”Och ändå är det murar oss emellan, och genom gallren ser vi på varann.” Står det i psalm 289 vers 3 i vår Svenska psalmbok. I måndags var det 20-års jubileum av murens fall i berlin. 1989 den 9 november stormade glada och entusiastiska berlinare över till varandra på ömsesidor om den förhatliga muren. Murens tid var över och hela Europa andades på ett nytt sätt enhet och gemenskap. Sedan uppstod andra svårigheter både monetärt och på andra sätt, men många av de svårigheterna har fått en lösning.

I kyrkans sammanhang tycks vi fortfarande leva med murar som vi vårdar och värnar. Störst av dem är trons mur där vi ser på varandra genom galler, där vi kastar trons stenar på dem som inte tycker lika. Jag har en dröm, en dröm om att vi ska kunna samtala med varandra, dela med varandra, respektera varandra också i kyrkans värld även om vi inte tycker lika. Men jag vet att det är svårt just för att vi har så mycket gemensmat. Det är ibland lättare att föra en dialog i respekt och öppenhet med dem man inte delar så mycket med än att göra det ”internt”. Varför ska det behöva vara så? Jesus själv sa till sina lärjungar: ”Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina lärjungar, om ni visar varandra kärlek.” (Joh 13:34-35) Han sa inte: ”Ett nytt bud ger jag er att ni ska tycka lika, tolka lika, ha samma syn på olika moraliska frågor”. Nej han talade om den gränslösa vikten av den ömsesidiga kärleken, en kärlek som handlar om lyssnandets konst, delandets konst, respektens konst, att se ur den andres perspektiv och att i ödmjukhet visa på den egna övertygelsen utan att bygga murar, kasta pajer eller se på varandra genom galler.

Den citerade psalmen från Psalmboken börjar: ”Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem” (Sv. Ps 289:1). Låt oss leva i den kärleken och av den kärleken och för den kärleken som kristna bröder och systrar.

I dag ska jag på domkapitelsammanträde med vår nya biskop, biskop Eva. Det ska bli roligt!