För några dagar sedan kungjorde hovet att prinsessan Estelle ska döpas i maj i Slottskyrkan. Det är tradition, vad jag förstår. Kronprinsessan döptes där och kungligheter före henne. Vi får glädja oss med föräldrarna över att deras lilla telning nu ska ta del av dopets sakrament. Men även prinsessan kan glädja sig! Även om hon inte förstår så mycket nu kommer hon i framtiden förhoppningsvis att ana mer av dopets rikedom. När ärkebiskop Anders Wejryd häller vatten från sin hand på hennes huvud händer något stort. Hon får ta emot ett tecken på Guds kärlek – en kärlek som är större än alla våra försök till förklaringar, en kärlek som inte kan begränsas av våra teologier, en kärlek som är oberoende av allt. Hon är älskad som den hon är. Och det är varje litet barn, varje tonåring, varje vuxen. Vi är älskade som dem vi är. Men vi behöver ta emot ett tecken på detta och då har vi fått dopet som just ett kärlekstecken från Gud.
Men prinsessan Estelle kommer också att tas upp i Svenska kyrkan. Dopets sakrament är porten in i kyrkan ( jo, man kan anmäla sitt barn in i kyrkan också. Det är s a s ”dubbla ingångar” i kyrkans sammanhang). Sedan är det familjens och faddrarnas sak att hjälpa prinsessan att växa i sin tro, att ana mer av dopets rikedom. Prinsessan Estelle tas också upp i den världsvida kristna kyrkan som består av alla döpta genom alla tider. Alla som har döpts i den treenige Gudens namn och med vattnet som det synliga tecknet, tillhör detta världsvida sällskap som spränger alla tidsramar. I dopet blir vi ett med de första kristna.
Men dopet hjälper också prinsessan Estelle att tyda sitt liv. Livet kommer inte att vara enkelt för henne. Det är det inte för någon. Psykologerna talar om kris och utveckling. Vi går igenom kriser av olika slag men utvecklas förhoppningsvis mellan kriserna. Vi växer till vår invärtes människa. I kyrkans sammanhang talar vi om död och uppståndelse. Sådant är livsmönstret. Precis som Gud var med Jesus i döden är Gud med prinsessan Estelle när livet gör henne illa. Och livet kommer att göra henne illa. Hon kommer att möta många motgångar. Men precis som Gud var med Jesus i uppståndelsen är Gud med prinsessan när livet är gott, positivt – ja t o m glatt. Dopvattnet, som självklart är en symbol för liv, är också en symbol för kaos och det svåra. Därför är vattenösningen på hennes huvud en symbol för att Gud omsluter henne i livets kaossammanhang. Och när ärkebiskopen håller upp henne är det en symbol för uppståndelsen. När livet är gott, när det går bar, när tillvaron känns härlig är hon inte övergiven. Sedan finns ”resan” mellan dopvattnet och upplyftandet som är den vanliga vardagen där Gud också är med. Kort sagt – hur livet än ter sig är Gud med. Så skulle man med en mening summera vad prinsessan Estelles dop betyder skulle man kunna säga att hon är oändligt älskad och aldrig någonsin övergiven. Hon tillhör Jesus Kristus – den korsfäste och uppståndne!
För alla som nu oroar sig över att jag inte talat så mycket om rening i från synden vill jag säga att om prinsessan Estelle döpts senare i livet hade naturligtvis dopet också haft en renande betydelse. När jag döpt konfirmander har jag talat om också detta. De renas ifrån allt det som gått snett i livetgällande tankar ord och gärningar – ett sorts grundläggande reningsbad där man dör bort från det gamla och uppstår med Kristus in i det nya livet (Rom 6). Denna aspekt finns också i dopets sammanhang.
Gäller nu det sagda bara en prinsessa? Nej, det gäller varje litet barn som döps, varje tonåring som döps och varje vuxen som döps. Du som läser denna blogg kan se Dig i spegeln och säga högt till Dig själv: Jag är oändligt älskad och aldrig någonsin övergiven och det är mitt dop ett tecken på, inte starten på!
Det är inte bara prinsessan Estelle som behöver dopet. Du och jag behöver det! I söndags öppnade vi en doputställning i Storkyrkan. Den kommer att finnas där några månader framöver. Gå gärna dit och titta. Biskoparna har skrivit en bok (biskopsbrev) om dopet. Det är viktigt för dopet är viktigt. Jag skulle önska att många fler döptes, inte för min skull och inte för Guds skull men för vars och ens skull, för att var och en ska få ana än mer av Guds gränslösa kärlek. Den behöver vi i vår värld som är så fylld av kärlekslöshet.
Vad betyder ett prinsessdop? Gränslöst mycket – precis som Ditt dop och mitt dop och alla människors dop.