att det du ser är hugget i sten – webben är ju som vi vet en hyfsat dynamisk och föränderlig miljö. Fler skisser kommer och förhoppningsvis kan vi visa en startsida och flera andra funktioner (t ex puffar) redan i nästa omgång.

Med det sagt: nu kör vi!

Olika skisser för olika sammanhang

Skisserna är indelade i tre kategorier:

  1. Frontend där användarna/besökarna upplever svenskakyrkan.se
  2. Backend (administrationen) där webbredaktörerna skapar sidorna som publiceras
  3. Flyttverktyget som kommer att användas under flytten från det gamla till det nya

Skisserna över frontend finns i två versioner: en med och en utan redaktionella kommentarer. Dessa kommentarer förklarar varje del av sidan ur webbredaktörens perspektiv. Skissen över administrationen är kommenterad för att visa på vad som är vad bland kontrollerna. Flyttverktygets skiss innehåller några förklarande kommentarer.

Skissernas innehåll och hur vi tänkt

Frontend

Materialet till den första frontendskissen är hämtat från en församlingswebbplats. Stort tack till Helga Trefaldighets församling för att vi får låna er dopsida! Syftet är att visa på hur det kan se ut när en text är hämtad rakt av från en befintlig webbplats genom klassiskt klippa-klistra.

Den andra frontendskissen är en konfirmationssida för en påhittad församling. Här har vi kunnat visa på lite fler möjligheter med till exempel bilder och olika textformat.

Administrationen

Webbplatsen genomgår stora förändringar men det är framför allt frontend som förändras. Det mesta i administrationen kommer att se bekant ut för dig som arbetat i verktyget förut.

Den förändring som kommer att märkas mest är att dra-och-släpp kommer att ge plats för en variant som är bättre anpassad för läsplattor och smarta telefoner. Det kommer att finnas ett plustecken i webbitorn, och genom att klicka på det väljer du vilken funktion du vill använda. Genom att göra på det här sättet försvinner också problemet med att text och funktioner ”hoppar runt”, som många redaktörer uttryckt problem med.

Flyttverktyget

För att du också ska få en uppfattning om hur webbmaterialet ska flyttas från nuvarande svenskakyrkan.se till det nya finns här skisser på flyttverktyget. De bilderna är inte något att skriva ut och hänga på väggen, men de passar för att visa hur det är tänkt att fungera.

I inlägget Flyttlasset går mot webben för framtiden kan du läsa mer om flytten.

Skisserna följer den grafiska profilen

Parallellt med webben för framtiden-projektet pågår en revision av Svenska kyrkans grafiska profil för tryck. Den kompletteras nu med en profil för digitala kanaler. Hela den reviderade grafiska profilen (för både tryck och digitala kanaler) är planerad för leverans i januari 2016. Skisserna som vi presenterar i den här bloggposten följer profilen för digitala kanaler.

Redaktionella riktlinjer för dig som arbetar med webben

Våra webbplatser ska vara välkomnande för alla som använder dem. Till användare räknas också sökmotorer (som t ex Google och Bing) och personer som har en annan funktionsuppsättning och använder hjälpmedel för att ta sig fram på internet. De riktlinjer som vi nämner här är bara några av många sätt att underlätta för våra användare att hitta rätt hos oss – och de är precis lika användbara idag som efter 1 januari 2016!

Mobile first – mobilanpassning och responsivitet

I korthet: vi ska skriva texter som svarar på användarens tänkbara frågor, varken mer eller mindre.

Lite längre: Responsivitet är ett krångligt ord, men det beskriver något som är ganska enkelt. Det är att en webbplats ska se bra ut i princip oavsett hur stor skärm den visas på. Oavsett om svenskakyrkan.se visas på en dator, telefon eller läsplatta kommer webbplatsen att vara välkomnande och hanterbar.

Detta innebär exempelvis att rubriker och texter i möjligaste mån bör anpassas till den mobila livsstilen. Användaren är kanske mindre benägen att läsa sig igenom en lång text för att hitta det hen söker efter. Genom att ta bort irrelevant material blir den viktiga kärnan tydligare och en generell finslipning av innehållet är bra att göra.

Mobilanpassningen innebär också att det som vi idag känner som högerspalten försvinner, till förmån för ett tydligare upplägg i en enda spalt. Det som är viktigt kommer högt upp och det som är mindre viktigt kommer längre ner på sidan.

Bilder och bildhantering

I korthet: vi ska skriva alt-texter på bilder – så att den som inte ser bilden vet vad som visas, och så att Googles sökfunktion gillar oss.

Lite längre: En bild säger mer än tusen ord – men bara för den som kan se bilden! Vi måste bli bättre på att visa bilderna också för den som har en annan funktionsuppsättning. Ett bra sätt är att skriva en så kallad alt-text. Det gör du i bildverktyget och innebär att du skriver ner det bilden föreställer. Ett tips är att skriva samma sak i bildens titel, så det blir enklare att söka efter den direkt i bildverktyget i administrationen.

En bra skriven alt-text underlättar också när det gäller sökmotorer eftersom de hjälper till att lyfta relevanta nyckelord.

Länkar

I korthet: vi ska formulera bra länktexter så att användaren förstår var hen hamnar när hen klickar på länken.

Lite längre: En länktext ska tala om var användaren hamnar när hen klickar på länken. Exempel: ”Läs årsredovisningen för 2014″. Om sidan som länken leder till har en tydlig rubrik, kan du ofta använda den som länktext.

  • Skriv det viktigaste ordet först i länken.
  • Om länken leder till något annat än en webbsida, till exempel en pdf-fil, ska det framgå inom parentes i länken. Då vet man att ett nytt program ska öppnas.
  • När länken leder till ett dokument, ska den öppnas i ett nytt fönster.
  • När länken leder till en annan webbplats, ska den öppnas i ett nytt fönster. Det ska också framgå av länktexten till vilken webbplats länken leder.

Rubriker och underrubriker

I korthet: vi ska formatera rubriker som Rubrik, Mellanrubrik 1 och Mellanrubrik 2 – så hjälpmedel läser upp sidan på rätt sätt, Googles sökfunktion gillar oss och det blir lättare att ta till sig materialet på sidan.

Lite längre: Rubrikerna ska sammanfatta vad sidan, nyheten, faktarutan eller textavsnittet handlar om.​

  • ​Låt rubriken innehålla nyckelord ur texten.
  • Skriv de viktigaste orden först i rubriken
  • Använd gärna verb.
  • Lagom längd för en rubrik är fem-tio ord.

Underrubriker (de som kallas för Mellanrubrik 1 och Mellanrubrik 2 i administrationen) gör det enkelt för personer med vissa hjälpmedel att navigera på sidan. Google använder dem också för att avgöra vad sidan handlar om.​ För att inte tala om alla som får lättare att läsa texten!

Bortse från att du kanske tycker att den ena eller andra underrubriken är snyggare, det är viktigare att du använder dem rätt.

Mellanrubrik 1 ska användas ovanför Mellanrubrik 2. Exempel: i den här bloggposten så är texten ”Redaktionella riktlinjer för dig som arbetar med webben” satt till Mellanrubrik 1, medan rubrikerna ”Rubriker” och ”Underrubriker” är satta som Mellanrubrik 2.

Själva skisserna då

Bilderna öppnas i en ny flik i webbläsaren och PDF-filerna i din valda PDF-läsare. Du kan behöva zooma in eller anpassa ditt webbläsarfönster.

Observera att detta är statiska bilder och att de alltså inte är responsiva! Det du ser är hur det kommer att se ut när användaren ser webbplatsen via en dator. Det kommer att se annorlunda ut på en läsplatta eller en telefon.

Övrigt matnyttigt om webben för framtiden

På intranätet samlar vi informationen om projektet. Där hittar du bland annat en uppdaterad tidplan och en omfattande FAQ.

Definitioner och datum för aktivering av webben för framtiden

Här kommer en kort – nåja inte såå lång i alla fall – genomgång av en ibland snårig terminologi, en tidsplan för våren och svar på några vanliga frågor.

Vad menar vi med gammal webbplats?

Detta är din nuvarande webbplats, alltså den du flyttar från. Den gamla webbplatsen upphör att vara aktiv – i den mån att besökare inte längre kommer dit – 25 april 2016. Adressen svenskakyrkan.se/skovde kommer från och med 25 april 2016 att leda till den nya webbplatsen.

Vad menar vi med ny webbplats?

Detta är den kommande webbplatsen, alltså den du flyttar till. Den blir aktiv i det ögonblick som den gamla blir inaktiv. Datumet 25 april 2016 har valts av flera anledningar, bland annat: det krockar inte med påsk och KOM 2016 men ligger innan bönesöndagen, det är en måndag vilket ger större möjlighet att fixa eventuella fel snabbt.

Vad menar vi med flyttperiod?

Flyttperioden sträcker sig från årsskiftet (i realiteten från och med 4 januari 2016) till 25 april 2016. Under den tiden kan du som är redaktör flytta och skapa/jobba med din nya webbplats i nya webbens admin.

Under flyttperioden kommer ofrånkomligen fel att upptäckas. Dessa lagas med jämna mellanrum utefter en förutbestämd prioriteringslista. Funktionsfel prioriteras högre än till exempel utseendefel.

Under flyttperioden kommer även utveckling att ske. Den rör exempelvis sökmotorn, nya funktioner mm. Vi planerar onsdageftermiddagar (vid behov) för den typen av systemuppdateringar. (Uppdaterat 2015-12-03 – se intranätet för kalender som innehåller datum när störningar kan komma att ske. För att inte störningar ska förhindra arbete i verktyget i samband med att stiften har webbverkstäder är systemuppdateringarna inlagda vid lite olika veckodagar).

Vad menar vi med flyttverktyg?

Flyttverktyget nås på en speciell adress, till exempel flyttverktyg.svenskakyrkan.se, där du loggar in precis som vanligt när du redigerar din webbplats. Här kommer du att kunna flytta dokument från din gamla webbplats till din nya.

  • Du kan flytta sidor, faktarutor, bilder, filer, multimedia, länkar och allt kommer att behålla sina kopplingar till ämnesområden, adresser, dokument-ID och skapadinformation (vem som skapat och datum mm).
  • Du kommer till och med att kunna flytta hela din menystruktur om du vill.
  • När det gäller standardsidor, nyheter och faktarutor så följer inte det som ligger i texteditorerna med i flytten.
  • Material som flyttas finns kvar på den gamla webben. På så sätt är det inte en egentlig ”flytt” utan en kopiering av data.
  • Om något är flyttat så kan det inte flyttas på nytt.
  • Flytten kan göras flera gånger – det kan vara aktuellt om du inte flyttar allt på en gång, eller om du vill flytta dokument som lagts till efter du flyttat första gången.

Flyttverktyget är öppet även efter flyttperioden. Du kommer att kunna fortsätta flytta dokument fram till 18 december 2016. Du behöver alltså inte ”flytta klart” till 25 april 2016.

Illustration över vårens tidsplan.

Flyttperiod, flyttverktyg, publik webbplats eller inte.

Att redigera webbplatser under och efter flyttperioden

Den gamla webbplatsen kommer du att kunna redigera som vanligt under flyttperioden. Du kommer också att nå den på samma adress (svkexternwebbkap.svenskakyrkan.se/admin). Den nya webbplatsen når du under flyttperioden på motsvarande sätt, men på en annan adress, till exempel nywebb.svenskakyrkan.se. Du kommer att använda samma inlogg som vanligt.

Efter flyttperioden kommer du inte att kunna redigera den gamla webbplatsens dokument längre (men som nämnts ovan kan du fortsätta flytta dem).

Att förhandsgranska ny webbplats under flyttperioden

Under flyttperioden kommer de nya webbplatserna att nås på en speciell adress, till exempel nywebb.svenskakyrkan.se/ange, eller nywebb.svenskakyrkan.se/hallsberg. Vi har ännu inte bestämt om detta ska vara bakom inlogg eller om det ska vara helt öppet (det ska dock inte indexeras, dvs gå att hitta via Google). Det finns för- och nackdelar med båda varianterna.

Skisser kommer i nästa vecka

Nästa vecka kommer vi att presentera designskisser föreställande standardsidor på den nya webbplatsen. Vi vet att detta är efterfrågat och vi har gjort vårt yttersta för att presentera dem på ett pedagogiskt sätt. De är dock fortfarande skisser och visar på en riktning snarare än förmedlar exakta utseenden. Vi kommer att presentera fler skisser under hösten och då också startsidor.

OBS: Exempeladresserna ovan (flyttverktyget etc.) är just exempel. Vi har ännu inte beslutat namngivningen på dessa men vi kommer att meddela så snart det är gjort.

Vägen till församlingens nya webbplats

Någon gång under våren 2016 får Svenska kyrkan en ny webbplats. Förhoppningen är att allmänheten då ganska snabbt kommer att upptäcka att svenskakyrkan.se fungerar bättre och att det har blivit enklare att hitta och göra det man vill. Projektledaren Pär Dalhielm berättar om redaktörernas och kommunikatörernas nyckelroll.

20150929_PD

Pär Dalhielm är projektledare för Webben för framtiden.

 

Vägen till den nya webbplatsen handlar mycket om att jobba med innehållet:

 Nya svenskakyrkan.se är mer ett kommunikationsprojekt än ett projekt som ska leverera teknik, säger Pär Dalhielm.

Pär understryker att det behövs webbredaktörer och kommunikatörer, och över huvud taget engagerad personal, i alla skeden av arbetet med den nya webben. Inte bara under själva flytten. Och du som är ansvarig för en webbplats kan börja arbetet bums!

Vad ska en liten församling utan webbredaktör göra?

I små församlingar som inte har en egen kommunikatör eller webbredaktör är det andra anställda som måste se över webbplatsen.

– För den lilla församlingen är det minst lika viktigt att se över sina uppgifter i Kyrksam, platsadministrationen och kalendern som att se över webbplatsen, säger Pär.

Den församling som inte själv kan prioritera att göra om sin webbplats kommer nämligen att få en webbplats baserad på information som hämtas upp automatiskt. Webbplatsen skapas av innehåll som församlingen lagt in i just Kyrksam, platsadministrationen och kalendern.

Det betyder alltså att förutsättningen för att den automatiska webbplatsen ska se fin ut är att rätt information är inlagd. Den automatiska sidan skapas när församlingen vill under flyttperioden, men den kommer inte att synas utåt förrän vid ompekningen som görs i april.

Självklart kan församlingen komplettera sin automatiskt skapade sida med annat lokalt material både under flyttperioden och efteråt.

Vad ska webbredaktörer och kommunikatörer i församlingen göra?

–Till att börja med behöver alla gå igenom vad som står på församlingens sidor på webben  och hur det står, säger Pär. En sida som var jättebra när den var ny för några år sedan är inte självklart jättebra nu, detta därför att människor använder webben på ett annat sätt nu än tidigare.

Förändringarna är snabba och webbredaktören behöver:

  • anpassa innehållet på sidorna för den tänkta besökaren på ett helt annat sätt idag än man behövde göra för några år sedan.
  • tänka på tilltalet. Att tänka sig att man samtalar med besökaren funkar mycket bättre än ”predikan”. Skriv gärna ”du” till besökaren.
  • se över sidorna så att vem som helst förstår, även den som inte haft kontakt med församlingen eller Svenska kyrkan tidigare. Numera är det mycket vanligare att människor söker sig fram till information på webben. Färre kommer alltså in via församlingens startsida. Många av våra sidor är skrivna så att de kräver att man har en förförståelse, det fungerar inte längre.
  • tänka på att bygga en servicewebb. Vi vet att den vanligaste anledningen till att människor kommer till svenskakyrkan.se är att de vill få reda på något eller göra något. De vill veta var och när saker händer (se till att kalendern är uppdaterad!). De vill veta mer om dop, konfirmation eller vem de kan vända sig till om de behöver någon att prata med, eller behöver ekonomisk hjälp. Att hjälpa människor att kunna göra det de kom till webbplatsen för att göra är förstås bra service.
  • tänka på att nästan hälften av besökarna läser webbsidorna i mobiltelefonen. Det som publiceras till höger hamnar underst på sidan. Viktigt material som ligger till höger idag kan till exempel göras om till punktlistor i mittenspalten.

Jobb nu ger belöning senare

– Om besökaren hittar bra och kan göra det hen kom för att göra ökar chansen att besökaren stannar kvar på vår webbplats och läser annat. Och tvärtom kommer vi att förlora besökaren om hen blir arg för att hen inte hittar och kan göra det hen vill, säger Pär.

En servicewebb innebär inte att webben bara ska handla om de allra vanligaste frågorna som människor ställer till oss. Vi får inte glömma bort oss själva och vad vi brinner för att berätta. Men för att vi ska nå fram med det vi vill säga måste besökaren kunna lösa den uppgift hen kom dit för att göra.

När man byter bostad har man ett bra tillfälle att gå igenom lådor och förråd och bestämma vad som ska rensas ut och vad som ska sorteras och packas om i märkta lådor och flyttas med. Det är det Pär vill att redaktörerna ska göra med sina webbsidor när vi nu får en ny webb.

– Det innebär extra jobb nu men kommer att föra något gott med sig, säger Pär och ger fyra konkreta tips på vad man ska börja med när man vill se över innehållet på sin webbplats:

Kom-i-gång-lista för webbredaktören:

  1. Fundera på om du har sidor som över huvud taget inte bör finnas. Behövs de inte ska de inte heller flyttas med till nya webben.
  2. Vad har du för struktur på webbplatsen? Uppåt 20 menypunkter i rad i vänsterspalten är alldeles för mycket för att besökaren lätt ska hitta. Det är bättre att gruppera informationen i färre menypunkter.
  3. Varje menypunkt ska ha ett så tydligt namn så att vem som helst som kommer in på sidan förstår vad som döljer sig därunder.
  4. Tänk på att webben är till för allmänheten, se till exempel din granne framför dig som tänkt besökare när du tittar på webbsidorna.

Vilket stöd får redaktörerna under hösten? Det kommer redaktionella riktlinjer och många konkreta exempel på hur man kan jobba med sina sidor och hur man kan planera inför den nya webbplatsen.

– Värt att nämna är att det inte finns något ”facit” – bara bättre och sämre sätt, säger Pär.

Vilka datum gäller?

I mitten av oktober presenterar projektet designskisser.

1 januari öppnar verktyget som ska hjälpa oss att skapa webben för framtiden. Då börjar flyttperioden.

Några månader senare, troligen i april 2016, görs ”ompekningen”. Från och med då visas den nya webbplatsen.

Hur går flytten till den nya webben till?

– Redaktören eller kommunikatören flyttar det hen vill ta med sig från församlingens gamla webbplats till församlingens nya webbplats som ligger på en ny server, säger Pär.

Fördelen med att flytta digitalt är att innehållet kan finnas på två ställen. Pär förklarar att det är den gamla vanliga webbplatsen som syns medan man i lugn och ro möblerar om och jobbar med den nya. Redaktören har omkring tre månader på sig att arbeta med den nya webbplatsen innan den visas för allmänheten.

– När det gäller att faktiskt arbeta i det nya systemet tror vi inte att någon större extrasupport kommer att behövas, säger Pär. Majoriteten av funktionerna kommer inte att vara nya. Vissa kommer att vara lite förändrade. Vi funderar på att göra en film till redaktörerna som beskriver hur det nya ser ut för dem. I princip alla lathundar kommer att uppdateras och kommer att vara klara i början av 2016.

Måste webbredaktören lägga ned en massa tid på att flytta över materialet?!

Pär ger lugnande besked:

  • Det går att flytta över hela menystrukturen på en gång (Ett gott skäl att ha en ny fräsch menystruktur redan under hösten!).
  • Allt man flyttar behåller sina gamla kopplingar, man behöver alltså inte vara rädd för att filer eller dokument förlorar sina ämnesområden.
  • Filer och bilder flyttas direkt med en knapptryckning.
  • När man flyttar en standard- eller en nyhetssida hänger id-numret med liksom sidans rubrik och ingress.
  • Däremot hänger inte det med som idag finns i textfältet på standard- och nyhetssidor! Dessa texter behöver man kopiera och klistra in på det nya stället manuellt. För en del redaktörer kan det därför bli en del kopieringsjobb. Men redaktören kommer att tydligt kunna se vad som är överkopierat och vad som återstår. På så vis kan hen ha koll.

Vad händer när den nya webben blir verklighet?

Några månader in i år 2016 pekas webben om så att det är den nya församlings- eller stiftswebben som visas för besökarna i stället för den gamla. Men inte ens då är det ”kört” på så vis att allt det man hade på sin gamla webbplats försvunnit. Det går att flytta över och komplettera den nya webbplatsen även senare. Skillnaden är då att det är den nya webbplatsen som visas för besökarna.

Pär hoppas därför att ingen webbredaktör ska känna sig stressad över arbetet med att flytta över material till den nya webben. Men han förstår att det redaktionella arbetet kan ta tid.

Det här blogginlägget har inte alls handlat om teknik men sån finns förstås också. Pär berättar att när den nya webben är i funktion kommer den att innebära många förbättringar, till exempel en ny och mycket förbättrad sökfunktion. Och en ny och ännu inte lanserad funktion för sociala medier.

Vi är på väg mot en riktigt bra kommunicerande webbplats. Och vilka är nyckelpersoner på vägen till den om inte webbredaktörer och kommunikatörer?!

Maria Sandell

Välkommen med frågor!
Välkommen med dina frågor om stort och smått som gäller Webben för framtiden! Mejla dem till kanslistöd. Vi samlar ihop frågorna och försöker besvara dem i kommande blogginlägg.

Maria-Sandell-1030253_1120

Maria Sandell arbetar i redaktionen för digital kommunikation på kommunikationsavdelningen.

 

Flyttlasset går mot framtiden

Jag och familjen befinner oss i början av en flytt. Vi har hittat vårt nya boende och i dagarna är det visning av stället där vi bor nu. I december går lasset, och vi hoppas självklart att många vänner och bekanta kommer och bär en kartong eller två. För att underlätta alltihop så har vi redan börjat smyga igång med förberedelserna; gräva i lådor, packa pynt och dammiga vaser och kränga saker på Tradera och Blocket. Det känns bra att försöka strömlinjeforma själva flyttandet så mycket det bara går. Det kan ju vara jobbigt nog som det är, liksom.

Grovt tillyxat kan en flytt delas in i tre faser:

  • Planering: märka saker, packa rätt, sortera, bjuda in vänner som bär kartonger
  • Genomförande: bära saker, styra flyttgubbar, köra finporslinet i bilen, äta pizza
  • Efterarbetet: flyttstäda, dammsuga, baka tårta, bjuda in till fest

Vi får nycklarna till radhuset 3 december, så då är det bäst att allt är packat och märkt enligt konstens alla regler. En vän till mig, som just flyttat själv, har generöst nog delat med sig av lite fotodokumentation i form av en expertmässigt packad flyttkartong.

Bild på flyttkartong med hål i. Bildtext: När flyttkartongen trots envisa försök fortfarande är för liten så får en se till att göra lite kreativa modifieringar (läs: hål). Foto och fotägare: Ulrika Wippel

När flyttkartongen trots envisa försök fortfarande är för liten så får en se till att göra lite kreativa modifieringar (läs: hål). Foto och fotägare: Ulrika Wippel

När kartongerna sedan börjar bäras från flyttbilen in i vårt nya hus så är det bäst att vi är med på noterna. Våra kompisar är bra och duktiga på alla sätt, men vi kan inte kräva av dem att de har samma koll som vi på var porslinet ska stå eller till vilket rum kartongen märkt ”Övr. TUNGT. Kasta ej!” ska.

I och med att vi flyttar till ett ställe som är större än vår gamla lägenhet så är planlösningen helt annorlunda. Till exempel så har vi två våningar att härja loss på! Hurra! Men hur gärna vi än vill så kan vi inte ha vattenkannan under diskbänken i köket (för där är det förberett för återvinningskärl). Vi får anpassa oss. Fint är det ju hursomhelst. Och det är fortfarande klart smidigast att ha besticken i köket och schampot i badrummet.

Att flytta som en chef. Foto: boxes2move.co.uk

Att flytta som en chef. Foto: boxes2move.co.uk

Till slut har vi och våra arma vänner tillsammans burit, släpat, kånkat och hivat in alla våra tillhörigheter i den nya kåken. Allt ser ut som kaos. Men (och nu blir det lite skryt) eftersom vi varit så oerhört noga med att märka allt som packats ner så är det lite av en baggis att packa upp! Vilken kick det är att öppna en kartong märkt ”fjärrkontroller” och finna att den faktiskt innehåller fjärrkontroller!

Allt behöver faktiskt inte bli klart dag 1. Inte dag 2 heller. Det är klart, de största detaljerna – som soffan, matbordet och toalettpapperet – bör finnas på plats innan vi bjuder in de första gästerna, men de där gardinerna kan nog faktiskt vänta en stund. Samma med den där kartongen som det står ”sladdar” på. Den kan nog vänta tills det faktiskt behövs en sladd.

Nåväl! Till själva poängen!

På precis samma sätt är det med den kommande flytten av våra gemensamma webbplatser. En liten gnutta framförhållning och en smula planering kommer att göra allt så mycket enklare.

Även om vi i det digitala slipper kartonger och trappor, så underlättar ordning och reda, en liten plan för framtiden och en strategi för hur informationen ska hänga ihop och hanteras. Dessutom är det ett perfekt tillfälle att se över behoven. Vad vill människor göra på vår webb? Jo, de vill utföra olika handlingar. Alltså är det bra att redan nu tänka på vilka olika former av service som finns på just din webbplats. Använder du kalendern? Sommarkyrkorna? Formulär för intresseanmälan? Lista gärna så mycket du kommer på. Tips: postit-lappar!

Hela den nya webben vilar på det som kallas för mobile first. Besöksstatistiken visar att fler och fler använder svenskakyrkan.se från mobila enheter. Hur ser din sida ut i mobilen idag? Faktarutor som hamnar högt och synligt på jobbdatorn kommer långt ner i telefonen. I värsta fall har vi lyckats klämma in ett helt gäng returslag med radbrytningar efter brödtexten – kolla det i mobilen och klura lite på hur många som fortsätter att scrolla vidare.

Mycket i flytten kommer att kunna göras automatiskt om du väljer att ta med din struktur från gamla webbplatsen. Du kommer fortfarande behöva fatta beslut och det kommer krävas resurser, precis som i en bostadsflytt; det går att anlita flyttfirma, men om inte hemmen är identiska kommer du vilja besluta över hur det ska möbleras och arrangeras på nytt. Vi vill ju att det ska vara fint, praktiskt och bra för alla som ska vistas där.

Jag ser fram emot min kommande flytt – både den fysiska i december och den digitala från 1 januari! Och de där gardinerna, de kommer nog upp så småningom.

Ingen får hindras från att använda vår webb!

På gågatan i Uppsala finns två gula postlådor placerade intill varandra. Den ena är uppsatt på standardhöjd, så att jag kan stoppa in breven i näshöjd. I den andra stoppar jag in breven i maghöjd – den är nämligen anpassad för rullstolsburna personer.

Gissa vilken jag använder, jag som är gående? Den låga, så klart, det är ju bekvämare att posta i maghöjd. Kan tänka mig att de flesta andra gör samma val som jag. I framtiden kanske flertalet postlådor har inkastet i maghöjd?

Det finns en hel del saker som en gång i tiden skapades för personer med funktionsnedsättning, men som visade sig funka optimalt för de flesta. Ta fjärrkontrollen till exempel, vem använder inte den? Eller kulspetspennan och engreppsblandaren (ett handtag i stället för två på vattenkranen)?

Det är bra när saker som tillverkas och byggs funkar för alla och inte exkluderar någon. Det gäller även när vi bygger webben för framtiden! Självklart vill vi inte hindra någon från att kunna använda svenskakyrkan.se.

När vi talar om personer med funktionsnedsättning är det ingen liten grupp vi talar om. Visste du att 26 procent av vår befolkning i åldern 16-64 år har en funktionsnedsättning (SCB 2013)? Bland äldre personer är det en ännu större andel.
De är förstås väldigt olika sinsemellan: De kan vara döva, rullstolsburna, blinda, ha en synskada, skakningar i händerna, dyslexi, en minde eller större utvecklingsstörning … Alla har förstås inte särskilda behov när det rör webben.

En grupp som delvis, men bara delvis, sammanfaller med gruppen ovan, är den fjärdedel av befolkningen över 15 år, som har lässvårigheter och måste kämpa sig igenom en vanlig tidningstext. Det kan bero på allt från dyslexi, till att man har ett annat modersmål och ännu inte lärt sig svenska, eller att man aldrig lärde sig att läsa ordentligt i skolan.

  • Om vi bygger en tillgänglig webbplats så behöver vi till exempel tänka på att
    välja rätt typsnitt och färger – så att det blir läsbart
  • skriva texter som inte är krångliga – så att det vi vill säga når fram
  • formatera rubriker som rubrik, underrbrik 1 och underrubrik 2 – så att hjälpmedel läser upp sidan på rätt sätt, och så att Googles sökfunktion gillar oss
  • skriva alttexter på bilder – så att den som inte ser bilden vet vad som visas, och så att Googles sökfunktion gillar oss
  • formulera bra länktexter – inga ”läs mer” – så att hjälpmedel inte listar en väldig massa Läs mer eller Klicka här, utan talar om var man hamnar när man klickar
  • tillhandahålla teknik så att den funkar för den som har en funktionsnedsättning och för den som kanske använder ett hjälpmedel.

Var sätter vi ribban för tillgängligheten? Vi ska leva upp till en internationell standard, som heter WCAG 2.0, nivå AA. Och så följer vi den tidigare E-delegationens 111 riktlinjer, som gäller för myndigheter i Sverige.

När design och teknik är klar och vi ska flytta in vårt innehåll på nya webben, då behöver du som är redaktör skapa tillgängliga sidor. Hur du gör? Jag utlovar härmed att innan du får tillgång till att börja bygga sidor, lägger vi ut riktlinjer på intranätet. De ska tala om vad vi måste tänka på, beskriva varför, och tala om hur man går tillväga. De ska alltså vara tillgängliga!

Anna Yngvesson