Nu \u00e4r det bara n\u00e5gon dag kvar innan vi firar jul. Jag \u00e4r en stor julentusiast. P\u00e5 den tiden jag var kyrkoherde i Liding\u00f6 f\u00f6rsamling skrev jag en artikel i v\u00e5r f\u00f6rsamlingstidning Kyrkonytt, en artikel med rubriekn ”En julmissbrukares bek\u00e4nnelser”. Jag ber\u00e4ttade om julfirandet hemma i v\u00e5r bostad och om julgirlanger, julgran, julmat och mycket annat. Naturligtvis ber\u00e4ttade jag om julgudstj\u00e4nsterna och om hur mycket jag \u00e4lskade dem.<\/p>\n
Jag \u00e4lskar fortfarande allt det n\u00e4mnda – ocks\u00e5 julgudstj\u00e4nsterna \u00e4ven om jag som biskop har betydligt f\u00e4rre \u00e4n jag haft under mina 28 \u00e5r som pr\u00e4st. I \u00e5r predikar jag bara ”live” i Skara domkyrka p\u00e5 Annandag Jul. Men julb\u00f6n med domprosten Anders Alberius och mig kan Du se p\u00e5 SVT 1 kl 17.30 p\u00e5 julafton.<\/p>\n
P\u00e5 julen sjunger vi om herdar, om barnet som f\u00f6tts, om Betlehem o s v. Ibland t\u00e4nker jag att dessa underbara barndomsber\u00e4ttelser i Bibeln nog mest \u00e4r mytiska. Det \u00e4r underbara ber\u00e4ttelser (inte sagor!) som vill ber\u00e4tta n\u00e5got livsavg\u00f6rande. Jag t\u00e4nker p\u00e5 Paulus och Markus och Johannes f\u00f6r att nu ta skribenterna i den ordning de tillfogat n\u00e5got i Bibeln. D v s Paulus \u00e4r den \u00e4ldste skribenten. Hans material \u00e4r troligen fr\u00e5n b\u00f6rjan av 50-talet. Markus \u00e4r den \u00e4ldsta evangelieskribenten och Johannes den yngsta. Ingen av dessa ber\u00e4ttar n\u00e5got om Jesu barndom. Det var n\u00e5got annat som var viktigt f\u00f6r dem. Jag tror att de ville understryka detta fantatstiska att Jesus fr\u00e5n Nasaret var Gud, att han hade d\u00f6tt och uppst\u00e5tt, att han hade levt p\u00e5 jorden, att han p\u00e5 olika s\u00e4tt hade f\u00f6rkunnat och f\u00f6rkroppsligat Guds rike.<\/p>\n
Men f\u00f6delseber\u00e4ttelserna d\u00e5? Jo, de \u00e4r underbara att l\u00e4sa och f\u00f6r mig s\u00e4ger de n\u00e5got oerh\u00f6rt viktigt: Det \u00e4r histoiriskt sant att Gud har blivit m\u00e4nniska, att Gud har kommit oss ofattbart n\u00e4ra i en historisk person och att detta har betydelse f\u00f6r Dig och mig idag. Om Jesus var f\u00f6dd i Betlehem eller Nasaret \u00e4r inte s\u00e5 viktigt. Om herdar l\u00e5g vakt om natten \u00f6ver sin hjord, om krubban alls har funnits, om stj\u00e4rntydare kommit eller inte, ja det \u00e4r inte s\u00e5 viktigt. Inget kan vara viktigare \u00e4n just detta att Gud \u00e4r med oss – Immanuel – Gud med oss! Det \u00e4r julens underbara budskap. Ingen av oss \u00e4r ensam. Gud \u00e4r med oss. Gud har delat v\u00e5r m\u00e4nskliga gld\u00e4je och sm\u00e4rta. Gud vet vad det \u00e4r att vara glad, att vara ledsen, att s\u00f6rja, att skratta, att k\u00e4nna sig \u00f6vergiven. Allt detta vet Gud och Gud \u00e4r med. Det \u00e4r det viktiga, det \u00e4r det vi f\u00e5r p\u00e5minnas om n\u00e4r vi l\u00e4ser eller h\u00f6r om att ”det h\u00e4nde sig vid den tiden…” (Luk 2).<\/p>\n
Men \u00e4r inte Betlehem viktig? Inte f\u00f6r fr\u00e4lsningshistorien men f\u00f6r den historia som \u00e4r nu. V\u00e5ra kristna br\u00f6der och systrar i Betlehem ropar p\u00e5 hj\u00e4lp, ropar p\u00e5 solidariska yttranden fr\u00e5n Svenska kyrkan. Svenska kyrkan har genom kyrkom\u00f6tet svarat upp mot detta. Vi har ocks\u00e5 goda kontakter med v\u00e5ra lutherska\u00a0 systrar och br\u00f6der i Betlehem, Jerusalem och Jordanien. Vi gl\u00e4ds \u00f6ver att biskop Munib Yunan \u00a0\u00e4r ordf\u00f6rande i Lutherska V\u00e4rldsf\u00f6rbundet. Vi f\u00e5r aldrig sluta att lyssna till de kristnas rop fr\u00e5n Palestina och Betlehem. Men vi f\u00e5r inte heller gl\u00f6mma att Jesusbarnet var ett judiskt barn som f\u00f6ddes i ett ockuperat land med risk att bli d\u00f6dad. Idag f\u00f6ds det m\u00e5nga judiska barn som riskerar att bli d\u00f6dade av misiler fr\u00e5n Gazaomr\u00e5det. Vi m\u00e5ste ocks\u00e5 lyssna till ropet fr\u00e5n dessa familjer och n\u00e4r vi riktar skarp kritik g\u00f6ra det gent emot b\u00e5de palestinsk misilterror och israelisk milit\u00e4rpolitik.<\/p>\n
Kanske \u00e4r Betlehem viktig i alla fall – som en stad vars namn betyder br\u00f6dhuset – en stad vars religi\u00f6sa grundtradition (idag \u00e4r den i stor utstr\u00e4ckning muslimsk) vittnar om fred och frid d\u00e4rf\u00f6r att den underbara traditionen bjuder att fredsfursten f\u00f6ddes i den krypta som ligger i f\u00f6delsekyrkan p\u00e5 krubbans torg. Betlehem, med allt den staden rymmer f\u00e5r p\u00e5minna oss om att str\u00e4va efter fred, att tala om vikten av fred, att leva freden och friden i de sammanhang d\u00e4r vi \u00e4r. Det \u00e4r sannerligen en utmaning. M\u00e5 vi gripas av den!<\/p>\n
Nu \u00f6nskar jag Dig, k\u00e4ra l\u00e4sare oavsett var Du \u00e4r och vad Du tycker och t\u00e4nker, en riktigt God Jul!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nu \u00e4r det bara n\u00e5gon dag kvar innan vi firar jul. Jag \u00e4r en stor julentusiast. P\u00e5 den tiden jag var kyrkoherde i Liding\u00f6 f\u00f6rsamling skrev jag en artikel i v\u00e5r f\u00f6rsamlingstidning Kyrkonytt, en artikel med rubriekn ”En julmissbrukares bek\u00e4nnelser”. Jag ber\u00e4ttade om julfirandet hemma i v\u00e5r bostad och om julgirlanger, julgran, julmat och mycket […]<\/p>\n","protected":false},"author":108,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-1042","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n