I fredags kväll var jag på en sabbatsgudstjänst i stora synagogan i Stockholm. Vi som var där var judar, kristna och säkert andra med annan religiös eller ickereligiös tradition. Regnbågsflaggan med Davidsstjärnan var fastsatt på talarstolen. Vi sjöng, vi bad, vi lyssnade till texter från Gamla testamentet. Själv läste jag psaltaren 8 och talade om vilken glädje det var att vi fick komma samman och ta emot sabbaten, både judar, kristna och andra. Vi hör ihop. Vi är syskon som har samma himmelska förälder. Jag ledde också en bön. Ca 400-500 personer var samlade. Det var fantastiskt – djupt andligt! Det var en interreligiös sabbatsgudstjänst i regnbågens färger. Tack rabbin David Lazar för detta initiativ som togs redan förra året!
I kväll firar vi Kärlekens mässa i Storkyrkan kl 18.00 där rabbinen medverkar med textläsning och bön och där flera trossamfund finns representerade i liturgin. Det är prideveckans avslutningsgudstjänst. Den har firats i Storkyrkan sedan dåvarande pastor primarius Ludvig Jönssons tid. Jag gläder mig över att den fortsatt sedan 80-talet och jag hoppas att den fortsätter att firas också nätsa år och nästa år och nästa år och… Det är en mässa som besöks av 7-800 gudstjänstfirare – en mässa där Du får vara den Du är, vara sedd, upprättat och bekräftad som den Du är – också i de kristnas sammanhang. Det är ju (som bloggkommentatorer ibland ger uttryck för) inte alltid fallet i de kristnas sammanhang. Men det är inte heller alltid fallet i hbtq-sammanhang. Flera har sagt till mig att det är svårt att komma ut som homosexuell, bisexuell eller transperson men det är också svårt att komma ut som kristen i hbtq-sammanhang. Kärlekens mässa vill stötta alla kristna att komma ut och just vara kristna, leva sitt kristna liv som just den varje individ är.
Det blir min sista gudstjänst som domprost i Stockholms domkyrkoförsamling. Jag slutar s a s med prideflaggan i topp, bildligt talat.