Nedanst\u00e5ende text skrev jag som ett svar till en artikel i Kyrkans Tidning (KT) d\u00e4r biskopsm\u00f6tet och ffa jag apostroferades g\u00e4llande kristen tro i ett multi religi\u00f6st samh\u00e4lle (KT 15\/2016). Texten publiceras i en f\u00f6rkortad variant p\u00e5 KT:s hemsida och i samma form i kosmmande nr av KT \u00a0(16\/2016). F\u00f6ljande text \u00e4r den ursprungliga artikeln s\u00e5som jag formulerade den utan krav p\u00e5 antal tecken.<\/p>\n
”N\u00e4r jag biskopsvigdes den 26 augusti 2012 avlade jag den Nicaenska trosbek\u00e4nnelsen. Den \u00e4r en av de tv\u00e5 urkyrkliga bek\u00e4nnelserna som Svenska kyrkan anv\u00e4nder i det gudstj\u00e4nstliv som regleras av kyrkohandboken. De f\u00f6rsta orden i trosbek\u00e4nnelsen fick jag deklamera h\u00f6gt p\u00e5 egen hand: ”Jag tror p\u00e5 en enda Gud”. F\u00f6r mig var det en stark bek\u00e4nnelse. Just s\u00e5 tror jag. Just s\u00e5 bek\u00e4nner Kyrkan. Det finns bara en enda Gud och det \u00e4r Gud. Hurdan \u00e4r d\u00e5 Gud? Gud \u00e4r Fader, allsm\u00e4ktig och skapare av allt – b\u00e5de det synliga och osynliga. S\u00e5dan \u00e4r Gud, bek\u00e4nner vi kristna.<\/p>\n
Sen kan man fr\u00e5ga hur Gud m\u00f6ter? Vi kristna har alltid, sedan urkyrkans tid, h\u00e4vdat att Gud m\u00f6ter p\u00e5 ett unikt s\u00e4tt i den historiska personen Jesus fr\u00e5n Nasaret – Jeshua ben Josef. Hans relation med Fadern \u00e4r s\u00e5 unik att kyrkom\u00f6tena i Nicea och Konstantinopel p\u00e5 300-talet uttryckte det med v\u00e4sensbegreppet (av samma v\u00e4sen som Fadern). Inkarnationen handlar allts\u00e5 om att Gud blivit m\u00e4nniska och d\u00e4rmed gjort sig till ett med oss i allt utom i synden (Hebr 4:15). Aposteln Paulus talar om detta i sin fantastiska hymn i Filipperbrevet (Fil 2:6-11) d\u00e4r Kenosis-begreppet p\u00e5minner oss om Sonens ursprung och det stora i det ”avst\u00e5ende” som Sonen gjorde f\u00f6r att bli m\u00e4nniska som vi.<\/p>\n
I sitt m\u00e4nniskovarande f\u00f6rkunnade Sonen Guds rikes storhet – det rike som handlar om relation med Gud, mina medm\u00e4nniskor och mig sj\u00e4lv, det rike som handlar om den k\u00e4rlek som inte s\u00f6ker sitt och som vi har att visa gent emot varandra och mot skapelsen i sin helhet. Gud \u00e4lskade v\u00e4rlden. Det var d\u00e4rf\u00f6r som Gud m\u00f6ter oss i sonen – f\u00f6r att visa p\u00e5 k\u00e4rleken storhet – den k\u00e4rlek som \u00e4r st\u00f6rst bland tro och hopp (1 Kor 13:13) – den k\u00e4rlek som ger livet f\u00f6r den \u00e4lskade och d\u00e4r korsets tecken \u00e4r ett k\u00e4rlekstecken. Gud g\u00e5r in i lidandet och d\u00f6den genom Jesus sj\u00e4lv – Jesus som i allt \u00e4r sann Gud och sann m\u00e4nniska. Och Jesus d\u00f6r p\u00e5 korset f\u00f6r att visa att Guds k\u00e4rlek \u00e4r starkare \u00e4n det som vill bryta ned, starkare \u00e4n det diaboliska – det som vill splittra, starkare \u00e4n d\u00f6den och att vi f\u00e5r l\u00e4mna allt v\u00e5rt eget i den gudomliga k\u00e4rlekens f\u00f6rnyande omsorg. Jesus uppst\u00e5r s\u00e5 p\u00e5 den tredje dagen. Det \u00e4r samma Gud som b\u00e5de skapar och \u00e4lskar i gr\u00e4nsl\u00f6s generositet och som m\u00f6ter oss som tydligast i Jesus fr\u00e5n Nasaret – han som \u00e4r Kristus – Messias – den smorde. Allt detta bek\u00e4nner vi kristna \u00e4ven om vi kan ha olika tolkningar av n\u00e4stan varenda begrepp i v\u00e5ra trosbek\u00e4nnelser.<\/p>\n
Vi tror ocks\u00e5 att Gud \u00e4r n\u00e4rvarande och verksam h\u00e4r och idag genom den heliga Anden. Guds heliga Ande bl\u00e5ser vart den vill. Vi kan inte styra \u00f6ver detta. Det \u00e4r fantastiskt! Inget kyrkom\u00f6te, ingen trostribunal, kan styra \u00f6ver Guds heliga Ande. Men vi kristna bek\u00e4nner att vi m\u00f6ter Jesus, den korsf\u00e4ste och uppst\u00e5ndne genom Andens verk och att detta ocks\u00e5 kommer till uttryck i det vi i v\u00e5ra olika kyrkor kallar sakrament. Vi f\u00f6rst\u00e5r att Anden p\u00e5 ett unikt s\u00e4tt \u00e4r verksam genom ordet och vattnet i dopets sammanhang och genom nattvardens mysterium d\u00e4r Kristus sj\u00e4lv \u00e4r n\u00e4rvarande i br\u00f6d och vin liksom Anden leder oss i Bibelns ord d\u00e4r Gud sj\u00e4lv talar till oss in i v\u00e5rt eget liv och sammanhang.<\/p>\n
Men n\u00e4r allt detta \u00e4r bek\u00e4nt \u00e4r det viktigt att leva i den tillit som vi alla f\u00e5r ha till Gud – att sanningen om Gud alltid \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n sanningen om Gud. I sin senaste encyklika ”Laudato Si” (Lovad vare du) uppmanar p\u00e5ve Franciskus alla som tror p\u00e5 en Gud som \u00e4r allsm\u00e4ktig skapare att be tillsammans f\u00f6r v\u00e5r jord (s 173). Det \u00e4r just detta jag menar. Det finns bara en Gud och det \u00e4r Gud och som kristen f\u00f6rst\u00e5r jag Gud i enlighet med v\u00e5r bek\u00e4nnelse. Men det finns en r\u00e4dslans teologi som tycks vilja v\u00e4rja sig mot att inte ha grepp om hela sanningen, en r\u00e4dslans teologi som fr\u00e4mst tycks vilja h\u00e4vda svart och vitt, r\u00e4tt och fel. Den teologin bekymrar mig. Den teologin tycks inte vilja n\u00e5gon annan dialog \u00e4n den som i l\u00e5nga loppet syftar till alla ska tro p\u00e5 samma s\u00e4tt. Vi ska tala tydligt om Jesus i b\u00e5de ord och handling. Till detta \u00e4r alla kristna kallade. Till detta \u00e4r kyrkan kallad – att vara med i Guds p\u00e5g\u00e5ende mission. Men kanske hade trapistmunken Tomas Merton en po\u00e4ng n\u00e4r han l\u00e4r ha sagt att en sann dialog mellan en kristen och en buddhist g\u00e5r ut p\u00e5 att den kristne g\u00e5r hem och \u00e4r b\u00e4ttre kristen och buddisten g\u00e5r hem och \u00e4r b\u00e4ttre buddhist.<\/p>\n
M\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r de som \u00e4r och vigs till pr\u00e4ster och diakoner i Svenska kyrkan leva i tillit till Gud som m\u00f6ter i Jesus och m\u00e5 de i ord och handling l\u00e5ta tro, l\u00e4ra och liv vara ett i den glada gudstilliten som ser att vinden bl\u00e5ser vart den vill och att Andens frukter (Gal 5:22-23) ocks\u00e5 mognar p\u00e5 gr\u00e4nsl\u00f6st m\u00e5nga st\u00e4llen utanf\u00f6r de kristna sammanhangen.
\n\u00c5ke Bonnier, biskop i Skara stift”<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nedanst\u00e5ende text skrev jag som ett svar till en artikel i Kyrkans Tidning (KT) d\u00e4r biskopsm\u00f6tet och ffa jag apostroferades g\u00e4llande kristen tro i ett multi religi\u00f6st samh\u00e4lle (KT 15\/2016). Texten publiceras i en f\u00f6rkortad variant p\u00e5 KT:s hemsida och i samma form i kosmmande nr av KT \u00a0(16\/2016). F\u00f6ljande text \u00e4r den ursprungliga artikeln […]<\/p>\n","protected":false},"author":108,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-1729","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n