Stanley Sjöberg,
jag kan bara djupt beklaga att Du än en gång ser Dig nödsagad att gå till angrepp mot min person (på tidningen Dagens hemsida i ett debattinlägg: http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=161790 ) – något som inte gynnar någon och allra minst Jesusmanifestationen!
Utställningen Uppenbar(a)t som Du alldeles tydligt inte har sett, innehöll ett stort antal olika fotografier – konstverk gjorda av olika fotografer. Ett mycket litet fotografi visade en naken kvinna med ett Mimmi Piggansikte framför ett kors gjort av ballonger. Fotografiet satt inte på en centralplats i utställningslokalen. På centralplats satt en bild av Jesus och hans tolv lärjungar, alla med Downs syndrom. En annan bild (videoinstallation) visade en sorts Pietá-framställning där en kvinna sitter i en trappa med en döende man i sitt knä. Ja, där fanns en lång rad olika fotografier och några videoinstallationer. Den förskräckliga bild som Du berättar om i Ditt debattinlägg på Dagens hemsida fanns dock inte med alls. I samband med utställningen såldes en stor bok i Kulturhusets bokhandel – en bok med alla de bilder som fanns i den internationella utställningen Revelation. Den boken lär ha kunnat köpas också i bokaffärer runt om i Stockholm. Men åter igen: bilderna på Kulturhuset var ett urval av bokens bilder. Utställningen väckte många frågor, gav nya infallsvinklar, inspirerade till diskussion om Jesusgestalten och vad Jesus kan betyda i 2000-talets storstad.
Gällande Guds människoblivande i Jesus Kristus menar jag, liksom kristenheten i stort, att detta är en del av det centrala i vår bekännelse. Gud möter på ett unikt sätt i en historisk person. I Jesus Kristus möter jag Gud och Människan. Hur exakt inkarnationen har gått till vet vi inte. Evangelisten Lukas berättar om Marias möte med ängeln Gabriel, hennes förskräckelse över att vara gravid, hennes möte med sin släkting Elisabet etc (Luk 1). Evangelisten Matteus nämner ingenting om detta utan fokuserar på Josefs reaktion, beskriver stjärntydarna och stjärnan, talar inte om något stall och ingen krubba (Matt 1-2). Evangelisten Markus (det äldsta evangeliet från 60-talet e Kristus) nämner ingenting om Jesu barndom medan evangelisten Johannes talar om Ordet som fanns till från begynnelsen och som blev människa (Joh 1). Aposteln Paulus, som är den äldsta nytestamentliga skribenten säger bara en sak om Jesu barndom: Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna och född att stå under lagen, (Gal 4:4). Det viktiga för de tidiga kristna tycks alltså inte vara hur det gick till utan att Jesus föddes, att Han funnits och för aposteln Paulus att Han har dött och uppstått och vilka konsekvenser det får. Det är därför som jag med ”stolt frimodighet” som präst kan säga: Det viktiga är inte om det skedde ett under eller inte utan att Jesus Kristus är Sann Gud och Sann Människa och vilka konsekvenser det får för oss kristna.
Stanley, jag respekterar naturligtvis, och kan tycka att det är berikande, att det finns många olika tolkningsalternativ. Som Du vet värnar jag om en ekumenik som inte handlar om att alla måste tro på samma sätt utan om en ekumenik som bejakar att vi är olika men där vi strävar efter att leva enheten utifrån allt det som förenar oss. Det som sannerligen förenar oss är tron på Gud treenig och mycket, mycket annat. Att de olika trossamfunden har olika uppfattningar i frågor kring sexualmoral och om välsignelse av homosexuella par som ingått registrerat partnerskap, det vet vi. Det är inget nytt! Men det hade varit fantastiskt med en så bred representation som möjligt kring en gemensam manifestation för Jesus Kristus. Det hade kunnat bli ett starkt ekumeniskt vittnesbörd från de kristna i Sverige där olikhet finns men där Jesus Kristus själv överbryggar i en ömsesidig syskonkärlek.
Det, Stanley Sjöberg, borde vara något att stå upp för – hand i hand!
