1<\/p>\n
F\u00f6ljande tal h\u00f6ll jag vid \u00a0vid den akademiska h\u00f6gtiden \u00a0i S:ta Helena kyrka i Sk\u00f6vde 2016-10-07:<\/p>\n
Fru minister, rektor, decan, ny promoverade doktorer, nyinstallerade professorer, \u00e4rade g\u00e4ster. I F\u00f6rsta Moseboks an\u00e4ra\u00a0kapitel vers 16 st\u00e5r det: ”Herren Gud gav detta bud: ”Du f\u00e5r \u00e4ta av alla tr\u00e4d i tr\u00e4dg\u00e5rden utom av tr\u00e4det som ger kunskap om gott och ont. Den dag du \u00e4ter av det tr\u00e4det skall du d\u00f6…” ( Gen 2:16) Men varf\u00f6r stod d\u00e5 tr\u00e4det d\u00e4r om nu inte m\u00e4nniskan fick \u00e4ta av det? Och varf\u00f6r fanns ormen i paradiset om nu allt var gott, ormen som lurade m\u00e4nniskan att \u00e4ta av kunskapens tr\u00e4d? Var m\u00e4nniskan \u00e4nd\u00e5 \u00e4mnad att \u00e4ta av den ok\u00e4nda frukten? M\u00e4nniskan \u00e5t och m\u00e4nniskan drevs ut ur det f\u00f6rutbest\u00e4mda paradiset ut i en v\u00e4rld d\u00e4r stora risker v\u00e4ntar. M\u00e4nniskan drevs ut utan att kunna \u00e5terv\u00e4nda – bara med en inre l\u00e4ngtan som f\u00f6rfattaren August Strindberg beskrivit med orden: ”M\u00e4nniskan \u00e4r obotligt religi\u00f6s”. Kanske handlar det obotligt religi\u00f6sa om en l\u00e4ngtan efter att f\u00e5 sk\u00e5da ansikte mot ansikte, en l\u00e4ngtan efter den fullkomliga kunskapen? Kanske var det f\u00f6rst n\u00e4r m\u00e4nniskan drevs ut ur paradiset som hon kunde p\u00e5b\u00f6rja sitt m\u00e4nniskoblivande, som hon kunde vara riktigt fri. Och det \u00e4r d\u00e4r vi \u00e4r just nu, utanf\u00f6r paradiset och s\u00f6ker kunskapen.<\/p>\n
Om bara n\u00e5gra f\u00e5 veckor b\u00f6rjar det \u00e5rsl\u00e5nga h\u00f6gtidligh\u00e5llandet av reformationen som tog sin b\u00f6rjan f\u00f6r ca 500 \u00e5r sedan, n\u00e4rmare best\u00e4mt i Wittenberg den 31 oktober 1517 d\u00e5 Martin Luther, enligt vad som ber\u00e4ttats, spikade upp sina 95 teser p\u00e5 Slottskyrkans port. Det var startskottet f\u00f6r en ny tid, en ny tid d\u00e5 kunskap gjordes tillg\u00e4nglig f\u00f6r allm\u00e4nheten, en kunskap vars frukt var och en hade r\u00e4tt att plocka p\u00e5 egen hand. Ordet blev vardag. Bibeln \u00f6versattes av Martin Luther till det tyska spr\u00e5ket och han ville att det skulle vara p\u00e5 ett s\u00e5dant vardagsspr\u00e5k som talades av folket p\u00e5 gatan. Ordet skulle bli tillg\u00e4ngligt. Tack vare Gutenbergs uppfinning kunde s\u00e5 reformatoriska skrifter spridas runt om i Tyskland och runt om i det krigsdrabbade Europa d\u00e4r man stred om makten.
\nI Sverige hade Olaus Petri blivit inspirerad av Martin Luther och f\u00f6rkunnade de nya l\u00e4rorna fr\u00e5n Wittenberg som handlade om ett bemyndigande av m\u00e4nniskan, bemyndigande av den enskilde att sj\u00e4lv kunna skaffa sig kunskap, att sj\u00e4lv kunna l\u00e4sa den heliga skrift. 1541 \u00f6verl\u00e4mnade han tillsammans med sin bror Laurentius Petri den nya bibel\u00f6vers\u00e4ttningen i sin helhet till Gustav Vasa. Med den bibel\u00f6vers\u00e4ttningen f\u00f6ddes det nya svenska spr\u00e5ket och d\u00e4rmed nya m\u00f6jligheter f\u00f6r den vanlige svensken att f\u00f6rdjupa sig, \u00e4ven om det egna hemmets bibel inte fanns tillg\u00e4nglig i n\u00e5gon st\u00f6rre m\u00e4ngd f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1800-talet. Men b\u00f6cker skrevs, postillor, katekeser, utl\u00e4ggningar. Predikningar h\u00f6lls som trycktes och tryckpressarnas vevar snurrade intensivt och nya b\u00f6cker kom i tryck, b\u00f6cker som var ov\u00e4rderliga f\u00f6r reformationens framg\u00e5ng. I Skara hade min f\u00f6retr\u00e4dare Jesper Svedberg ett eget tryckeri och l\u00e4t bland annat trycka just en bibel som han skickade iv\u00e4g till Delaware i Amerika f\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6r svenskkollonin att l\u00e4sa den Heliga Skrift p\u00e5 sitt hemlands tungom\u00e5l. Kunskap var viktig..<\/p>\n
Idag h\u00e4r i S:ta Helena kyrka gl\u00e4ds vi \u00f6ver akademisk h\u00f6gtid med rektor, professorer och doktorer och m\u00e5nga andra. Det handlar om kunskap, om bildning – och allt har p\u00e5 s\u00e4tt och vis sin grund i reformationen, sin grund i Martin Luthers nya tankar och verksamhet, sin grund i br\u00f6derna Petris arbete. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r denna plats s\u00e5 sj\u00e4lvklar vid en akademisk h\u00f6gtid. Kyrkan och akademien h\u00f6r ihop f\u00f6r vi lever utanf\u00f6r det f\u00f6rlorade paradiset d\u00e4r vi s\u00f6ker ny kunskap, d\u00e4r vi l\u00e4r oss och uppt\u00e4cker, f\u00f6rundras och gl\u00e4ds och kanske \u00e4r det t o m s\u00e5 att allt det vi g\u00f6r inom akademien och inom kyrkan handlar om att str\u00e4va mot att bli m\u00e4nniska – p\u00e5 djupet. Ja kanske hade forskaren Konrad Lorenz r\u00e4tt n\u00e4r han h\u00e4vdade att den felande l\u00e4nken mellan apan och m\u00e4nniskan \u00e4r m\u00e4nniskan sj\u00e4lv? L\u00e5t oss allts\u00e5 forts\u00e4tta att s\u00f6ka kunskapen och gl\u00e4djas och m\u00e5 denna h\u00f6gtid och fortsatta fest bli till v\u00e4lsignelse. Mina gratulationer till de nypromoverade och nyinstallerade!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
1 F\u00f6ljande tal h\u00f6ll jag vid \u00a0vid den akademiska h\u00f6gtiden \u00a0i S:ta Helena kyrka i Sk\u00f6vde 2016-10-07: Fru minister, rektor, decan, ny promoverade doktorer, nyinstallerade professorer, \u00e4rade g\u00e4ster. I F\u00f6rsta Moseboks an\u00e4ra\u00a0kapitel vers 16 st\u00e5r det: ”Herren Gud gav detta bud: ”Du f\u00e5r \u00e4ta av alla tr\u00e4d i tr\u00e4dg\u00e5rden utom av tr\u00e4det som ger kunskap […]<\/p>\n","protected":false},"author":108,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-1758","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n