Vad är det som bär mig? Naturligtvis är det tron på Gud. Den har jag haft ända sedan tonåren – åtminstone medvetet. Hurdan är då Gud? För mig blev svaret väldigt tydligt genom min ”andliga uppfostran” som jag fått under en stor del av mitt liv av Margit Sahlin. Hennes bibelsamtal och samtal kring den kristna tron, hennes mässor och hennes böcker har betytt väldigt mycket för mitt kristna växande. Hon formulerade det så att svaret på frågan om hur Gud är ges till oss kristna genom Jesus Kristus. Som Han är – sådan är Gud. Jesus Kristus är upprättande och älskar. Han fördömmer inte. Han kan vara sträng men samtidigt kärleksfull. Han visar på Guds gränslösa kärlek genom både sitt handlande, undervisande och inte minst genom sitt lidande, sin död och sin uppståndelse.
När jag talar om att det knappast finns ett helvete i den bemärkelsen som konstnären Ehrenstrahl visar i en av sina målningar i Storkyrkan, menar jag att det är svårt att tänka sig att det skulle finnas ett kosmiskt koncentrationsläger för oliktänkande. Jag har svårt för tanken på den dubbla utgången där Gud som är gränslöst kärleksfull skulle döma några som inte tror rätt till eviga plågor. Som jag förstår Jesu ord om helvetet handlar det snarare om en bild för engagemang här och nu. Sedan tror jag ändå på den yttersta domen men kanske snarare en dom som handlar om något som går rakt igenom oss – var och en – där det onda och det goda inom var och en av oss skiljs åt. Dom heter på biblisk grekiska krisis. Vi känner igen ordet kris. Den yttersta domen är både den yttersta och innersta krisen. Men som Lasse Lucidor skriver i en av sina texter: Domen fruktar jag väl stort, eftersom jag illa gjort. Men den trösten jag ej glömmer att min broder Jesus dömmer. (Psalm 620 vers 6 i den Svenska Psalmboken)
Men hur ska det då gå för alla som inte tror på Jesus, för alla som inte tror alls, för alla som inte tror som jag? Det är tack och lov inte mitt bekymmer. Jag får lita på Gud, på Guds nåd – en nåd som inte ser till våra gränser och så får jag säga stillsamt med ord av ärkebiskop emeritus Desmond Tutu: Tack gode Gud att jag inte är Gud!
