Jag har vid ett tillfälle blivit anklagad för att häda och möjligen också smäda och jag får väl anses var en speciell del av den månghövdade grupp som anklagas för smädelse och hädelse. Det unika med mig är att jag är domprost i Stockholms stift och min hädelse och smädelse består i att jag bejakade en konstutställning som fanns för snart tre år sedan på kulturhuset – en utställning som framställde Jesus ur olika perspektiv. Nu får, vad jag förstår, ytterligare en person sälla sig till oss i smädelse- och hädelsegänget. Det är Jonas Gardell som i dagarna kommer ut med sin bok om Jesus. Jag har inte läst den, ska jag genast säga, men jag har från flera, från varandra oberoende håll, förstått att han framställer Jesus på ett sätt som de riktiga kristna inte kan gå med på. Det sägs att Jonas Gardell framställer Jesus som en tandlös analfabet. naturligtvis hade Jesus tillgång till en tandvård som andra på den tiden inte hade och naturligtvis kunde han läsa fast det inte står någonstans att han läste.
Allvarligt talat – vi vet inget om Jesu utseende mer än det vi möjligen, möjligen kan ana via svepeduken i Turin. men inte en s den är säker om man ska tro kol-14metoden även om jag personligen gärna vill tro att det är Jesu svepning. Jesus har genom tiderna beskrivits på så många olika sätt, avbildats på så många olika sätt. Vi behöver inte vara så våldsamt rädda eller upprörda när någon tar ut svängarna. Tänk att Gud kan möta i ett litet barn som föds utanför det religiösa etablissemangets system. Bara en sådan sak borde stämma till än mer eftertanke. Om då Gud möter i en man som växte upp och var människa som vi, med samma fysiska svagheter som så många svenskar lider av – är inte det fantastiskt Gud möter i en tandlös analfabet. Är det inte vad mina medarbetare i S:ta Clara ser varje dag – Jesus som möter i Janne som är uteliggare, Lisa som inte har några tänder men som längtar efter att få löständer eller inplantat och som söker via domkyrkoförsamlingens fonder och stiftelser?
Vi kan inte fånga in Jesus. han såg nog inte ut som Thorwaldsens Kristusfigur eller som krusifixets Kristusfigur i Storkyrkan eller som Isenheimaltarets pestsmittade Jesus. Ylva Eggehorn skriver i psalm 717 i tillägget till vår psalmbok: …men det var bortom bilderna du kom.
Låt oss konstatera detta tillsammans, utfärda färre förkastelsedomar mellan våra trossamfund och istället satsa på att tillsammans lovprisa vår gemensamma Herre, Han som är Gud och som vi inte kan fånga in.
Ps: Tack till alla Er som undrat över mitt hjärteläge!! Hjärtat pickar på och jag ska undersöka vidare om det är stress eller kanske rent av ett flimrande förmak. Fortsättning följer (och jag mår bra)!
