I skrivande stund befinner jag mig p\u00e5 Marielund, Romersk katolska kyrkans stiftsg\u00e5rd ute p\u00e5 Eker\u00f6 strax utanf\u00f6r Stockholm. Ett antal tyska katolska pr\u00e4ster och en tysk luthersk diakon samt ett anal svenskkyrkliga pr\u00e4ster \u00e4r samlade i Focolarer\u00f6relsens regi f\u00f6r att samtala om vad det inneb\u00e4r att leva Ordet, sett ur v\u00e5ra olika perspektiv. Det \u00e4r en anda av \u00f6msesidig k\u00e4rlek d\u00e4r vi delar gl\u00e4dje och sv\u00e5righeter, d\u00e4r vi ser likheter och skillnader, d\u00e4r vi samtalar om m\u00e4nniskors andliga l\u00e4ngtan och hur vi som kristna kan svara upp mot den. Denna helg inleddes redan i torsdags med bes\u00f6k i ett antal innerstadskyrkor d\u00e4r vi fick m\u00f6ta ansvarig pr\u00e4st f\u00f6r att b\u00e5de se p\u00e5 kyrkan som s\u00e5dan men ocks\u00e5 h\u00f6ra n\u00e5got om kyrkornas arbete. Likaledes be\u00f6ke vi stora synagogan i Stockholm och fick den f\u00f6revisad. Naturligtvis hade jag sett kyrkorna (varav Storkyrkan var en av dem) tidigare liksom synagogan, men att f\u00e5 dela denna rundvandring med mina katolska br\u00f6der var en stark upplevelse.<\/p>\n
Under fredagen och l\u00f6rdagen har vi varit samlade h\u00e4r ute p\u00e5 Marielund. Vad vi ju omedelbart kan konstatera \u00e4r att samtal med varandra \u00e4r livsviktigt. Det \u00e4r f\u00f6rsta steget. Andra steget \u00e4r att se hur vi kan leva Ordet tillsammans i respekt f\u00f6r varandras kyrkotraditioner. Focolares spiritualitet handlar bl a om att leva med Jesus mitt ibland oss och om att leva det som Jesus sj\u00e4v levde p\u00e5 korset – ’Min Gud, min Gud, varf\u00f6r har Du \u00f6vergivit mig’. Den sm\u00e4rtan och guds\u00f6vergivenheten som Jesus upplevde p\u00e5 korset kan vi ana en br\u00e5kdel av i v\u00e5ra egna liv. En s\u00e5dan sm\u00e4rta bland kyrkorna \u00e4r att vi inte \u00e4r ett, att det finns kyrkoskiljande tolkningar och uppfattningar. Men trots detta \u00e4r det viktigt att se vad vi har gemensamt och d\u00e5 kan vi konstatera att vi har dopet gemensamt. Det \u00e4r grundl\u00e4ggande viktigt. Dopet inneh\u00e5ller hela den kristna trons k\u00e4rna. Inkarnationen, korsh\u00e4ndelsen och uppst\u00e5ndelsen finns d\u00e4r. D\u00e4rmed delar vi det allra met v\u00e4sentliga. Vi har naturligtvis ocks\u00e5 Bibeln och b\u00f6nen tillsammans. I den Romersk katolska kyrkan och i Svenska kyrkan st\u00e5r vi ocks\u00e5 liturgiskt n\u00e4ra varandra. V\u00e5r syn p\u00e5 altarets sakrament skiljer sig inte s\u00e5 mycket \u00e5t. V\u00e5r syn p\u00e5 den tidigare kyrkoskilljande tanken om r\u00e4ttf\u00e4rdigg\u00f6relsen genom Tron allena \u00e4r inte l\u00e4ngre kyrkoskiljande.<\/p>\n
Visst skiljer vi oss \u00e5t – inte minst i moralteologiska fr\u00e5gor. Synen p\u00e5 \u00e4ktenskap, synen p\u00e5 sexualitetens ut\u00f6vande \u00e4r olika i v\u00e5ra kyrkor. Men det ska inte beh\u00f6va hindra b\u00e5de en mer officiell f\u00f6rdjupning av relationen liksom en lokal reell fortsatt n\u00e4rhet. Det handlar inte om att bli som den andre. Det handlar inte om en enhet d\u00e4r alla ska vara katoliker eller lutheraner. Nej, det andlar om att l\u00e5ta den \u00f6msesidiga k\u00e4rleken bygga en bro \u00f6ver olikheter s\u00e5 att ingenting kan skilja oss fr\u00e5n varandra, s\u00e5 att vi kan gl\u00e4djas med den andre och gr\u00e5ta med den andre. Olikheterna f\u00e5r vi tala om i respekt f\u00f6r varandra och i trohet mot det som \u00e4r v\u00e5rt, men den \u00f6msesidiga syskonk\u00e4rlekens v\u00e4g \u00e4r livsviktig i ett samh\u00e4lle d\u00e4r mord sker dagligen, d\u00e4r m\u00e4nniskor saknar mat f\u00f6r dagen och tak \u00f6ver huvudet.<\/p>\n
K\u00e4rlekens v\u00e4g stavas ekumenik. Det ovan sagda g\u00e4ller naturligtvis ocks\u00e5 de andra stora trossamfunden i Sverige. Vi f\u00e5r f\u00f6rdjupa v\u00e5r kunskap om varandra i sann syskondialog och vi f\u00e5r se hur vi tillsammans kan ge ’k\u00f6tt’ \u00e5t Ordet i en v\u00e4rld som hungrar och t\u00f6rstar efter mening, efter andlig f\u00f6rdjupning och social r\u00e4ttvisa. Det finns egentligen bara en v\u00e4g att g\u00e5 och det \u00e4r k\u00e4rlekens v\u00e4g. F\u00f6r att citera psalmf\u00f6rfattaren och poeten Bo Setterlind:’ det finns en v\u00e4g till himmelen..den b\u00f6jar h\u00e4r, den b\u00f6rjar nu, var \u00e4n den g\u00e5r, den g\u00e5r till Gud.’ (Sv.ps 303:4) Jesus Kristus sj\u00e4v har visat oss den v\u00e4gen – k\u00e4rlekens v\u00e4g d\u00e4r vi utmanas till enet – en enhet i m\u00e5ngfald. L\u00e5t oss ta den utmaningen, l\u00e5t oss tillsmmans brinna f\u00f6r ekumenikens m\u00f6jligheter och utmaningar – inte i okunnig naivitet, men i klok, stolt och respektfull gl\u00e4dje d\u00e4r vi f\u00e5r se p\u00e5 oss sj\u00e4lva och den andre som Guds barn!<\/p>\n
Det handlar om k\u00e4rlekens v\u00e4g!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I skrivande stund befinner jag mig p\u00e5 Marielund, Romersk katolska kyrkans stiftsg\u00e5rd ute p\u00e5 Eker\u00f6 strax utanf\u00f6r Stockholm. Ett antal tyska katolska pr\u00e4ster och en tysk luthersk diakon samt ett anal svenskkyrkliga pr\u00e4ster \u00e4r samlade i Focolarer\u00f6relsens regi f\u00f6r att samtala om vad det inneb\u00e4r att leva Ordet, sett ur v\u00e5ra olika perspektiv. Det \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":108,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-724","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n