I tisdags firade jag min 30-åriga vigningsdag. Jo, det var 30 år sedan jag då vigdes till präst i Svenska kyrkan. Vigningen skedde i Storkyrkan i Stockholm och biskop Lars Carlzon var min biskop och biskop Ingmar Ström assisterade biskop Lars. Jag skrev till biskop Ingmar innan min prästvigning och berättade för honom vad han betytt för mig, hur han påverkat mig genom sin konfirmandbok och mycket annat och då svarade han med ett vänligt brev (mail fanns ju inte på den tiden) och undrade om han kunde få vara med och assistera. Jag kontaktade Lars Carlzon som självklart bejakade idén. Själva prästvigningsdagen började i nervositetens tecken, men vigningen gick bra och jag misiverades till Hägerstens församling där jag tjänstgjorde i ca ett och ett halvt år (fast först var jag med i ett sommarkyrkoteam i Storkyrkan under ca 1 månads tid). Min tid i Hägersten var viktig för mig och jag lärde mig mycket av avd som ingår i det prästerliga livet. Jag predikade mycket, hade många begravningar och dop (och en del vigslar), jag lärde känna en av mina närmaste vänner som också är präst och jag förstod att livet var mer komplicerat än jag anat under min uppväxttid i ett skyddat sammanhang.
Om en hel del av det ovan nämnda samt mycket, mycket mer skriver jag i mitt herdabrev ”Resan” som just kommit ut på Verbum. Jag gläder mig över att ha fått vara präst så länge och jag gläder mig över att få vara biskop i Svenska kyrkan med huvudsaklig placering i Skara stift. Mitt herdabrev är väldigt personligt och samtidigt allmängiltigt. ”Botten i mig är botten i Dig”, skrev Gunnar Ekelöf. Det tror jag är sant och jag har velat ge en del av det som är botten i mig vidare till andra. Teologi är viktigt och boken är en dogmatik för lekmän baserad på den apostoliska trosbekännelsens tre artiklar. Jag inleder mitt förord med att skriva ”Kära skarastiftare..” men egentligen vänder den sig inte bara till de drygt 500 000 som bor i Skara stift utan till alla som vill lära känna min bakgrund något och som vill få sin egen teologi bekräftad eller utmanad.
Jag hoppas att många ska skaffa sig boken antingen via förlaget (http//:www.verbum.se/kampanj-nyheter/52635933-prc) eller via vårt stiftskansli (www.skarastift.se). När jag var liten lärde jag mig uttrycket: ”eget beröm luktar illa” men trots det vill jag nog ändå påstå att den är väl värd att läsas. 🙂