{"id":12791,"date":"2026-03-05T09:48:13","date_gmt":"2026-03-05T07:48:13","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/act\/?p=12791"},"modified":"2026-03-12T21:27:52","modified_gmt":"2026-03-12T19:27:52","slug":"orovackande-utveckling-i-latinamerika","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/act\/2026\/03\/05\/orovackande-utveckling-i-latinamerika\/","title":{"rendered":"Orov\u00e4ckande utveckling i Latinamerika"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/figure>\n\n\n

Utvecklingen i Latinamerika \u00e4r mycket oroande. Demokratin, s\u00e4kerheten och de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna hotas av interna populistiska r\u00f6relser och en allt mer aggressiv amerikansk utrikespolitik. Detta f\u00f6rv\u00e4rras av det minskade internationella bist\u00e5ndet, fr\u00e5n Sverige och andra givare, till civilsamh\u00e4llets organisationer. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Att USAID nu dragit sig tillbaka har allvarligt f\u00f6rsvagat centrala program i Colombias fredsprocess, som ers\u00e4ttning av illegala gr\u00f6dor och st\u00f6d till integration av tidigare gerillasoldater i samh\u00e4llet. Juliana Baz\u00e1n Londo\u00f1o, verksam vid Act Svenska kyrkan i Colombia, uttrycker stor oro: <\/p>\n\n\n\n

\n

Inom civilsamh\u00e4llet \u00e4r stressniv\u00e5n h\u00f6g p\u00e5 grund av den upplevda r\u00e4ttsos\u00e4kerheten och den politiska sp\u00e4nningen. Sedan 2016 har vi som nation f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rst\u00e5 v\u00e5r konflikt och ta steg mot f\u00f6rsoning. Men bakslagen driver oss tillbaka mot ett spr\u00e5kbruk om en \u2019intern fiende\u2019, n\u00e5got som ytterligare splittrar samh\u00e4llsklimatet. Det paradoxala \u00e4r att det internationella st\u00f6det beh\u00f6vs som mest just nu.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Eskalerat v\u00e5ld l\u00e4ngs gr\u00e4nsen till Venezuela<\/h2>\n\n\n\n

Den senaste tiden har situationen f\u00f6rv\u00e4rrats och v\u00e5ldet l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mellan Colombia och Venezuela har eskalerat som en direkt reaktion p\u00e5 USA:s milit\u00e4ra intervention i Venezuela tidigare i \u00e5r. Detta har lett till att befolkningen i gr\u00e4nsomr\u00e5den tvingats fly undan strider mellan icke-statliga v\u00e4pnade grupper. <\/p>\n\n\n\n

Act Svenska kyrkan f\u00f6rbereder nu insatser f\u00f6r att s\u00e4kra tillg\u00e5ngen till mediciner och mat via humanit\u00e4ra korridorer, samt f\u00f6r att kunna ge psykosocialt st\u00f6d till b\u00e5de civila och humanit\u00e4r personal. Samtidigt lider 40 procent av Venezuelas befolkning av os\u00e4ker livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning, och den p\u00e5g\u00e5ende konflikten hotar b\u00e5de humanit\u00e4ra korridorer och finansieringen av FN-program, d\u00e5 internationellt samarbete f\u00f6ruts\u00e4tter politisk stabilitet. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Foto: Magnus Aronson\/ Ikon<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Valet i Colombia – Ett v\u00e4gsk\u00e4l<\/h2>\n\n\n\n

Det colombianska presidentvalet den 31 maj 2026 beskrivs som ett avg\u00f6rande v\u00e4gval f\u00f6r hela regionen. Efter USA:s attack p\u00e5 Venezuela och de efterf\u00f6ljande hoten mot Colombia har den nationella suver\u00e4niteten blivit den absolut viktigaste valfr\u00e5gan. USA:s utrikesdepartement har varnat f\u00f6r att \u201dv\u00e4nskapliga relationer med utomregionala makter\u201d \u2013 fr\u00e4mst Kina och Ryssland \u2013 ses som ett direkt hot. Om en kandidat med n\u00e4ra band till Kina vinner, kan USA svara med ekonomiska sanktioner eller s\u00e4kerhets\u00e5tg\u00e4rder liknande dem som riktades mot Venezuela. Juliana forts\u00e4tter: <\/p>\n\n\n\n

\n

USA:s politik under\u00a0Trump-administrationen\u00a0har f\u00f6rst\u00e4rkt polariseringen i Colombia och \u00f6kat sp\u00e4nningarna inf\u00f6r de kommande valen. Den h\u00e4r typen av politik \u2013 som bortser fr\u00e5n regler och bilateralt samarbete \u2013 skapar hoppl\u00f6shet och misstro mot myndigheter, r\u00e4ttsstat och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Politisk oro i Honduras och Guatemala<\/h2>\n\n\n\n

I Honduras svors den konservative politikern Nasry Asfura in som president den 27 januari 2026. Valet i november 2025 har dock ifr\u00e5gasatts. Asfura vann med endast 26\u202f000 r\u00f6sters marginal, och processen kantades av flera oegentligheter. Strax f\u00f6re valet gav Donald Trump sitt st\u00f6d till Asfura och hotade med att USA skulle dra in sitt ekonomiska bist\u00e5nd till Honduras om hans motst\u00e5ndare vann. Redan f\u00f6re installationen reste Asfura till USA och Israel f\u00f6r att st\u00e4rka strategiska partnerskap. Israel har under l\u00e5ng tid tr\u00e4nat milit\u00e4r och s\u00e4kerhetstj\u00e4nst i b\u00e5de Honduras och Guatemala. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Foto: Jesper Klemedsson\/ Ikon<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

\u00c4ven Guatemala befinner sig i en akut s\u00e4kerhetskris. I januari organiserade g\u00e4nget Barrio 18 ett f\u00e4ngelseuppror p\u00e5 tre anstalter och tog 46 personer som gisslan. Trots att myndigheterna \u00e5tertog kontrollen och frihetsber\u00f6vade g\u00e4ngledaren Aldo \u201dEl Lobo\u201d Duppie Ochoa f\u00f6ljde snabbt koordinerade attacker mot polisen i huvudstaden och dess omgivningar. Detta visar att g\u00e4ngen forts\u00e4tter vara mobiliseringskraftiga, \u00e4ven med sina ledare f\u00e4ngslade. <\/p>\n\n\n\n

Krisen sammanfaller med en redan p\u00e5g\u00e5ende institutionell konflikt mellan president Bernardo Ar\u00e9valo och \u00e5klagarmyndigheten, som sedan Ar\u00e9valos valseger vidtagit r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder som begr\u00e4nsat regeringens handlingsutrymme och tidvis ifr\u00e5gasatt valets legitimitet. Detta l\u00e5ser s\u00e4kerhetsarbetet och g\u00f6r statens respons l\u00e5ngsammare och mindre samordnad \u2013 samtidigt som g\u00e4ngen utnyttjar varje svaghet. <\/p>\n\n\n\n

Nygammal amerikansk politik i Latinamerika<\/h2>\n\n\n\n

Bakom utvecklingen i regionen ligger en mer aggressiv amerikansk utrikespolitik som p\u00e5minner om Monroe-doktrinens logik: att USA:s egna politiska och ekonomiska intressen ska prioriteras i \u201dden egna hemisf\u00e4ren\u201d. Utvecklingen fr\u00e5n slutet av 2025 till b\u00f6rjan av 2026 visar hur stabilitet, demokrati och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i Latinamerika utmanas. <\/p>\n\n\n\n

USA:s agerande i Venezuela f\u00f6ljer ocks\u00e5 ett historiskt m\u00f6nster av flera decenniers amerikansk inblandning i regionens politik och s\u00e4kerhet. Under kalla kriget anv\u00e4nde USA milit\u00e4ra insatser, st\u00f6d till kupper och olika underr\u00e4ttelseoperationer f\u00f6r att p\u00e5verka utvecklingen i l\u00e4nder som Chile, Guatemala, Brasilien och Argentina. Samtidigt har USA spelat en viktig roll som demokratif\u00f6respr\u00e5kare och humanit\u00e4r finansi\u00e4r i Latinamerika. Nedl\u00e4ggningen av bist\u00e5ndsmyndigheten USAID har dock f\u00e5tt stora konsekvenser, inte minst f\u00f6r FN-organ i Colombia som nu saknar finansiering. <\/p>\n\n\n\n

Kyrkornas v\u00e4rldsr\u00e5d, Lutherska v\u00e4rldsf\u00f6rbundet och ACT-alliansen, d\u00e4r Svenska kyrkan ing\u00e5r, har f\u00f6rd\u00f6mt USA:s milit\u00e4ra insats i Venezuela som ett brott mot internationell r\u00e4tt. Venezuelas suver\u00e4nitet och sj\u00e4lvbest\u00e4mmande m\u00e5ste respekteras, och konflikter hanteras genom diplomati \u2013 inte genom v\u00e5ld.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Foto: Magnus Aronson\/ Ikon<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Uttalanden fr\u00e5n Act Svenska kyrkans partnerorganisationer och n\u00e4tverk <\/h2>\n\n\n\n

Flera av Act Svenska kyrkans partnerorganisationer och internationella n\u00e4tverk har uttalat sig med anledning av den f\u00f6r\u00e4ndrade s\u00e4kerhetspolitiska situationen i Latinamerika, som \u00e4ven p\u00e5verkar villkoren f\u00f6r demokratin:<\/p>\n\n\n\n