I dagens nummer av Dagens Nyheter skriver kulturjournalisten Nicholas Wennö om förra måndagens filmvisning i Hedvig Eleonora kyrka. Under rubriken ”Passion bortom gränsen” har fyra församlingar haft gemensamma filmkvällar under stilla veckan i Hedvig Eleonora församling. Dessa kvällar ingår i en kultursatsning som Katarina, Sofia och Hedvig Eleonora församlingar samt Stockholms domkyrkoförsamling gör tillsammans – ett kulturprojekt som stöds av Stockholms stift. I måndags förhandsvisades den nya och uppmärksammade filmen ”Miraklet i Lordes” som handlar om den ms-sjuka Christine som gör en gruppresa till Lourdes och det som händer henne där.

En av många frågor som ställs, vad jag förstår (jag har inte sett filmen), är just om fysiska mirakler är möjliga, om Gud kan göra påtagliga fysiska under, om Gud kan gripa in mot all normal ordning? Frågan är viktig och den nu pensionerade stockholmsbiskopen Caroline Krook citeras idag i den nämnda DN-artikeln. Där säger hon: Svenska kyrkan tror inte på lättköpta under, Gud är ingen trollkarl. Vi tycker att ett förändrat tänkesätt hos en människa, en inre förändring, kan vara ett större mirakel än yttre händelser. Det finns ingen magi i vår reformistiska tro. En Gud som väljer ut vilka som ska helas och inte skapar bara en rädsla och underkastelse. Jag har ingen större längtan till Lourdes. Hon fortsätter med att ta avstånd från den grundsyn som framkommer i filmen. Om det sistnämnda har jag inga åsikter eftersom jag, som sagt, inte har sett den. Men gällande frågan om Gud kan gripa in har jag starka åsikter om. Delvis håller jag inte med biskopen i det ovan kursiverade.

Det är klart att Gud inte är någon trollkarl. Men jag tror att Gud kan gripa in både, att Gud kan göra fysiska mirakler bortom alla rimliga förklaringar. Det har skett vid Lourdes och det har skett i Stockholm och på många andra platser i världen. Ingen har kunnat ge någon fysisk förklaring annat än att ett mirakel har skett. Det är klart att Gud inte sätter sig ned på en molntapp och funderar över om han ska gripa in eller inte. En sådan antropomorf gudsbild tar nog de flesta avstånd ifrån. Men Gud är större än våra möjligheter att förstå eller fånga in Gud. Guds möjligheter är större än våra egna möjligheter. Där vi ser gränser, där vi är begränsade, där kan Gud spränga gränser och gå bortom de mänskliga begränsningarna. Det handlar inte om magi. Det handlar inte om att vi ska vara rädda för Gud och i rädsla underkasta oss den som kan drabba oss. Nej, det handlar om Guds gränslösa möjlighet, Guds gränslösa kärlek, Guds gränslösa omsorg som tar sig ogreppbara och oräkneliga uttrycksformer. Är det inte just detta som Jesus vittnar om genom sitt liv och sin död? Är det inte just detta som hela påskens makalösa budskap om uppståndelsen som spränger livets begränsningar vittnar om? Graven var tom – ett obegripligt mirakel skedde. Lärjungarna mötte den uppståndne på ett helt nytt sätt.

I kväll firar vi påsknattsmässa i S:t Jacobs kyrka vid Kungsträdgården kl 23.00. Biskop Eva Brunne celebrerar mässan och några vuxna konfirmeras. Påskljuset tänds och påskropet ljuder. Kom och var med!