Idag p\u00e5 Trettondedagen har vi i v\u00e5ra s\u00f6ndagsgudstj\u00e4nster runt om i Sverige och s\u00e5 ock i Storkyrkan f\u00e5tt h\u00f6ra om de tre stj\u00e4rntydarna som f\u00f6ljde en makal\u00f6s stj\u00e4rna som ledde dem r\u00e4tt ( s\u00e5 l\u00e4nge de inte avvek och inte litade till stj\u00e4rnan).<\/p>\n
Martin Luther talar om Jesus Kristus som Bibelns k\u00e4rna och stj\u00e4rna. Jesus sj\u00e4lv \u00e4r naturligtvis v\u00e5r stj\u00e4rna som f\u00e5r leda oss i livet genom Bibelns ord, genom ”dopets bad och n\u00e5dens bord” (Den Svenska psalmboken 42:1). Men hur kan vi f\u00f6rst\u00e5 bibeltexterna? I tidningen Dagen stod det i \u00e5rets f\u00f6rsta nummer att vi borde g\u00f6ra 2012 till ett Bibell\u00e4sningens \u00e5r. Det h\u00e5ller jag med om. Men att l\u00e4sa \u00e4r en sak, att f\u00f6rst\u00e5 \u00e4r en annan, att leva Ordet \u00e4r en tredje sak. Kanske kan vi b\u00f6rja med att l\u00e4sa och begrunda. Vi som kristna f\u00e5r l\u00e4sa med Kristus som ljus \u00f6ver texterna, som v\u00e5r stj\u00e4rna som leder oss r\u00e4tt. Jesus Kristus sj\u00e4lv tolkade texter. T ex anv\u00e4nde han, \u00e4ven om det inte s\u00e4gs explicit, det dubbla k\u00e4rleksbudet som tolkning d\u00e5 han hade att d\u00f6ma \u00e4ktenskapsbryterskan som skildras i Johannesevangeliets 8:e kapitel. N\u00e4r man samlas f\u00f6r att stena henne s\u00e4ger Jesus:\u00a0 ”Den av er som \u00e4r fri fr\u00e5n synd skall kasta f\u00f6rsta stenen p\u00e5 henne.” (Joh 8:7) K\u00e4rleken till Gud och medm\u00e4nniskan gick f\u00f6re textens bokstav. S\u00e5 f\u00e5r vi l\u00e4sa och f\u00f6rst\u00e5 bibeltexterna- i k\u00e4rlek till Jesus Kristus och till v\u00e5ra medm\u00e4nniskor. Det g\u00f6r inte texterna mindre allvarliga, mindre utmanande, men det ger oss kristna en v\u00e4gledning.<\/p>\n
Sedan kan det vara sp\u00e4nnande att l\u00e4sa texterna som de var t\u00e4nkta d\u00e5 de skrevs. Man kan fr\u00e5ga sig: Till vem skrevs de? Vad ville f\u00f6rfattaren? Hur s\u00e5g f\u00f6rfattarens samtid ut? I vilket sammanhang skrevs texten? Alla dessa fr\u00e5gor \u00e4r viktiga, b\u00e5de d\u00e5 det g\u00e4ller Gamla och Nya testamentet. Samtidigt kan det ge djupare f\u00f6rst\u00e5else \u00e5t den egna tron, \u00f6ppna nya vidder av Ordet. De underbara orden fr\u00e5n profeten Jesajas nionde kapitel om det folk som vandrar i m\u00f6rkret blir med den l\u00e4sningen inte alls en profetia om Jesus utan snarare n\u00e5got som skildrar en m\u00f6rk tid d\u00e4r det ska komma en perfekt kung av Davids rot och stam som tilltr\u00e4der tronen och f\u00e5r ett antal\u00a0tronnamn: Allvis h\u00e4rskare, Gudomlig hj\u00e4lte, Evig fader, Fredsfurste<\/span>. <\/strong><\/em>(Jes 9:6) Alla texter i Gamla testamentet kan l\u00e4sas p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att vi f\u00f6rst\u00e5r mer av hur Gud talar i den hebreiska delen av Bibeln och vilken utg\u00e5ngspunkt v\u00e5ra judiska systrar och br\u00f6der har. Det \u00e4r otroligt sp\u00e4nnande och hj\u00e4lper oss att ana \u00e4n st\u00f6rre djup av v\u00e5r gemensamma Guds storhet.<\/p>\n N\u00e4r vi l\u00e4ser Nya testamentet \u00e4r inte det viktigaste att allt verkligen har skett som beskrivs. Kanske kan vi ha en paulinsk utg\u00e5ngspunkt? Aposteln Paulus drev, med ”en d\u00e5res envishet” tanken p\u00e5 Jesu d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse. Det var det viktiga f\u00f6r Paulus, han som var den f\u00f6rsta skribenten i Nya testamentet. Jesus Kristus har d\u00f6tt och uppst\u00e5tt! Inte ett\u00a0ord om n\u00e5gra underverk (f\u00f6rutom uppst\u00e5ndelsen f\u00f6rst\u00e5ss), jungfruf\u00f6dslar etc. Nej, ”bara” detta\u00a0enda budskap om befrielsen genom Jesu d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse. Korset var i centrum f\u00f6r hans f\u00f6rkunnelse sida upp och sida ned i de brev han skrev och naturligtvis ankn\u00f6t han detta till det kristna dopet d\u00e4r vi ”d\u00f6r” och ”uppst\u00e5r”. (Rom 6). N\u00e4r evangelisterna skrev sina skrifter, skrev de naturligtvis ocks\u00e5 med \u00f6vertygelsen om att Jesus d\u00f6tt och uppst\u00e5tt som en bakgrund f\u00f6r allt annat. Evangelisten Markus \u00e4r tydligast d\u00e5 han b\u00f6rjar sitt evangelium just med budskapet om n\u00e5got fantastiskt: H\u00e4r b\u00f6rjar gl\u00e4djebudet om Jesus Kristus, Guds son. <\/span><\/em><\/strong>(Mark 1:1) Vadd\u00e5 f\u00f6r gl\u00e4djebudskap? Jo, att Jesus d\u00f6tt och uppst\u00e5tt. Hurd\u00e5? Hur gick det till? Jo, s\u00e5 h\u00e4r… och s\u00e5 b\u00f6rjar evangelisten Markus att ber\u00e4tta. Inget\u00a0s\u00e4gs om Josef och Maria, om herdar stj\u00e4rna och stj\u00e4rntydare. nej, direkt p\u00e5 Jesu dop g\u00e5r Markus, brinnande av iver att f\u00e5 ber\u00e4tta om Honom som d\u00f6tt och uppst\u00e5tt.<\/span><\/span><\/p>\n I ljuset av den korsf\u00e4ste och uppst\u00e5ndne Jesus Kristus f\u00e5r vi sedan ocks\u00e5 l\u00e4sa Nya testamentet, l\u00e4sa evangelierna och se hur de kan tala in i v\u00e5rt eget liv, vad de kan s\u00e4ga mig i 2000-talets Sverige, in i min egen situation, in i mitt eget arbetsliv eller privatliv, in i min egen gudsrelation.<\/p>\n