Jag gick på Drottninggatan idag och passerade en affär med dagens löpsedlar utanför. Expressen och Aftonbladet skyltade med krigsrubriker gällande morden på de två små barnen och kvinnan som anses skyldig. Hon mördade Saga och Max stod det och så var det en bild på kvinnan. Vad hon anses ha gjort är naturligtvis fasansfullt – ett brott som är obegripligt och oförlåtligt i mänsklig bemärkelse. Men samtidigt är det ganska vedervärdig löpsedelsjournalistik att skrika ut mordet på barnen, mördarens namn och mördarens bild. Jag får en känsla av vilda vestern med skylten ”Wanted dead or alive” (Efterlyst – död eller levande) och där man får en känsla av att det är det förra som är det bästa. En löpsedelstext som den jag mötte idag är grym mot familjen, ja mot alla inblandade. Jakten på att sälja lösnummer får inte ta vilka propotioner som helst.
Jag vill inte alls försvara det hemska dådet – den vidriga handlingen, men jag menar att även gent emot en sådan person, som den tyska kvinnan, måste man visa mänsklig respekt – även på löpsedlarna. Någon sorts etisk hållning måste det väl ändå finnas också hos Aftonbladet och Expressen..?
Kyrkans budskap är att vi i alla människor möter godheten på något sätt. Ibland är det fasansfullt svårt att urskilja den ibland är det betydligt lättare. Men vår uppgift som kristna är att anstränga oss till det yttersta att visa kärlek också mot en kärlekslös. Det är en mothållning mot gottandet i tragik. Det är ett värnande av mäniskovärde trots allt. Det är en utmaning!
