Denna helg vigs jag till biskop i Svenska kyrkan med huvudsaklig tjänstgöring i Skara stift. Jag gläds så över detta och är tacksam över alla böner som omslutit mig och omsluter mig. Att vara biskop är att gå in i ett brobyggaruppdrag av annat slag än tidigare. Jag hoppas att jag, med Guds Andes hjälp och ledning, ska få vara brobyggare, brobyggare mellan olika trostolkningar, brobyggare mellan olika trostraditioner, brobyggare mellan olika religioner, brobyggare mellan troende och icketroende, brobyggare som kan inkludera snarare än exkludera. Samtidigt som detta är sagt vill jag peka på att alla broar står på pelare i fundament som liksom bär bron. Mina fundament är tron på Gud som möter oss som inkarnerad i Jesus Kristus, som levt, dött och uppstått för vår skull och som i livet, döden och uppståndelsen visat oss på Guds kärlek, den kärlek som ser, bekräftar och upprättar , en kärlek som både är tremendum et fascionosum. Mitt fundament är också tron att Gud verkar idag och att tron på Gud treenig kan uttryckas på många olika sätt – med ’99 språk’.
Min uppgift, som jag ser det två dygn innan biskopsvigningen, är att låta mig fortsätta att bäras av det ovanstående och bära ut det ovanstående i Skara stift och i Svenska kyrkan. Det är säkerligen inget nytt men livsavgörande både på individnivå och kyrkonivå. Nästa lördag predikar jag i mottagningsgudstjänsten i Skara domkyrka kl 11.00. Evangelietexten som jag fått välja är missionsbefallningen som handlar om att gå ut och göra alla folk till lärjungar. Det är inte enbart en biskops uppgift, ett biskopsmötes uppgift, utan varje kristens uppgift. Den uppgiften kan bara fullföljas om vi tillsammans förkroppsligar den ömsesidiga kärleken där vi ser varandra och respekterar varandra för den som han, hon eller hen är. Låt oss göra detta i tro, hopp och kärlek till vår frälsare i varje ögonblick och i varje andetag och på det sättet tillsammans förverkliga biskopsmottot som jag valt: Ge Jesus äran.
När vi i benådade ögonblick lyckas med detta, då är vi med och bygger broar mot en okänd morgondag.