<\/p>\n
Glad Pingst! Vilken gl\u00e4dje det \u00e4r att vi f\u00e5r fira pingst och p\u00e5minna oss om Guds omsorg om hela skapelsen!<\/em>\u00a0 F\u00f6r det \u00e4r just Guds omsorg om oss – Guds gr\u00e4nsl\u00f6sa generositet – som pingsten handlar om. Vi f\u00e5r p\u00e5minna oss om Gud som aldrig sviker, Gud som aldrig \u00e4r l\u00e5ngt borta fr\u00e5n n\u00e5gon enda av oss, Gud som aldrig \u00e4r den fr\u00e5nvarande \u00e4ven d\u00e5 vi tycks uppleva det s\u00e5, \u00e4ven i det m\u00f6rkaste m\u00f6rkret. Psalmisten David p\u00e5minner oss om detta i den underbara 139:e psaltarpsalmen d\u00e4r han utbrister: Om jag s\u00e4ger: M\u00f6rker m\u00e5 t\u00e4cka mig, ljuset omkring mig bli natt, s\u00e5 \u00e4r inte m\u00f6<\/strong>rkret m<\/strong>\u00f6<\/strong>rkt f<\/strong>\u00f6<\/strong>r dig, natten <\/strong>\u00e4r ljus som dagen, sj\u00e4lva m\u00f6rkret \u00e4r ljus.<\/strong> (Ps 139:11) D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi f\u00e5 fira pingst som en p\u00e5minnelse om det som \u00e4r en realitet. Guds heliga Ande inspirerar oss att se det som vi har s\u00e5 sv\u00e5rt att se – hur Gud verkar i hela tillvaron, att Guds Ande ger liv i varje \u00f6gonblick. Gud andas liv i v\u00e5rt liv, i v\u00e5rt sammanhang i varje \u00f6gonblick. Men det finns ocks\u00e5 sammanhang d\u00e4r Guds Ande verkar \u00e4n mer konkret och synligt – det vi kallar mirakler. Det of\u00f6rklarliga sker och vi har inte ord f\u00f6r det – bara tacksamhet.<\/p>\n V\u00e5ra judiska syskon firar ocks\u00e5 pingst idag. Vilken gl\u00e4dje! Pingsten – Shavuot – firas bland annat till \u00e5minnelse av att det judiska folket fick ta emot budorden p\u00e5 Sinai berg. Dessa budord \u00e4r ett av f\u00f6rbundstecknen f\u00f6r det judiska folket – f\u00f6rbundet mellan Gud och Israels folk – ett f\u00f6rbund som fortfarande g\u00e4ller och som \u00e4r ett uttryck f\u00f6r Guds omsorg och Guds generositet. De tio budorden inleds med den fantastiska beskrivningen av Gud: Jag \u00e4r Herren, din Gud, som f\u00f6rde dig ut ur Egypten, ut ur slavl\u00e4<\/strong>gret<\/strong> (2 Mos 20:1). Gud \u00e4r befrielsens Gud, omsorgens Gud, generositetens Gud. Inte beh\u00f6vs n\u00e5gra andra gudar d\u00e5! Inte kan m\u00e4nskliga gudabilder, m\u00e4nskliga p\u00e5fund ers\u00e4tta den gener\u00f6sa Gudens v\u00e4ldiga omsorg!<\/p>\n V\u00e5ra muslimska syskon firar just nu Ramadan, en fasteperiod som hj\u00e4lper dem att, genom fasta och b\u00f6ner, f\u00f6rst\u00e5 Guds storhet och Guds omsorg. Det var under Ramadan som Muhammed, enligt muslimsk tradition, fick ta emot Koranen. Ramadan inbjuder till hj\u00e4lp att f\u00f6rst\u00e5 att Gud alltid \u00e4r st\u00f6rre.<\/p>\n Allt detta handlar om den Gud vars namn kan stavas p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt men som \u00e4r omsorgens<\/em>, k\u00e4rlekens<\/em> och generositetens<\/em> Gud – Gud som vill liv och liv i \u00f6verfl\u00f6d<\/strong> (Joh 10:10).<\/p>\n I detta sammanhang f\u00e5r vi<\/em> vara samlade till m\u00e4ssa h\u00e4r i Skara domkyrka och runt om i v\u00e5rt stift och i v\u00e5rt land f\u00f6r att fira tillsammans och f\u00f6r att idag ocks\u00e5 ta emot den nya kyrkohandboken f\u00f6r v\u00e5r kyrka – en bok d\u00e4r alla officiella gudstj\u00e4nstordningar \u00e5terfinns. Kyrkohandboken \u00e4r ett av flera uttryck f\u00f6r det som Svenska kyrkan, v\u00e5r evangelisk lutherska kyrka i Sverige, tror, l\u00e4r och bek\u00e4nner. Vilken gl\u00e4dje det \u00e4r att nu, efter m\u00e5nga och inte okomplicerade processer, f\u00e5 ta emot handboken. Det \u00e4r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en historisk dag i dag, Pingstdagen 2018.<\/p>\n Den heliga Anden f\u00e5r vi \u00f6ppna<\/em> oss f\u00f6r idag och alla dagar. Den heliga Anden \u00e4r hj\u00e4lparen, men fr\u00e5gan \u00e4r vems hj\u00e4lpare Anden \u00e4r? Den heliga Anden<\/em> – i v\u00e5r evangelietext \u00e4r det den enda g\u00e5ngen i hela Johannesevangeliet som orden \u201dden heliga anden\u201d, st\u00e5r. Och h\u00e4r \u00e4r de sammankopplade med begreppet hj\u00e4lparen \u201dpar\u00e1kl\u00e4tos\u201d p\u00e5 biblisk grekiska. Hj\u00e4lparen – Anden, utg\u00e5r av Fadern och Sonen, bek\u00e4nner vi i v\u00e5r Nicenska trosbek\u00e4nnelse (som vi anv\u00e4nder idag). Allts\u00e5 \u00e4r den heliga Anden ett uttryck f\u00f6r b\u00e5de Fadern och Sonen s\u00e5 att n\u00e4r vi s\u00e4ger att den heliga Anden verkar \u00e4r det egentligen hela treenigheten som verkar; Fadern, Sonen och den heliga Anden. Och samtidigt \u00e4r Anden hj\u00e4lparen, den som skall l\u00e4ra oss<\/em>, undervisa oss<\/em> och p\u00e5minna oss<\/em> om allt det som Jesus sagt och gjort. Det handlar inte om n\u00e5gra nya l\u00e4ror. Det handlar inte om n\u00e5got som skulle strida mot Jesu undervisning. Men den heliga Anden, hj\u00e4lparen, vill hj\u00e4lpa oss att sk\u00e4rpa v\u00e5r blick och \u00f6ppna v\u00e5rt hj\u00e4rta s\u00e5 att vi ser att det som Jesus sa och gjorde ber\u00f6r oss idag, har med vars och ens liv idag att g\u00f6ra, har med v\u00e5rt samh\u00e4lle att g\u00f6ra, har med v\u00e5r v\u00e4rld att g\u00f6ra. Evangeliet \u00e4r p\u00e5 det viset politiskt. Ordet Politik (fr\u00e5n grekiska<\/em><\/a>: \u03c0\u03cc\u03bb\u03b7\u03c2) betyder ursprungligen ’statskonst’, och avser som regel alla de \u00e5tg\u00e4rder och handlingar som h\u00f6r till det allm\u00e4nna livet (<\/em>kommuner<\/em><\/a>, <\/em>stater<\/em><\/a>, mellanstater), och inrymmer allt fr\u00e5n diskussioner om offentliga angel\u00e4genheter till statlig verksamhet och organisation<\/em>. (Wikipedia) Evangeliet – det glada budskapet – har ocks\u00e5 med just allt detta att g\u00f6ra. Hj\u00e4lparen \u2013 den heliga Anden ger oss mod att v\u00e5ga verka i det politiska sammanhanget \u2013 d v s i allt i v\u00e5rt samh\u00e4lle.<\/p>\n De heliga Anden p\u00e5minner oss om att Jesus var och \u00e4r Guds son – sann Gud och sann m\u00e4nniska. Jesu undervisning om Guds rike handlar om v\u00e5rt liv h\u00e4r och nu. Den heliga Anden, hj\u00e4lparen vill f\u00e5 oss att se och verka. Jesu d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse och himmelsf\u00e4rd handlar om identitet och relation. Vi \u00e4r Guds f\u00f6rl\u00e5tna<\/em>, uppr\u00e4ttade<\/em> och \u00e4lskade<\/em> barn med m\u00f6jlighet att dagligen och stundligen f\u00e5 b\u00f6rja om och b\u00f6rja om igen kraft av Guds n\u00e5d och k\u00e4rlek. Den heliga Anden f\u00f6rdjupar v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av dessa historiska h\u00e4ndelser. P\u00e5 detta s\u00e4tt \u00e4r Anden Guds hj\u00e4lpare men ocks\u00e5 v\u00e5r<\/em> hj\u00e4lpare. Vi beh\u00f6ver den heliga Anden str\u00f6mmande genom oss.<\/p>\n Vi talar alldeles f\u00f6r lite om den heliga Anden. Anden spr\u00e4nger alla gr\u00e4nser och verkar p\u00e5 s\u00e5 gr\u00e4nsl\u00f6st m\u00e5nga s\u00e4tt och ocks\u00e5 d\u00e4r vi inte trodde att Guds heliga Ande, hj\u00e4lparen, skulle vara verksam. D\u00e4rf\u00f6r, och \u00e5ter igen, kan vi gl\u00e4djas med v\u00e5ra judiska och muslimska syskon f\u00f6r Guds omsorg kommer till uttryck ocks\u00e5 hos dem och hos s\u00e5 m\u00e5nga andra.<\/p>\n Den heliga Andens frukter som aposteln Paulus talar om i Galaterbrevets 5:e kapitel mognar i den v\u00e4rldsvida Kyrkans sammanhang, i den lokala kyrkans sammanhang men ocks\u00e5 utanf\u00f6r kyrkans sammanhang. Aposteln Paulus skriver: Men andens frukter \u00e4r k\u00e4rlek, gl\u00e4dje, frid, t<\/strong>\u00e5<\/strong>lamod, v\u00e4nlighet, godhet, trofasthet, \u00f6dmjukhet och sj\u00e4lvbeh\u00e4rskning.<\/strong> (Gal 5:22-23) D\u00e4r dessa frukter \u00e4r tydliga – d\u00e4r \u00e4r den heliga Anden synlig. Allts\u00e5: Inte bara<\/em> i Kyrkans sammanhang. Vilken utmaning f\u00f6r oss!<\/p>\n I v\u00e5r evangelietext talar Jesus om att Han ger sina l\u00e4rjungar frid – en frid som ocks\u00e5 handlar om kyrkan, som handlar om var och en av oss. Men friden, eir\u00e4n\u00e4 p\u00e5 biblisk grekiska och shalom p\u00e5 hebreiska, handlar inte om en sinnesst\u00e4mning. Jesu frid \u00e4r ingen lugnande tablett som ger en sorts harmonisk k\u00e4nsla inombords. Orden eir\u00e4n\u00e4 och shalom betyder ocks\u00e5 fred. Men Jesu eir\u00e4n\u00e4 eller shalom handlar inte fr\u00e4mst om fr\u00e5nvaro av krig eller f\u00f6rdelning av resurser enligt de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna. Nej, Jesu frid som Han ger oss handlar om evigt liv d v s om relation med Gud; Fadern, Sonen och den heliga Anden, en relation som ingen och ingenting kan ta ifr\u00e5n oss, en relation som inte handlar enbart om sedan utan om h\u00e4r och nu. Det handlar om det eviga livet som vi f\u00e5r del av redan h\u00e4r och nu. Med bibelvetenskaplig terminologi kan vi tala om realiserad eskatologi<\/em> – f\u00f6rverkligandet av den yttersta dagen – och \u00e4nd\u00e5 inte fullkomnandet. S\u00e5 det eviga livet som \u00e4r relation med Gud treenig, \u00e4r<\/em> redan h\u00e4r och nu, vilket \u00e4r fantastiskt – och \u00e4nnu inte. Det b\u00e4sta ligger framf\u00f6r oss! Denna relation \u00e4r inget som vi kan meritera oss till, inget vi kan k\u00f6pa oss till, inget som v\u00e4rlden kan ge – bara Gud sj\u00e4lv genom Jesus Kristus s\u00e5som vi kristna f\u00f6rst\u00e5r det.<\/p>\n D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi inte tappa modet och inte k\u00e4nna n\u00e5gon oro, s\u00e4ger Jesus. Det \u00e4r klart att vi g\u00f6r det \u00e4nd\u00e5. Vi oroar oss f\u00f6r mycket och ibland kan vi ocks\u00e5 i olika sammanhang k\u00e4nna oss modl\u00f6sa. Men Guds heliga Ande, hj\u00e4lparen, vill d\u00e5 ingjuta nytt mod<\/em> i oss, ny tillf\u00f6rsikt<\/em>, ny gl\u00e4dje<\/em> och visa oss p\u00e5 v\u00e5r egen identitet som Guds \u00e4lskade och gr\u00e4nsl\u00f6st v\u00e4rdefulla barn som aldrig n\u00e5gonsin<\/em>, oavsett allt, \u00e4r \u00f6vergivna. Guds heliga Ande ger oss kraft att leva och verka i ett samh\u00e4lle d\u00e4r religion riskerar att privatiseras och isoleras vilket bara sp\u00e4der p\u00e5 r\u00e4dsla och f\u00f6rdomar s\u00e5 att antisemitism och islamofobi och rasism kan frodas p\u00e5 alla m\u00f6jliga s\u00e4tt. I n\u00e5gon sorts vilja till religionsneutralitet riskerar v\u00e5rt samh\u00e4lle att ofrivilligt g\u00f6da rasistiska och antidemokratiska krafter. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att vi kristna v\u00e5gar lita till Jesu frid – lita till den Gudsrelation som b\u00f6rjar h\u00e4r och nu och att vi i ord och handling vittnar om den som en motkraft – att vi v\u00e5gar st\u00e5 upp som kyrka – f\u00f6r livets skull.<\/p>\n Om ni \u00e4lskade mig skulle ni vara glada \u00f6ver att jag g\u00e5r till Fadern<\/strong>, s\u00e4ger Jesus i v\u00e5r evangelietext. (Joh 14:28) Denna gl\u00e4dje bygger p\u00e5 att Jesus sj\u00e4lv fullbordade k\u00e4rlekens uppdrag – det uppdrag Sonen hade av Fadern – att visa p\u00e5, konkretisera och inspirera till k\u00e4rlek – en k\u00e4rlek som inte s\u00f6ker sitt, som tror allt, hoppas allt, uth\u00e4rdar allt och som \u00e4r st\u00f6rst i j\u00e4mf\u00f6relse med tron och hoppet (1 Kor 13). Den k\u00e4rleken konkretiserade Sonen i inkarnationen – Guds m\u00e4nniskoblivande, i ord och handling som har sin yttersta eller innersta br\u00e4nnpunkt i korsd\u00f6den och uppst\u00e5ndelsen. Denna sista kv\u00e4ll i Jesu liv n\u00e4r han talade till l\u00e4rjungarna f\u00f6reb\u00e5dade han det som skulle ske – k\u00e4rlekens fullkomnad d\u00e5 Sonens uppdrag fullbordades. I k\u00e4rlek till Jesus f\u00e5r vi leva Jesu bud och i k\u00e4rlek till Jesus f\u00e5r vi \u00f6ppna oss f\u00f6r Jesu d\u00f6d och uppst\u00e5ndelses och himmelsf\u00e4rds makal\u00f6sa betydelse.<\/p>\n V\u00e5r utmaning \u00e4r d\u00e5 tillslut att leva det liv vi har f\u00e5tt i det sammanhang vi \u00e4r. Var och en av oss \u00e4r kallade till ett liv i gemenskap med Fadern, Sonen och den heliga Anden och d\u00e4r Guds k\u00e4rleks k\u00e4lla finns att ana i Bibelns Ord, i dopet och nattvarden och i varje medm\u00e4nniska som vi m\u00f6ter. Vi beh\u00f6ver dessa k\u00e4llor. Vi beh\u00f6ver p\u00e5minna oss om v\u00e5rt eget dop, vi beh\u00f6ver ta emot Jesus Kristus sj\u00e4lv i br\u00f6dets och vinets mysterium och vi beh\u00f6ver tumla runt i Bibelns texter och l\u00e5ta Guds Ord genomsyra hela v\u00e5rt liv – tankar ord och konkreta handlingar och leva i k\u00e4rlek till v\u00e5r medsyster och medbroder och den \u00f6vriga skapelsen i sin m\u00e5ngfald och helhet – allt i \u00f6ppenhet f\u00f6r och i kraft av hj\u00e4lparen, den heliga Anden. Pris ske Gud f\u00f6r Hj\u00e4lparen! Ja,<\/p>\n \u00c4ra vare Fadern och Sonen och den heliga Anden. S\u00e5som det var av begynnelsen, nu \u00e4r och skall vara, fr\u00e5n evighet till evighet. Amen<\/em><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Glad Pingst! Vilken gl\u00e4dje det \u00e4r att vi f\u00e5r fira pingst och p\u00e5minna oss om Guds omsorg om hela skapelsen!\u00a0 F\u00f6r det \u00e4r just Guds omsorg om oss – Guds gr\u00e4nsl\u00f6sa generositet – som pingsten handlar om. Vi f\u00e5r p\u00e5minna oss om Gud som aldrig sviker, Gud som aldrig \u00e4r l\u00e5ngt borta fr\u00e5n n\u00e5gon […]<\/p>\n","protected":false},"author":108,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-1833","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n