\u201dTrons liv handlar i h\u00f6g grad om att sk\u00e4rpa v\u00e5r blick f\u00f6r lidande. Bibell\u00e4sning kan framst\u00e5 som en in\u00e5tv\u00e4nd och meditativ verksamhet, men den leder alltid ut igen, ut mot det p\u00e5g\u00e5ende och sv\u00e5rtydda livet\u201d, skriver Cristina Grenholm, pr\u00e4st och kyrkosekreterare vid Svenska kyrkans nationella kansli.<\/p>\n\n\n
Texten \u00e4r h\u00e4mtad ur Act Svenska kyrkans jubileumsbok V\u00e5r mission: hopp!<\/em> som utkommer h\u00f6sten 2024. Vill du ta del av mer f\u00f6rdjupning med anknytning till 150 \u00e5r av internationellt engagemang i Svenska kyrkan<\/a>? Missa inte v\u00e5ra seminarier fr\u00e5n i v\u00e5ras, som du kan se h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n N\u00e4r vi beh\u00f6ver hj\u00e4lp kommer n\u00e5gon att se det och g\u00f6ra vad som kr\u00e4vs. Det \u00e4r nog vad varje m\u00e4nniska hoppas f\u00f6r sig sj\u00e4lv och f\u00f6r sin grupp, men inte riktigt v\u00e5gar r\u00e4kna med. Principen om alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde \u00e4r ett fundament att utg\u00e5 ifr\u00e5n, men den fungerar inte automatiskt.<\/p>\n\n\n\n Kristen tro kan p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt s\u00e4gas uttrycka m\u00e4nniskov\u00e4rdesprincipen, men den ger oss ocks\u00e5 n\u00e5got mer: ber\u00e4ttelser och f\u00f6rebilder. Dessa ger oss andra ord f\u00f6r det som formuleras i regelverk. De m\u00e5lar bilder f\u00f6r v\u00e5rt inre som vi b\u00e4r med oss. \u00c4ven ber\u00e4ttelser fr\u00e5n en helt annan tid f\u00f6rmedlar s\u00e5dant som kan k\u00e4nnas igen nu. Personerna i Jesus liknelser och hans eget s\u00e4tt att m\u00f6ta m\u00e4nniskor har presenterats f\u00f6r oss m\u00e5nga g\u00e5nger. Vi h\u00f6r och l\u00e4ser texterna om och om igen i gudstj\u00e4nsten.<\/p>\n\n\n\n \u201dEn man var p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n Jerusalem ner till Jeriko och blev \u00f6verfallen av r\u00f6vare.\u201d Mer beh\u00f6ver vi kanske inte h\u00f6ra f\u00f6rr\u00e4n scenen b\u00f6rjar spelas upp f\u00f6r v\u00e5rt inre. Mannen ligger halvd\u00f6d vid v\u00e4gkanten. Tv\u00e5 personer passerar, de till och med viker \u00e5t sidan n\u00e4r de ser honom. Den tredje som kommer fylls av medlidande, tar hand om den slagne och f\u00f6r honom i s\u00e4kerhet (Lukasevangeliet 10:25\u201337).<\/p>\n\n\n\n Jesus f\u00f6rde ofta fram sitt budskap i liknelser. I st\u00e4llet f\u00f6r att ge en uppr\u00e4kning som svar p\u00e5 den fr\u00e5ga han f\u00e5tt om vem som ska r\u00e4knas som medm\u00e4nniska, ger han en ber\u00e4ttelse som den som h\u00f6rt den inte kan sluta t\u00e4nka p\u00e5. Trots att de \u00e4r korta, rymmer liknelserna en komplexitet som inte principer f\u00f6rm\u00e5r h\u00e4rb\u00e4rgera. Ber\u00e4ttelsen om den barmh\u00e4rtige samariern, som vi kallar den, anger inte bara ett ideal, utan speglar ocks\u00e5 m\u00e4nskligt beteende. Det \u00e4r vanligt att den som ser en person i n\u00f6d v\u00e4jer undan och tar ett steg bort snarare \u00e4n ett steg n\u00e4rmare. Det \u00e4r till och med vanligare \u00e4n att n\u00e5gon stannar. Liknelsen handlar inte om statistik, att tv\u00e5 av tre g\u00e5r f\u00f6rbi. D\u00e4remot p\u00e5minner den oss om n\u00e5got vi k\u00e4nner igen. Det \u00e4r l\u00e4ttare att g\u00e5 f\u00f6rbi \u00e4n att stanna och hj\u00e4lpa. Det kommer s\u00e4kert n\u00e5gon annan. Och det \u00e4r ju just det som sker i liknelsen.<\/p>\n\n\n\n Det kommer en annan person, en som ser och handlar. Han g\u00f6r det inte f\u00f6r att han \u00e4r sl\u00e4kt med den misshandlade mannen eller f\u00f6r att han tillh\u00f6r samma grupp. Han bara g\u00f6r det, av medlidande. Den danske teologen K.E. L\u00f6gstrup kallar detta f\u00f6r en \u201dsuver\u00e4n livsyttring\u201d. Den \u00e4r suver\u00e4n i betydelsen oberoende eller, som han ocks\u00e5 kallar den, spontan. En s\u00e5dan handling f\u00f6reg\u00e5s inte av \u00f6verv\u00e4ganden eller beslut. En suver\u00e4n livsyttring \u00e4r i st\u00e4llet ett omedelbart svar p\u00e5 en m\u00f6jlighet till handling som visar sig. De suver\u00e4na livsyttringarna \u201dbara h\u00e4nder\u201d n\u00e4r n\u00e5gon beh\u00f6ver hj\u00e4lp. Och samtidigt h\u00e4nder de inte alltid. De kr\u00e4ver ett slags beredskap att vara barmh\u00e4rtig, en blick f\u00f6r andras n\u00f6d. S\u00e5 \u00e4r det ocks\u00e5 \u2013 eller kanske s\u00e4rskilt \u2013 n\u00e4r det handlar om m\u00e5nga som lider, en grupp, ett folk, ett land.<\/p>\n\n\n\n Hur f\u00e5r man en s\u00e5dan beredskap till handling n\u00e4r det ov\u00e4ntade intr\u00e4ffar? Trons liv handlar i h\u00f6g grad om att sk\u00e4rpa v\u00e5r blick f\u00f6r lidande. Bibell\u00e4sning kan framst\u00e5 som en in\u00e5tv\u00e4nd och meditativ verksamhet, men den leder alltid ut igen, ut mot det p\u00e5g\u00e5ende och sv\u00e5rtydda livet. Som trosgemenskap och kyrka f\u00e5r vi beredskapen \u00f6vad tillsammans. Vi kan skapa robusta strukturer f\u00f6r beredskapen att hj\u00e4lpa och att frig\u00f6ra andra till handling. Vi har ocks\u00e5 ett uppdrag att dela med oss av v\u00e5r tro till andra och d\u00e4rmed st\u00e4rka f\u00f6rankringen i evangeliets budskap och den vilja till handling det leder till f\u00f6r fler.<\/p>\n\n\n\n Beredskapen handlar b\u00e5de om den n\u00e4rmaste omgivningen och hela den v\u00e4rld Gud skapat. De som har liknelsen om den barmh\u00e4rtige samariern med sig i hj\u00e4rtat eller i bakhuvudet eller i sin kulturella repertoar f\u00e5r hj\u00e4lp att tolka omv\u00e4rlden och de krav den st\u00e4ller. Det \u00e4r l\u00e4ttare att ta ett steg bort och g\u00e5 f\u00f6rbi \u00e4n att stanna, men vi ska \u00f6va oss i barmh\u00e4rtighetens beredskap. Det som m\u00f6ter dig kan vara en person, ett katastrofomr\u00e5de eller klimatn\u00f6den och dess f\u00f6ljder. Vi ska inte g\u00e5 f\u00f6rbi.<\/p>\n\n\n\n Jesus \u00e4r ocks\u00e5 sj\u00e4lv en f\u00f6rebild i att lyssna, lindra och bota. Han l\u00e5ter sig inte hindras av konventioner eller etablerade normer f\u00f6r vad som \u00e4r rimligt och l\u00e4mpligt. Han umg\u00e5s med \u201dtullindrivare och syndare\u201d. Han s\u00e4ger till att han vill att barnen ska f\u00e5 komma till honom, s\u00e5 att han kan v\u00e4lsigna dem. Han bekr\u00e4ftar b\u00e5de den flitiga Marta och hennes syster Maria som satt sig ner f\u00f6r att lyssna vid hans f\u00f6tter. Livet i Jesus efterf\u00f6ljd leder alltid till medm\u00e4nniskan och hennes behov. Blicken f\u00f6r den enskildas lidande \u00e4r ocks\u00e5 alltid en del av medvetenheten om det kollektiva lidandet och de strukturer som vidmakth\u00e5ller or\u00e4ttvisor. Jesus s\u00e4nder oss ut i en v\u00e4rld d\u00e4r stora risker v\u00e4ntar.<\/p>\n\n\n\n Det finns en tydlig riktning i det nytestamentliga vittnesb\u00f6rdet bort fr\u00e5n det invanda mot det ok\u00e4nda eller obekv\u00e4ma, mot det som utmanar fasta tankem\u00f6nster om oss sj\u00e4lva och de andra. Samtidigt \u00e4r denna riktning, denna r\u00f6relse, f\u00f6rankrad i den kristna m\u00e4nniskosynens fundament. Vi \u00e4r alla, utan undantag, skapade till Guds avbild. Det \u00e4r en oerh\u00f6rt radikal tanke, en \u00f6vertygelse som alltid kallar oss att se bortom det som skiljer oss \u00e5t och i st\u00e4llet f\u00e4sta blicken p\u00e5 det gemensamma: att vi \u00e4r m\u00e4nniskor som har v\u00e5rt ursprung i att Gud ville v\u00e5ra liv och v\u00e5rt uppdrag i att hj\u00e4lpa varandra att leva. Detta \u00e4r grunden f\u00f6r v\u00e5r kallelse och v\u00e5r s\u00e4ndning: Jesus f\u00f6rkunnelse och g\u00e4rning ger konkreta exempel p\u00e5 kristen m\u00e4nniskosyn och \u00e4r f\u00f6rankrad i v\u00e5r gemensamma m\u00e4nsklighet. Gud har skapat alla m\u00e4nniskor till sin avbild.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vi har 150 \u00e5r av internationellt engagemang i Svenska kyrkan. Kallelsen att f\u00f6rkunna om Jesus g\u00e5r inte att skilja fr\u00e5n uppdraget att hj\u00e4lpa medm\u00e4nniskan utan att fr\u00e5ga efter tro eller vandel. Vi har ett uppdrag som aldrig blir slutf\u00f6rt, som st\u00e4ndigt kallar oss till nytt engagemang f\u00f6r att hela v\u00e4rlden ska leva. Engagemanget f\u00f6r medm\u00e4nniskan kan inte heller skiljas fr\u00e5n engagemanget f\u00f6r hela skapelsen. De p\u00e5frestningar och den n\u00f6d som den globala uppv\u00e4rmningen leder till drabbar s\u00e4rskilt de redan utsatta. Ekosystemen har dessutom ett v\u00e4rde, inte bara f\u00f6r m\u00e4nniskan, utan ocks\u00e5 i sig sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n Att respektera och v\u00e4rna varje m\u00e4nniskas unika v\u00e4rde och v\u00e4rdighet uttrycks i \u00f6verenskommelser som FN:s deklaration om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och i den svenska regeringsformen. I FN:s barnkonvention talas det om den inneboende v\u00e4rdigheten hos alla medlemmar av m\u00e4nniskosl\u00e4ktet. De globala m\u00e5len f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling antogs av v\u00e4rldens l\u00e4nder 2015. De rymmer tre dimensioner: ekonomiska, sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga. Syftet med dem \u00e4r att hj\u00e4lpa oss att skapa en h\u00e5llbar, inkluderande och r\u00e4ttvis utveckling f\u00f6r alla.<\/p>\n\n\n\n Denna typ av principer \u00e4r inte mindre fullkomliga uttryck f\u00f6r den kristna trons grund f\u00f6r internationellt engagemang. Det \u00e4r principer som f\u00f6renar \u00f6ver nations- och religionsgr\u00e4nser. Olikheter i religi\u00f6s tillh\u00f6righet \u00e4r inte n\u00e5got hinder f\u00f6r att st\u00e4lla upp f\u00f6r att de ska efterlevas. De kan omfattas mot bakgrund av olika ideologiska utg\u00e5ngspunkter. De s\u00e4tter in kristnas engagemang i en gemensam ram utan att vi beh\u00f6ver kompromissa med v\u00e5ra specifika f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n M\u00e4nniskor har olika motiv f\u00f6r att v\u00e4rna m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och arbeta f\u00f6r de globala m\u00e5len f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling, men vi f\u00f6renas i kampen f\u00f6r vad de kan \u00e5stadkomma. Sk\u00e4len f\u00f6r att f\u00f6lja dessa principer och m\u00e5l varierar mellan enskilda m\u00e4nniskor, samh\u00e4llen, trossamfund och stater. De skilda motiven kan vara en k\u00e4lla till mots\u00e4ttningar och konflikter, men de gemensamma formuleringarna \u00e4r fr\u00e4mst en resurs som verkar enande och f\u00f6renande. De finns f\u00f6r att hj\u00e4lpa oss i m\u00e4nsklighetens gemensamma uppdrag, att v\u00e4rlden ska leva.<\/p>\n\n\n\n Svenska kyrkans internationella engagemang f\u00f6r m\u00e4nniskors v\u00e4rde och v\u00e4rdighet har sin grund i kristen tro. Jesus f\u00f6rkunnelse och f\u00f6red\u00f6me f\u00f6rdjupar principerna och m\u00e5len i de gemensamma \u00f6verenskommelserna. Kristen tro ger dem ett sammanhang och en djupare mening. Bibliska ber\u00e4ttelser g\u00f6r deras inneb\u00f6rd konkret och d\u00e4rmed tydlig. De pekar p\u00e5 att kallelsen att hj\u00e4lpa medm\u00e4nniskor \u00e4r oavvislig. Det finns inga tillf\u00e4llen n\u00e4r den inte g\u00e4ller. Fr\u00e5gan Jesus st\u00e4ller efter att han ber\u00e4ttat om den barmh\u00e4rtige samariern leder vidare. Han fr\u00e5gar: \u201dVem var mannens n\u00e4sta?\u201d. Det exempel Jesus tog och den fr\u00e5ga han st\u00e4llde tillbaka till den lagl\u00e4rde, som velat s\u00e4tta honom p\u00e5 prov genom att fr\u00e5ga vad han skulle g\u00f6ra f\u00f6r att f\u00e5 evigt liv, drar in den som h\u00f6r ber\u00e4ttelsen i ett skeende. Det \u00e4r uppenbart att vi f\u00f6rv\u00e4ntas l\u00e4ra oss n\u00e5got av den: att k\u00e4nna igen n\u00f6den, risken att g\u00e5 f\u00f6rbi och m\u00f6jligheten att hj\u00e4lpa n\u00e4r tillf\u00e4lle ges.<\/p>\n\n\n\n Men finns det inte risker med att l\u00e5ta en ber\u00e4ttelse som liknelsen om den barmh\u00e4rtige samariern v\u00e4gleda v\u00e5rt engagemang? Den kan tolkas som att den \u00e4r begr\u00e4nsad till att handla om enskilda individer. S\u00e5 har jag inte gjort h\u00e4r. N\u00e4r po\u00e4ngen l\u00e4ggs vid den fr\u00e5ga Jesus st\u00e4ller, \u201dVem var den mannens n\u00e4sta?\u201d, vidgas perspektiven. Medm\u00e4nniskan som beh\u00f6ver hj\u00e4lp kan vara n\u00e4rmaste grannen eller n\u00e5gon vi aldrig tr\u00e4ffat och inte heller kommer att tr\u00e4ffa. Och n\u00e4r vi ser en person som lider ser vi snabbt flera f\u00f6rtryckta och marginaliserade grupper, hela folk som lider under or\u00e4ttf\u00e4rdiga livsvillkor.<\/p>\n\n\n\n Jesus liknelse kan ocks\u00e5 tolkas som en kallelse till \u201dbarmh\u00e4rtighetsg\u00e4rningar\u201d i motsats till arbete f\u00f6r m\u00e4nniskors r\u00e4ttigheter. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att inte bara l\u00e5ta FN:s deklaration om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna belysas av liknelsen, utan att ocks\u00e5 l\u00e5ta deklarationen belysa ber\u00e4ttelsen. Det finns olika s\u00e4tt att hj\u00e4lpa. Ett barmh\u00e4rtighetsperspektiv kan inneb\u00e4ra att kapaciteten och egenmakten hos den som lider och beh\u00f6ver hj\u00e4lp d\u00f6ljs. Ett r\u00e4ttighetsbaserat internationellt arbete sk\u00e4rper den kritiska blicken f\u00f6r vilken attityd som f\u00e4rgar v\u00e5rt engagemang och hj\u00e4lper oss att skapa robusta strukturer. Ytterligare ett centralt perspektiv finns n\u00e4rvarande redan i ber\u00e4ttelsen \u2013 den handlar b\u00e5de om den som \u00e4r slagen och om den som hj\u00e4lper. Vilken av dessa positioner du sj\u00e4lv \u00e4n befinner dig i, kan du ber\u00f6ras. Liknelsen pekar ut riktningen mot samh\u00e4llen d\u00e4r den som beh\u00f6ver hj\u00e4lp kan f\u00f6rlita sig p\u00e5 att n\u00e5gon har \u00f6vats i sin beredskap till spontant handlande n\u00e4r situationen kr\u00e4ver det.<\/p>\n\n\n\n Ett s\u00e5dant samh\u00e4lle \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att v\u00e4rlden ska leva. Vi ser v\u00e4rlden som Guds skapelse. Vi ser att vi kan vara med och p\u00e5verka de tre dimensionerna f\u00f6r en h\u00e5llbar utveckling: de ekonomiska villkoren, de sociala f\u00f6rh\u00e5llandena och de milj\u00f6m\u00e4ssiga aspekterna. Men till skillnad fr\u00e5n dem som endast erk\u00e4nner denna typ av materiellt f\u00f6rankrade dimensioner l\u00e4gger vi som trosgemenskap till att det finns en andlig dimension av h\u00e5llbarheten. Liksom de andra dimensionerna \u00e4r de en del av samma helhet, inte en kategori ovanf\u00f6r eller vid sidan om. Den andliga h\u00e5llbarheten handlar om att inse allvaret. Det \u00e4r ju n\u00e5got som Bibeln ocks\u00e5 ger m\u00e5lande bilder av: ordning hotas av kaos. Men denna dimension handlar samtidigt om att det finns hopp. Gud \u00f6verger inte sin v\u00e4rld. Det oavvisliga kravet h\u00f6r samman med det oavvisliga hoppet, f\u00f6rankrat i Gud sj\u00e4lv.<\/p>\n\n\n\n D\u00e4rf\u00f6r kommer Svenska kyrkans internationella engagemang inte att sluta med dessa 150 \u00e5r. Det kommer att bygga vidare p\u00e5 det. Vi kan inte sluta dela med oss av v\u00e5r tro, vi kan inte sluta engagera oss. V\u00e5rt engagemang \u00e4r en suver\u00e4n livsyttring.<\/p>\n\n\n\n Text: Cristina Grenholm, pr\u00e4st och kyrkosekreterare vid Svenska kyrkans nationella kansli<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u201dTrons liv handlar i h\u00f6g grad om att sk\u00e4rpa v\u00e5r blick f\u00f6r lidande. Bibell\u00e4sning kan framst\u00e5 som en in\u00e5tv\u00e4nd och meditativ verksamhet, men den leder alltid ut igen, ut mot det p\u00e5g\u00e5ende och sv\u00e5rtydda livet\u201d, skriver Cristina Grenholm, pr\u00e4st och kyrkosekreterare vid Svenska kyrkans nationella kansli. N\u00e4r vi beh\u00f6ver hj\u00e4lp kommer n\u00e5gon att se det […]<\/p>\n","protected":false},"author":696,"featured_media":11698,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[196294],"tags":[196292],"class_list":["post-11697","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-teologi-mission","tag-150-ar"],"acf":[],"yoast_head":"\nTrons liv handlar i h\u00f6g grad om att sk\u00e4rpa blicken<\/h2>\n\n\n\n
V\u00e5rt uppdrag kallar oss st\u00e4ndigt till nytt engagemang<\/h2>\n\n\n\n
Internationella \u00f6verenskommelser ger en gemensam grund att st\u00e5 p\u00e5<\/h2>\n\n\n\n
\u2026som ges sammanhang i kristen tro<\/h2>\n\n\n\n
Det oavvisliga kravet h\u00f6r samman med det oavvisliga hoppet<\/h2>\n\n\n\n