Orden p\u00e5 latin \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n den protestantiska reformatoriska r\u00f6relsen p\u00e5 1500-talet. Det handlar om kyrkan som hela tiden \u00e4r stadd i en p\u00e5g\u00e5ende reformation. Som varande domprost i Stockholm, och i min tj\u00e4nst en domprost i rakt nedstigande led till Olaus Petri som h\u00e4ngde i en korg i Storkyrkan och predikade de nya reformatoriska l\u00e4rorna, gl\u00e4ds jag \u00e5t att vi mer och mer p\u00e5minner oss om v\u00e5rt reformatoriska arv och vad Martin Luther hade att bidra med g\u00e4llande Kristuscentrering. P\u00e5 mitt skrivbord hemma i Gamla stan ligger just nu hans bok ”Om en kristen m\u00e4nniskas frihet” p\u00e5 mitt skrivbord. Jag har precis f\u00e5tt den fr\u00e5n Verbums f\u00f6rlag i en upplaga d\u00e4r G\u00f6ran Agrell ( tidigare direktor vid Stockholms teologiska institut och en stor lutherk\u00e4nnare) har skrivit inledande kommentarer.<\/p>\n
V\u00e5r kyrka \u00e4r en reformatorisk kyrka d\u00e4r evangeliet om Jesus Kristus som f\u00f6rkroppsligar Gud p\u00e5 ett helt unikt s\u00e4tt, som undervisat i ord och handling om Guds rike och som sj\u00e4lv f\u00f6rkroppsligar det riket samt som har d\u00f6tt och uppst\u00e5tt f\u00f6r var och en av oss och som genom den heliga Anden \u00e4r n\u00e4rvarande mitt ibland oss, f\u00e5r vara i centrum. N\u00e4r vi lever i den fortg\u00e5ende reformationen g\u00f6r vi det med Guds Ord som grund och v\u00e4gledning men som m\u00e5ste tolkas i varje ny tid. Guds Ord \u00e4r levande i den bem\u00e4rkelsen att det ber\u00f6r och p\u00e5verkar i nutiden. Guds Ord \u00e4r pr\u00e4glat av Guds k\u00e4rlek – en k\u00e4rlek som inte ser till gr\u00e4nser, en k\u00e4rlek som innesluter snarare \u00e4n utesluter, en k\u00e4rlek som uppr\u00e4ttar snarare \u00e4n trycker ned, en k\u00e4rlek som bekr\u00e4ftar snarare \u00e4n f\u00f6rnekar. Denna Guds k\u00e4rlek, som Guds Ord \u00e4r uttryck f\u00f6r och m\u00e5ste vara ett uttryck f\u00f6r, har sina tydligaste br\u00e4nnpunkter i inkarnationen och f\u00f6rsoningshandlingen p\u00e5 korset.<\/p>\n
I v\u00e5rt samh\u00e4lle d\u00e4r s\u00e5 mycket bygger p\u00e5 duglighet, p\u00e5 att vara accepterad, p\u00e5 att tillh\u00f6ra, borde l\u00e4ran om\u00a0inkarnationen och f\u00f6rsoningen vara befriande. Egentligen borde vi kristna jubla mer \u00f6ver detta, som verkligen \u00e4r evangelium – ett gl\u00e4djebudskap. Ibland diskuterar vi vilka fr\u00e5gor som \u00e4r mest angel\u00e4gna f\u00f6r Svenska kyrkan. I m\u00e5nga \u00e5r har det varit strukturfr\u00e5gor och fortfarande \u00e4r de angel\u00e4gna. Den nationella utredningen om pastoratsindelningar visar p\u00e5 detta. Visst ska vi tala om indelningsfr\u00e5gor och f\u00f6rhoppningsvis hitta bra strukturer – d\u00e4r vi p\u00e5 ett klokt s\u00e4tt hanterar ekonomi, administration o s v. Vi beh\u00f6ver det! Men allt detta tj\u00e4nar bara ett enda syfte och det f\u00e5r vi inte tappa. Syftet \u00e4r att evangeliet rent och klart f\u00f6rkunnas och sakramenten r\u00e4tt f\u00f6rvaltas (eller r\u00e4cks). V\u00e5rt fokus m\u00e5ste vara hur vi p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt, med m\u00e5nga olika uttrycksformer kan hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor att uppt\u00e4cka friheten i Jesus Kristus. H\u00e4r beh\u00f6ver vi \u00e4n mer ta v\u00e5rt reformatoriska arv p\u00e5 allvar och se hur vi, \u00e4n mer, kan tolka bibelordet in i v\u00e5rt samh\u00e4lle och vara angel\u00e4gna r\u00f6ster mitt i ett samh\u00e4lle och sammanhang d\u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga l\u00e4ngtar efter livsmening, d\u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga k\u00e4nner sig utanf\u00f6r, d\u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga lever ett ytliv. Vad hj\u00e4lper ett ”tjusigt” liv n\u00e4r tillvaron brakar? Vad hj\u00e4lper allt det myckna \u00e4gandet, stiliga karri\u00e4rer o s v,\u00a0n\u00e4r livet g\u00f6r en illa p\u00e5 djupet? Kyrkan (och d\u00e5 menar jag Svenska kyrkan) m\u00e5ste bli \u00e4n tydligare med det befriande och b\u00e4rande budskapet men \u00f6versatt (i sann reformatorisk anda) s\u00e5 att dagens m\u00e4nniskor i dagens samh\u00e4lle med dagens problem och gl\u00e4dje\u00e4mnen kan f\u00f6rst\u00e5, ta till sig och p\u00e5verkas. V\u00e5r utmaning \u00e4r att l\u00e5ta Bibelns ord f\u00e5 vara just levande <\/em>Ord bland levande m\u00e4nniskor. Det \u00e4r en enorm utmaning, men en utmaning som vi m\u00e5ste ta, b\u00e5de som kyrka och som enskilda kristna. D\u00e5 \u00e4r inte det viktiga om det \u00e4r m\u00e4n eller kvinnor som b\u00e4r ut budskapet, som f\u00f6rkunnar och som r\u00e4cker sakramenten. D\u00e5 \u00e4r det ointressant om den vi m\u00f6ter \u00e4r en han, hon eller hen. Det viktiga \u00e4r att vi m\u00f6ter en medm\u00e4nniska som vi i respekt kan r\u00e4cka evangeliet – till f\u00f6rnyelse och gl\u00e4dje!<\/p>\n Min f\u00f6retr\u00e4dare i tj\u00e4nsten – Olaus Petri – v\u00e5gade utmana p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt. Det s\u00e5gs inte med blida \u00f6gonen fr\u00e5n grannen i slottet Tre kronor. Men, evangelief\u00f6rkunnelsen br\u00e4nde till, utmanade\u00a0och var angel\u00e4gen. S\u00e5 f\u00e5r kyrkans budskap ljuda idag, i ny spr\u00e5kdr\u00e4kt, i nytt sammanhang, men angel\u00e4get och ber\u00f6rande. Jag t\u00e4nker varje g\u00e5ng jag ska predika och st\u00e5 i predikstolen rakt ovanf\u00f6r Olaus\u00a0Petri gravsten, \u00a0att m\u00e4nniskors reaktion borde f\u00e5 vara, b\u00e5de i Storkyrkan och i alla andra kyrkor; hit vill jag komma tillbaka<\/em>!<\/p>\n L\u00e5t oss f\u00f6rkunna i ord och handling, b\u00e5de vi som \u00e4r pr\u00e4ster och alla andra. L\u00e5t oss i ord och handling tala tydligt om Jesus Kristus med ”99 spr\u00e5k”\u00a0in i v\u00e5r egen tid 2012, in i det sammahang d\u00e4r vi r\u00f6r oss och \u00e4r till.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Orden p\u00e5 latin \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n den protestantiska reformatoriska r\u00f6relsen p\u00e5 1500-talet. Det handlar om kyrkan som hela tiden \u00e4r stadd i en p\u00e5g\u00e5ende reformation. Som varande domprost i Stockholm, och i min tj\u00e4nst en domprost i rakt nedstigande led till Olaus Petri som h\u00e4ngde i en korg i Storkyrkan och predikade de nya reformatoriska […]<\/p>\n","protected":false},"author":108,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-722","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n