P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r det en stor dag i kyrkornas historia i dag – det \u00e4r p\u00e5 dagen 500 \u00e5r sedan Martin Luther offentliggjorde sina 95 teser, \u00e5tminstone om man ska tro historieskrivningen. Det finns egentligen inte belagt att han spikade upp dem p\u00e5 Slottskyrkans port i Wittenberg men det finns belagt att han skickade dem till \u00e4rkebiskopen Albrekt av Magdeburg och Mainz f\u00f6r att f\u00f6ra ett starkt kritiskt akademiskt samtal om p\u00e5ve\u00e4mbetet och avlatshandeln. Martin Luther var uppr\u00f6rd och ville genomf\u00f6ra en reformation inom den Romersk katolska kyrkan och understryka det viktiga. Han ville absolut inte skapa en ny kyrka och ville \u00e4nnu mindre att n\u00e5gra skulle kallas lutheraner. Endast Kristus, sa han. Endast tro. Endast n\u00e5den. Endast skriften. Endast Gud tillh\u00f6r \u00e4ran! Detta var och \u00e4r de viktiga tankarna och k\u00e4llorna liksom naturligtvis dopet och nattvarden. Martin Luther f\u00f6rde ocks\u00e5 fram andra viktiga teologiska tankeg\u00e5ngar. En som \u00e4r v\u00e4rd att belysas i kv\u00e4ll \u00e4r tanken p\u00e5 m\u00e4nniskan. Hon \u00e4r simul justus et peccator – p\u00e5 en g\u00e5ng r\u00e4ttf\u00e4rdig och syndare. Det \u00e4r en tes som centrerar korsh\u00e4ndelsen. P\u00e5 korset bar Jesus allt det som \u00e4r v\u00e5rt av misslyckanden, av synd, av om\u00e4nsklighet och hoppl\u00f6shet och gav oss n\u00e5dens g\u00e5va genom att b\u00e4ra allt i v\u00e5rt st\u00e4lle och l\u00e5ta det f\u00e5 f\u00f6rt\u00e4ras av Guds k\u00e4rlek s\u00e5 att vi kunde bli justus – r\u00e4ttf\u00e4rdiga, d v s s\u00e5 att vi kan st\u00e5 framf\u00f6r spegeln och s\u00e4ga h\u00f6gt till oss sj\u00e4lva: Jag \u00e4r o\u00e4ndligt \u00e4lskad, o\u00e4ndligt v\u00e4rdefull! I Psalm 73 i kv\u00e4ll sjunger vi: Du tar v\u00e5r skuld, din frid du ger.<\/b><\/i> Och just s\u00e5 \u00e4r det. Och genom att jag kan s\u00e4ga till mig sj\u00e4lv att jag \u00e4r o\u00e4ndligt \u00e4lskad och v\u00e4rdefull kan jag ocks\u00e5 s\u00e4ga detta om var och en som jag m\u00f6ter, som jag l\u00e4ser eller h\u00f6r om, oavsett allt. Du som \u00e4r h\u00e4r i kv\u00e4ll \u00e4r o\u00e4ndligt \u00e4lskad och o\u00e4ndligt v\u00e4rdefull. Jesu korsd\u00f6d och uppst\u00e5ndelse vill visa p\u00e5 detta. D\u00e4rf\u00f6r kan vi utbrista med aposteln Paulus: Ty jag \u00e4r viss om att varken d\u00f6d eller liv, varken \u00e4nglar eller andemakter, varken n\u00e5got som finns eller n\u00e5got som kommer, varken krafter i h\u00f6jden eller krafter i djupet eller n\u00e5got annat i skapelsen skall kunna skilja oss fr\u00e5n Guds k\u00e4rlek i Kristus Jesus, v\u00e5r herre. <\/i><\/b>(Rom 8:38-39)<\/p>\n
Men inf\u00f6r Gud kan vi inte komma med n\u00e5gra meriter. Inf\u00f6r Gud hj\u00e4lper inga goda g\u00e4rningar. N\u00e4r jag s\u00e4ger det s\u00e5 tydligt kan det k\u00e4nnas konstigt. Vi \u00e4r ju vana vid att bed\u00f6ma m\u00e4nniskor efter vad de g\u00f6r. Snacka g\u00e5r ju, men ord m\u00e5ste bli handling – och det \u00e4r alldeles sant. Men inf\u00f6r Gud kan vi inte g\u00f6ra tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga goda g\u00e4rningar f\u00f6r att meritera oss f\u00f6r Guds k\u00e4rlek. M\u00e4nniskan inf\u00f6r Gud kan bara vara d\u00e4r, vara inf\u00f6r Gud med den verklighet som \u00e4r vars och ens och som endast Gud sj\u00e4lv ser i sitt fulla sammanhang. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r vi helt beroende av Guds n\u00e5d, inf\u00f6r Gud. D\u00e5 kan vi bara i tacksamhet ta emot n\u00e5den fr\u00e5n Gud utan att f\u00f6rst\u00e5 hur det kan vara m\u00f6jligt. Du och jag f\u00e5r p\u00e5 det viset vila i n\u00e5den. Men utifr\u00e5n det l\u00e4get ska vi ocks\u00e5 relatera till andra m\u00e4nniskor. Luther talar om m\u00e4nniskan inf\u00f6r m\u00e4nniskan och d\u00e4r ska vi oms\u00e4tta n\u00e5den i handling. D\u00e4r kan vi g\u00f6ra goda g\u00e4rningar och ska g\u00f6ra goda g\u00e4rningar. Martin Luther l\u00e4r ha sagt just att goda g\u00e4rningar g\u00f6r ingen kristen men en kristen g\u00f6r goda g\u00e4rningar. Att vara kristen och att vara sn\u00e4ll \u00e4r inte samma sak. Att vara kristen och att vara en god samh\u00e4llsmedborgare \u00e4r inte samma sak. Det finns, lite tillspetsat, bara en definition av vad det inneb\u00e4r att vara kristen och det \u00e4r att vilja f\u00f6lja Jesus Kristus i sitt liv. Det \u00e4r att vara kristen och det f\u00e5r konsekvenser. N\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrar till ett nyf\u00f6tt barn s\u00e4ger att de vill att barnet ska d\u00f6pas – ja d\u00e5 tar de ansvar f\u00f6r barnet och s\u00e4ger d\u00e4rmed att de vill att barnet ska f\u00f6lja Jesus Kristus. Sedan \u00e4r det f\u00f6rsamlingens uppgift och Gudf\u00f6r\u00e4ldrarnas eller faddrarnas uppgift att st\u00f6dja barnet p\u00e5 dess v\u00e4g och sj\u00e4lva vandra p\u00e5 den v\u00e4gen , d v s egentligen sj\u00e4lva vilja f\u00f6lja Jesus Kristus i livet och vara \u00f6ppna f\u00f6r den heliga Andens tilltal och d\u00e4rmed Jesu egen n\u00e4rvaro i Ordet och sakramenten. Och sedan naturligtvis konsekvenst\u00e4nkandet och handlandet i samh\u00e4llet. S\u00e5 vad vi beh\u00f6ver som kyrka i Skara stift med alla dess levande stenar – d v s alla de d\u00f6pta – \u00e4r att komma ut som kyrka, komma ut som kristna, v\u00e5ga vara uttalat kristna i alla de sammanhang d\u00e4r vi lever och g\u00e5 ut och i lyh\u00f6rdhet dela det som \u00e4r v\u00e5rt med andra som delar det som \u00e4r deras och med konsekvenserna av att v\u00e5ga st\u00e5 upp som kyrka i ett samh\u00e4lle och v\u00e4rld som p\u00e5 olika s\u00e4tt \u00e4r drabbat av dj\u00e4vulskap. Vi f\u00e5r s\u00e4ga med aposteln Paulus: Jag sk\u00e4ms inte f\u00f6r evangeliet <\/b><\/i>(Rom 1:16)!<\/p>\n
Samtidigt \u00e4r Gud inte religi\u00f6s. Gud \u00e4r inte typiskt kristen, eller typiskt judisk eller typisk muslimsk. Nej Gud \u00e4r inte religi\u00f6s. Gud tillh\u00f6r inte n\u00e5gon specifik religion. Nej, som det st\u00e5r Josuas bok: …Herren, er Gud, \u00e4r Gud uppe i himlen och nere p\u00e5 jorden.<\/i><\/b> (Jos 2:11) Aposteln Paulus s\u00e4ger i v\u00e5r episteltext i dag: Vilket djup av rikedom, vishet och kunskap hos Gud! Aldrig kan n\u00e5gon utforska hans beslut eller sp\u00e5ra hans v\u00e4gar. Vi \u00e4r religi\u00f6sa men kan ha olika tolkningar av Gud, olika Gudsbilder. Det vi gemensamt kan s\u00e4ga om Gud \u00e4r att Gud \u00e4r gener\u00f6s och f\u00f6r oss kristna handlar Guds generositet om den \u00f6verfl\u00f6dande rikedomen som skapelsen vittnar om med dess sk\u00f6nhet och sk\u00f6rhet. Allt h\u00f6r samman – allt andas helighet. Det finns inget profant som Gud har skapat. Allt \u00e4r heligt. M\u00e4nniskan, v\u00e5ra systrar och br\u00f6der runt om i v\u00e4rlden, Du och jag h\u00e4r i Skara domkyrka \u00e4r heliga d\u00e4rf\u00f6r vi \u00e4r en del av Guds skapelse. Sedan \u00e4r vi ocks\u00e5 alla skapade till Guds avbild. Det uttrycket \u00e4r ett uppdrag, f\u00f6r sj\u00e4lva avbilden \u00e4r att vi kan skapa och \u00e4lska. Vi f\u00e5r vara med och v\u00e5rda och v\u00e4rna skapelsen och sj\u00e4lva ocks\u00e5 vara med i skapandet i linje med det Gud har gjort och det Gud g\u00f6r. I v\u00e5r egen brustenhet g\u00f6r vi dock ofta felsatsningar i tron att vi har r\u00e4tt. Vi blir, om och om igen, en del av v\u00e4rldens bortv\u00e4ndhet fr\u00e5n Gud och det \u00e4r i det l\u00e4get som vi profanerar det heliga. Gud andas helighet i allt och m\u00e4nniskan profanerar genom hat, genom v\u00e5ld, genom \u00f6vergrepp av olika slag, genom tankar, ord och handlingar D\u00e5 m\u00e5ste vi \u00e5terv\u00e4nda – omv\u00e4nda oss, l\u00e5ta Guds n\u00e5d f\u00f6rnya oss.<\/p>\n
D\u00e4rf\u00f6r f\u00e5r vi, utifr\u00e5n allt det sagda, lita till Fadern! Det \u00e4r den f\u00f6rsta nya tesen f\u00f6r Skara stift. Vilken n\u00e5d det \u00e4r att Gud \u00e4r k\u00e4rlekens och omsorgens Gud. D\u00e5 beh\u00f6ver vi inte ha full kontroll sj\u00e4lva. D\u00e5 g\u00e4ller inte det gamla uttrycket \u201dSj\u00e4lv \u00e4r b\u00e4ste dr\u00e4ng\u201d. Nej, vi f\u00e5r leva i tillit till Fadern och begreppet Fadern handlar d\u00e5 inte om en gubbe, eller en jordisk pappa med alla misslyckanden, utan om en Gud vars v\u00e4sen \u00e4r relation, k\u00e4rlek och omsorg. Vi f\u00e5r lita till Fadern som \u00e4lskar var och en av oss och som m\u00f6ter oss ocks\u00e5 d\u00e4r vi inte alls anade det.<\/p>\n
S\u00e5 beh\u00f6ver vi ocks\u00e5 f\u00f6rdjupa v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av Gud som Fadern. Det vill ju uttrycka den Gud som \u00e4r n\u00e4ra, n\u00e4ra var och en – Gud som inte \u00e4r l\u00e5ngt borta fr\u00e5n n\u00e5gon enda av oss. F\u00f6r att f\u00f6rdjupa den f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00e5r vi lyssna till Jesus. Det \u00e4r den andra nya tesen f\u00f6r Skara stift. Att lyssna till Jesus handlar om att se hur han f\u00f6rkroppsligar Gud samtidigt som han ber till Fadern och p\u00e5minner oss om Faderns k\u00e4rlek b\u00e5de genom ord och handling och d\u00e4r korset \u00e5ter igen \u00e4r den absoluta br\u00e4nnpunkten f\u00f6r k\u00e4rleken. Vi beh\u00f6ver lyssna till Jesus och meditera \u00f6ver det han s\u00e4ger till var och en av oss i Bibelns texter. D\u00e4r talar han rakt in i vars och ens liv och sammanhang. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi f\u00f6rnya v\u00e5r relation till Bibeln – den heliga skrift och p\u00e5 nytt sl\u00e5 upp, p\u00e5 nytt l\u00e4sa, p\u00e5 nytt stanna upp vid evangeliernas Jesusord och l\u00e5ta dem tr\u00e4nga in i oss och p\u00e5verka oss. O, vad jag dr\u00f6mmer om att Bibeln inte enbart ska vara en bok i m\u00e5ngas bokhyllor, inte enbart ett minne fr\u00e5n konfirmationen, inte enbart ett arv fr\u00e5n tidigare generationer utan en levande bok, med levande texter och ett budskap om k\u00e4rlek, om omsorg, om m\u00e4nniskov\u00e4rde och skapelsev\u00e4rde, en bok som talar om en levande relation med levande Gud som m\u00f6ter oss i Jesus Kristus den korsf\u00e4ste och uppst\u00e5ndne som \u00e4r med oss alla dagar till tidens slut. Jesus sj\u00e4lv s\u00e4ger: Om n\u00e5gon \u00e4lskar mig bevarar han mitt ord, och min fader skall \u00e4lska honom, och vi skall komma till honom och stanna hos honom<\/i><\/b>. (Joh 14:23)<\/p>\n
S\u00e5 f\u00e5r vi leva med Anden. Det \u00e4r den tredje tesen f\u00f6r Skara stift. Den heliga Anden \u00e4r ju Gud verksam h\u00e4r och nu. Den heliga Anden, som utg\u00e5r av Fadern och Sonen, hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 Fadern och Sonen p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt, hj\u00e4lper oss att se att Gud \u00e4r hela tillvarons Gud. Herren \u00e4r Gud, uppe i himlen och nere p\u00e5 jorden (5 Mos 4:39). Guds Ande \u00e4r den gudomliga vinden som bl\u00e5ser vart den vill och som vi f\u00e5r b\u00e4ras av, leva i och gl\u00e4djas \u00e5t. Med Andens vind ser vi att vi h\u00f6r samman. Vi h\u00f6r samman med v\u00e5ra syskon som har annan kyrklig tillh\u00f6righet. Vi h\u00f6r samman med v\u00e5ra syskon som har en annan Gudsuppfattning. Vi h\u00f6r samman med v\u00e5ra syskon som inte har n\u00e5gon gudsuppfattning alls. Och vi f\u00e5r gl\u00e4dja oss och se p\u00e5 den andre och p\u00e5 oss sj\u00e4lva med den k\u00e4rleks blick som Jesus p\u00e5minner om n\u00e4r han ger oss sitt eget bud: Ett nytt bud ger jag er: att ni skall \u00e4lska varandra. S\u00e5 som jag har \u00e4lskat er skall ocks\u00e5 ni \u00e4lska varandra. Alla skall f\u00f6rst\u00e5 att ni \u00e4r mina l\u00e4rjungar om ni visar varandra k\u00e4rlek.” <\/i><\/b>(Joh 13:34-35)<\/p>\n
Leva med Anden – l\u00e5t oss g\u00f6ra detta i tilliten till Fadern och i det att vi lyssnar p\u00e5 djupet till Jesus. Det \u00e4r Din och min kallelse som kristna. S\u00e5 l\u00e5t denna 500-\u00e5rsdag bli en kick off f\u00f6r Dig i Din f\u00f6rnyelse av relationen till Gud d\u00e4r Ordet, dopet och nattvarden blir livsviktiga k\u00e4llor f\u00f6r allt det innevarande och kommande och d\u00e4r Guds heliga Ande f\u00e5r f\u00f6ra oss vidare p\u00e5 Guds v\u00e4gar. Jesus s\u00e4ger i Johannesevangeliet: Men Hj\u00e4lparen, den heliga anden som Fadern skall s\u00e4nda i mitt namn, han skall l\u00e4ra er allt och p\u00e5minna er om allt som jag har sagt er. Frid l\u00e4mnar jag kvar \u00e5t er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som v\u00e4rlden ger. K\u00e4nn ingen oro och tappa inte modet. <\/i><\/b>(Joh 14:26-27). L\u00e5t oss d\u00e4rf\u00f6r Lita till Fadern, Lyssna p\u00e5 Jesus och Leva med Anden! Och s\u00e4ga med ord av aposteln Paulus: Jag sk\u00e4ms inte f\u00f6r evangeliet <\/i><\/b>(Rom 1:16)! I Jesu namn. Amen<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r det en stor dag i kyrkornas historia i dag – det \u00e4r p\u00e5 dagen 500 \u00e5r sedan Martin Luther offentliggjorde sina 95 teser, \u00e5tminstone om man ska tro historieskrivningen. Det finns egentligen inte belagt att han spikade upp dem p\u00e5 Slottskyrkans port i Wittenberg men det finns belagt att han skickade […]<\/p>\n","protected":false},"author":108,"featured_media":1816,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-1815","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n