{"id":1854,"date":"2019-04-20T15:37:42","date_gmt":"2019-04-20T13:37:42","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/?p=1854"},"modified":"2019-04-20T20:18:06","modified_gmt":"2019-04-20T18:18:06","slug":"vem-ar-vad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/","title":{"rendered":"Vem \u00e4r vad?"},"content":{"rendered":"

I dag \u00e4r det p\u00e5skafton och jag gl\u00e4der mig s\u00e5 med mina judiska syskon som firar Pesach – p\u00e5sk. I kv\u00e4ll \u00e4r det den andra sederaftonen d\u00e5 de \u00e5ter igen \u00e4ter en p\u00e5skm\u00e5ltid enligt en speciell ordning som \u00e5terfinns i en bok som heter Hagada (som betyder \u00a0ber\u00e4ttelse<\/em>).\u00a0Symbolr\u00e4tter som p\u00e5minner om Israels barns utt\u00e5g ur Egypten ska anv\u00e4ndas. Osyrat br\u00f6d\u00a0dukas fram liksom bittra \u00f6rter, saltvatten, ett kycklingben, en r\u00f6ra som best\u00e5r av malda\u00a0\u00e4pplen,\u00a0mandel, kanel och n\u00e5gra droppar vin. R\u00f6ran som heter Charoset p\u00e5minner om det murbruk med vilket Israels barn skulle bygga f\u00f6rr\u00e5dsst\u00e4derna Pitom och Ramses (L\u00e4s g\u00e4rna 2 Mos 1 och 2 Mos 12). Fyra b\u00e4gare med vin ska drickas som p\u00e5minner om\u00a04 olika verb som anv\u00e4nds f\u00f6r att visa hur Gud befriade Israels barn ur Egypten.\u00a0En sjunger, ber\u00e4ttar olika\u00a0saker om utt\u00e5get ur Egypten, p\u00e5minns om att en var med vid utt\u00e5get. En inkorporerar sig sj\u00e4lv n\u00e4r en firar denna m\u00e5ltid. Det handlar om delaktighet i det som var och som p\u00e5 ett s\u00e4tt blir en del av nutiden.<\/p>\n

Vem befriade Israels barn ut ur Egypten ur faraos f\u00f6rtryck? Jo, Gud, Gud som uppenbarade sig f\u00f6r Mose och gav Mose fyra konsonanter som ett uttryck f\u00f6r sin identitet; JHVH.\u00a0Dessa utl\u00e4ses som \u00a0Jag<\/em> \u00e4r eller m\u00f6jligen Jag \u00e4r den jag \u00e4r <\/em>eller Jag \u00e4r den jag ska visa mig vara<\/em>.Jag gl\u00e4der mig s\u00e5 med mina judiska syskon att de f\u00e5r p\u00e5minna sig om och konkret leva sig in i att Gud \u00e4r befrielsens Gud och att de d\u00e4rf\u00f6r inte beh\u00f6ver n\u00e5gra andra gudar j\u00e4mte Gud (L\u00e4s g\u00e4rna 2 Mos 20).\u00a0 Det finns bara en Gud och det \u00e4r Gud.<\/p>\n

Som kristen firar jag ocks\u00e5 p\u00e5sk denna helg. Sk\u00e4rtorsdagen p\u00e5minde om att Jesus instiftat nattvarden, att han uppmanade sina l\u00e4rjungar att f\u00f6lja Honom. Han tv\u00e4ttade sina l\u00e4rjungars f\u00f6tter som ett uttryck f\u00f6r just detta. N\u00e4r Jesus instiftade nattvarden gjorde han troligen det i en judisk p\u00e5skm\u00e5ltid. Jesus var jude och inget annat. Det var i sitt judiska sammanhang som han talade till sina judiska syskon p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt som de skulle kunna f\u00f6rst\u00e5. Han f\u00f6rdjupade judiska tankeg\u00e5ngar och genom b\u00e5de ord och handling visade han p\u00e5 Guds rike – m\u00e4nniskans relation med Gud, med medm\u00e4nniskan och med sig sj\u00e4lv. Han visade i allt p\u00e5 den Gud som befriade Israels barn ut ur Egypten. Han firade alla d\u00e5tida (som ocks\u00e5 \u00e4r nutida) judiska h\u00f6gtider. Han var i konflikt med faris\u00e9erna som var ett av de partier som fanns p\u00e5 Jesu tid och samtidigt var det inte de som\u00a0f\u00f6rde honom till romarna. Kanske var det s\u00e5 att Jesus sj\u00e4lv stod n\u00e4ra faris\u00e9erna och att de d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4tt kom i konflikt med varandra. En del forskare\u00a0menar det. De som f\u00e5ngade in Jesus och f\u00f6rde honom\u00a0till de romerska myndigheterna var snarare \u00f6verstepr\u00e4sterna som\u00a0av taktiska sk\u00e4l stod n\u00e4ra\u00a0det romerska styret och som var utsedda av romarna.\u00a0\u00a0\u00a0Jesus d\u00f6mdes till d\u00f6den av romarna, korsf\u00e4stes av romarna; d\u00f6dades av romarna – inte av judarna.<\/p>\n

\u00c4nd\u00e5 har det judiska folket genom \u00e5rhundraden f\u00e5tt b\u00e4ra skulden f\u00f6r Jesu d\u00f6d. Hur kunde de bete sig p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt n\u00e4r nu Gud befriat dem ut ur Egypten? Hur kunde de g\u00f6ra s\u00e5 mot Guds son? I Improperierna ( Anklagelserna) som \u00e5terfinns i 1986 \u00e5rs Missale i Svenska kyrkan st\u00e5r det: Mitt folk, mitt folk vad har jag gjort mot dig? Och varmed har jag betungat dig? Svara mig. Jag f\u00f6rde dig upp ur Egyptens land: du har rest korset \u00e5t din Fr\u00e4lsare… Jag f\u00f6rde dig genom \u00f6knen i fyrtio \u00e5r, med manna m\u00e4ttade jag dig. Jag f\u00f6rde dig in i det b\u00f6rdiga landet: du har rest korset \u00e5t din fr\u00e4lsare… <\/em>Mellan olika verser \u00e5terkommer texten: Helige Herre Gud, Helige Herre Gud. Helige starke Gud. Helige starke Gud. Helige Od\u00f6dlige, f\u00f6rbarma dig \u00f6ver oss. Helige Od\u00f6dlige, f\u00f6rbarma dig \u00f6ver oss. <\/em>Nu f\u00f6rds en debatt om huruvida dessa Improperier (texten \u00e4r l\u00e4ngre \u00e4n den citerade men finns inte l\u00e4ngre med i v\u00e5rt senaste Missale fr\u00e5n 2017) kan framf\u00f6ras i v\u00e5ra kyrkor som k\u00f6rverk i gudstj\u00e4nster p\u00e5 l\u00e5ngfredagen eller inte. Kunniga personer talar om tolkningshistorien och att dessa Improperier aldrig var t\u00e4nkta att f\u00f6rst\u00e5s antisemitiskt utan handlade om oss kristna. Flera \u00e4r de pr\u00e4ster som sagt samma sak. ”Jag ser detta som en anklagelse mot mig som kristen inte mot judarna”. Risken med ett s\u00e5dant t\u00e4nkande \u00e4r att en blir ers\u00e4ttningsteolog, d v s det judiska handlar om det kristna. De kristna och ytterst eller innerst, kyrkan, har \u00f6vertagit rollen som Guds folk. Judendomen har d\u00e5 spelat ut sin roll sedan Jesus kom och Gamla testamentet hj\u00e4lper oss egentligen enbart att f\u00f6rst\u00e5 Nya testamentet d\u00e4r Gamla testamentet blir endast blir en sorts bakgrundsskildring till det nya. Gamla testamentet \u00e4r d\u00e5 just ”gammalt” till skillnad fr\u00e5n Nya testamentet som just d\u00e5 \u00e4r det nya i f\u00f6rh\u00e5llande till det gamla och Gud \u00e4r d\u00e5 snarare kristen liksom Jesus nog i vilket fall var just kristen.<\/p>\n

Den kristna p\u00e5sken har f\u00f6r judarna varit en sv\u00e5r period som upprepat sig \u00e5r efter \u00e5r i \u00e5rhundraden med anklagelser och med f\u00f6rf\u00f6ljelser n\u00e4r det varit som v\u00e4rst. N\u00e4r det g\u00e4ller Improperierna och Palestrinas underbara musik hj\u00e4lper det inte att de inte var t\u00e4nkta som ett angrepp p\u00e5 v\u00e5ra judiska syskon. Det hj\u00e4lper inte att pr\u00e4ster predikar om dem och s\u00e4ger att de handlar om oss kristna. De \u00e4r s\u00e5 tydligt skrivna med anspelning p\u00e5 det judiska folkets befrielse att den antisemitiska stanken \u00e4nd\u00e5 v\u00e4ller fram.<\/p>\n

Vi kristna m\u00e5ste l\u00e4ra oss och \u00e4n mer tr\u00e4na p\u00e5 att lovsjunga Jesus Kristus, sann Gud och sann m\u00e4nniska, p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att vi inte blir antisemiter eller ers\u00e4ttningsteologer. Vi kan tala tydligt om Jesus utan att f\u00f6rvandla judendomen till hans kontrast. Vi kan st\u00e5 n\u00e4ra korset och se hur det \u00e4r ett uttryck f\u00f6r Guds k\u00e4rlek d\u00e4r Gud p\u00e5 ett konkret s\u00e4tt visar oss att ingenting kan stoppa den k\u00e4rleken – inte ens d\u00f6den. Vi f\u00e5r med gl\u00e4dje ropa p\u00e5skropet om Kristi uppst\u00e5ndelse och p\u00e5minna oss om att det \u00e4r Gud som f\u00f6rde Israels folk ut ur Egypten, som sl\u00f6t f\u00f6rbund med Noa, med Abraham, med Mose och som genom korset och uppst\u00e5ndelsen ocks\u00e5 slutit ett f\u00f6rbund med oss som inte \u00e4r judar, att det \u00e4r denna Gud som \u00e4r Gud. Judar och kristna har samma Gud. Sedan f\u00f6rst\u00e5r vi Gud lite olika – men v\u00e4ldigt mycket delar vi. Tillsammans kan vi gl\u00e4djas \u00f6ver Guds storhet! D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi f\u00f6rdjupa v\u00e5ra kunskaper om judendomen och det judiska folket s\u00e5 att vi som \u00e4r kristna kan tala om den judiska religionen och traditionen, inte p\u00e5 ett schablonartat s\u00e4tt, utan p\u00e5 ett s\u00e4tt d\u00e4r vi g\u00f6r r\u00e4ttvisa \u00e5t det vi f\u00f6rs\u00f6ker beskriva. Det b\u00e4sta \u00e4r att tala med<\/em> varandra innan vi talar om<\/em> varandra.<\/p>\n

Ett boktips i p\u00e5sktid \u00e4r den amerikanska boken ”Krister among the Jews and Gentiles<\/a>” som p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r en hyllning till den tidigare professorn vid Harvard University tillika biskop i Stockholms stift: Krister Stendahl. Redakt\u00f6rer \u00e4r professorerna Paula Fredriksen och Jesper Svartvik. Boken \u00e4r utgiven p\u00e5 Paulist Press (www.paulistpress.com). I den boken skrivs det artiklar om vikten av att\u00a0tala v\u00e4l om varandra, om vikten av att inte schablonbeskriva etc. Vi som svenskar kan vara stolta \u00f6ver Krister Stendahl. Hans engagemang i den judisk-kristna dialogen har betytt s\u00e5 oerh\u00f6rt mycket och f\u00e5r forts\u00e4tta att\u00a0inspirera oss.<\/p>\n

S\u00e5 till slut tillbaka till rubriken: Vem \u00e4r vad? Kan vi s\u00e4ga att vi inte \u00e4r antisemiter och vi f\u00f6rf\u00e4ktar en antisemitisk text som i och f\u00f6r sig inte var t\u00e4nkt att vara en antisemitisk text? Vem bed\u00f6mer vad som \u00e4r antisemitism? \u00c4r det den som drabbas av den eller \u00e4r det den som f\u00f6rf\u00e4ktar att en inte menar att vara antisemit? L\u00e5t oss bet\u00e4nka hur vi sj\u00e4lva uttrycker oss n\u00e4r vi lovsjunger v\u00e5r Herre Jesus Kristus och n\u00e4r vi bet\u00e4nker v\u00e5r egen synd och skuld. L\u00e5t oss gl\u00e4djas \u00f6ver korsets Herre och samtidigt se att ocks\u00e5 i Honom m\u00f6ter vi v\u00e5r judiske broder.<\/p>\n

I kv\u00e4ll f\u00e5r jag ropa p\u00e5skropet: Kristus har uppst\u00e5tt! Ja, han \u00e4r sannerligen uppst\u00e5nden!<\/em> Och till mina judiska syskon vill jag s\u00e4ga: Glad Pesach!<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I dag \u00e4r det p\u00e5skafton och jag gl\u00e4der mig s\u00e5 med mina judiska syskon som firar Pesach – p\u00e5sk. I kv\u00e4ll \u00e4r det den andra sederaftonen d\u00e5 de \u00e5ter igen \u00e4ter en p\u00e5skm\u00e5ltid enligt en speciell ordning som \u00e5terfinns i en bok som heter Hagada (som betyder \u00a0ber\u00e4ttelse).\u00a0Symbolr\u00e4tter som p\u00e5minner om Israels barns utt\u00e5g ur […]<\/p>\n","protected":false},"author":108,"featured_media":1857,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-1854","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\nVem \u00e4r vad? - \u00c5ke Bonnier<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Vem \u00e4r vad? - \u00c5ke Bonnier\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"I dag \u00e4r det p\u00e5skafton och jag gl\u00e4der mig s\u00e5 med mina judiska syskon som firar Pesach – p\u00e5sk. I kv\u00e4ll \u00e4r det den andra sederaftonen d\u00e5 de \u00e5ter igen \u00e4ter en p\u00e5skm\u00e5ltid enligt en speciell ordning som \u00e5terfinns i en bok som heter Hagada (som betyder \u00a0ber\u00e4ttelse).\u00a0Symbolr\u00e4tter som p\u00e5minner om Israels barns utt\u00e5g ur […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"\u00c5ke Bonnier\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-04-20T13:37:42+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-04-20T18:18:06+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/files\/2019\/04\/V06p145001_Haggadah.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"523\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"735\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"\u00c5ke Bonnier\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"\u00c5ke Bonnier\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"8 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/\"},\"author\":{\"name\":\"\u00c5ke Bonnier\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/#\/schema\/person\/8db68bc0c94f6a5a62df2d4486ff1343\"},\"headline\":\"Vem \u00e4r vad?\",\"datePublished\":\"2019-04-20T13:37:42+00:00\",\"dateModified\":\"2019-04-20T18:18:06+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/\"},\"wordCount\":1569,\"commentCount\":0,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/files\/2019\/04\/V06p145001_Haggadah.jpg\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/\",\"name\":\"Vem \u00e4r vad? - \u00c5ke Bonnier\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/files\/2019\/04\/V06p145001_Haggadah.jpg\",\"datePublished\":\"2019-04-20T13:37:42+00:00\",\"dateModified\":\"2019-04-20T18:18:06+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/#\/schema\/person\/8db68bc0c94f6a5a62df2d4486ff1343\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/files\/2019\/04\/V06p145001_Haggadah.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/files\/2019\/04\/V06p145001_Haggadah.jpg\",\"width\":523,\"height\":735,\"caption\":\"Illustrerad Haggada fr\u00e5n 1400-talet som visar f\u00f6rberedelser inf\u00f6r pesach. (Fr\u00e5n Wikipedia)\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Vem \u00e4r vad?\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/\",\"name\":\"\u00c5ke Bonnier\",\"description\":\"Biskop i Svenska kyrkan - Skara stift\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/#\/schema\/person\/8db68bc0c94f6a5a62df2d4486ff1343\",\"name\":\"\u00c5ke Bonnier\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/b88264736bb0bc0d1ea92298aef02c9f98cfc13c7484130c42c663ae484f9462?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/b88264736bb0bc0d1ea92298aef02c9f98cfc13c7484130c42c663ae484f9462?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"\u00c5ke Bonnier\"},\"description\":\"Jag \u00e4r gift och har tv\u00e5 vuxna d\u00f6ttrar. Pr\u00e4stvigdes 1984 och biskopsvigs 26 augusti 2012 . Jag har tidigare bland annat varit, komminister och kyrkoherde i Liding\u00f6 f\u00f6rsamling och domprost i Stockholms domkyrkof\u00f6rsamling. Jag \u00e4r intresserad av konst, litteratur, teater, film. Jag tr\u00e4nar regelbundet p\u00e5 gym. Mitt huvudsakliga musikintresse \u00e4r klassisk musik men ocks\u00e5 Beatles, Elvis Presley, Monika Zettelund, Povel Ramel och m\u00e5nga andra tycker jag om att lyssna p\u00e5. Jag l\u00e4ser f\u00f6r lite sk\u00f6nlitteratur beroende p\u00e5 annat som jag m\u00e5ste l\u00e4sa i mitt uppdrag som biskop. Men jag \u00e4lskar b\u00f6cker. Naturligtvis l\u00e4ser jag n\u00e4st intill dagligdags i \\\"B\u00f6ckernas Bok.\\\"\",\"sameAs\":[\"http:\/\/www.skarastift.se\"],\"url\":\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/author\/akebonnier\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Vem \u00e4r vad? - \u00c5ke Bonnier","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Vem \u00e4r vad? - \u00c5ke Bonnier","og_description":"I dag \u00e4r det p\u00e5skafton och jag gl\u00e4der mig s\u00e5 med mina judiska syskon som firar Pesach – p\u00e5sk. I kv\u00e4ll \u00e4r det den andra sederaftonen d\u00e5 de \u00e5ter igen \u00e4ter en p\u00e5skm\u00e5ltid enligt en speciell ordning som \u00e5terfinns i en bok som heter Hagada (som betyder \u00a0ber\u00e4ttelse).\u00a0Symbolr\u00e4tter som p\u00e5minner om Israels barns utt\u00e5g ur […]","og_url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/","og_site_name":"\u00c5ke Bonnier","article_published_time":"2019-04-20T13:37:42+00:00","article_modified_time":"2019-04-20T18:18:06+00:00","og_image":[{"width":523,"height":735,"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/files\/2019\/04\/V06p145001_Haggadah.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"\u00c5ke Bonnier","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"\u00c5ke Bonnier","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"8 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/"},"author":{"name":"\u00c5ke Bonnier","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/#\/schema\/person\/8db68bc0c94f6a5a62df2d4486ff1343"},"headline":"Vem \u00e4r vad?","datePublished":"2019-04-20T13:37:42+00:00","dateModified":"2019-04-20T18:18:06+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/"},"wordCount":1569,"commentCount":0,"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/files\/2019\/04\/V06p145001_Haggadah.jpg","inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/","name":"Vem \u00e4r vad? - \u00c5ke Bonnier","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/files\/2019\/04\/V06p145001_Haggadah.jpg","datePublished":"2019-04-20T13:37:42+00:00","dateModified":"2019-04-20T18:18:06+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/#\/schema\/person\/8db68bc0c94f6a5a62df2d4486ff1343"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/files\/2019\/04\/V06p145001_Haggadah.jpg","contentUrl":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/files\/2019\/04\/V06p145001_Haggadah.jpg","width":523,"height":735,"caption":"Illustrerad Haggada fr\u00e5n 1400-talet som visar f\u00f6rberedelser inf\u00f6r pesach. (Fr\u00e5n Wikipedia)"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/2019\/04\/20\/vem-ar-vad\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Vem \u00e4r vad?"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/#website","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/","name":"\u00c5ke Bonnier","description":"Biskop i Svenska kyrkan - Skara stift","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/#\/schema\/person\/8db68bc0c94f6a5a62df2d4486ff1343","name":"\u00c5ke Bonnier","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/b88264736bb0bc0d1ea92298aef02c9f98cfc13c7484130c42c663ae484f9462?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/b88264736bb0bc0d1ea92298aef02c9f98cfc13c7484130c42c663ae484f9462?s=96&d=mm&r=g","caption":"\u00c5ke Bonnier"},"description":"Jag \u00e4r gift och har tv\u00e5 vuxna d\u00f6ttrar. Pr\u00e4stvigdes 1984 och biskopsvigs 26 augusti 2012 . Jag har tidigare bland annat varit, komminister och kyrkoherde i Liding\u00f6 f\u00f6rsamling och domprost i Stockholms domkyrkof\u00f6rsamling. Jag \u00e4r intresserad av konst, litteratur, teater, film. Jag tr\u00e4nar regelbundet p\u00e5 gym. Mitt huvudsakliga musikintresse \u00e4r klassisk musik men ocks\u00e5 Beatles, Elvis Presley, Monika Zettelund, Povel Ramel och m\u00e5nga andra tycker jag om att lyssna p\u00e5. Jag l\u00e4ser f\u00f6r lite sk\u00f6nlitteratur beroende p\u00e5 annat som jag m\u00e5ste l\u00e4sa i mitt uppdrag som biskop. Men jag \u00e4lskar b\u00f6cker. Naturligtvis l\u00e4ser jag n\u00e4st intill dagligdags i \"B\u00f6ckernas Bok.\"","sameAs":["http:\/\/www.skarastift.se"],"url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/author\/akebonnier\/"}]}},"author_meta":{"ID":"108","user_nicename":"akebonnier","user_url":"http:\/\/www.skarastift.se","user_registered":"2011-10-11 09:24:48","display_name":"\u00c5ke Bonnier","first_name":"\u00c5ke","last_name":"Bonnier","avatar":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/b88264736bb0bc0d1ea92298aef02c9f98cfc13c7484130c42c663ae484f9462?s=96&d=mm&r=g"},"featured_image":["https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/files\/2019\/04\/V06p145001_Haggadah.jpg",523,735,false],"bloginfo":{"name":"\u00c5ke Bonnier","url":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1854","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/108"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1854"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1854\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1861,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1854\/revisions\/1861"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1857"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1854"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1854"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/akebonnier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1854"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}