I dagarna \u00e4r det skolavslutningstid. Runt om i Sverige s\u00f6ker sig barn och vuxna till v\u00e5ra olika kyrkobyggnader f\u00f6r att f\u00e5 en v\u00e4rdig omgivning till k\u00f6rs\u00e5nger, rektorernas tal, allm\u00e4nt sommarsjungande. Kyrkan \u00e4r ett klassiskt svenskt kulturrum f\u00f6r denna typ av sekul\u00e4r verksamhet som bedrivs av skolmyndigheten och verksamheten har sedan minst 100 \u00e5r och lite till befunnit sig just i den typen av rum. Problemet \u00e4r ju bara kyrkans anst\u00e4llda, pr\u00e4ster och andra besv\u00e4rliga m\u00e4nniskor som envisats med att den trevliga och ickereligi\u00f6sa skolavslutningen skulle inneh\u00e5lla b\u00f6n och v\u00e4lsignelse. Sedan 1980 har det varit mer eller mindre olagligt men skolans rektorer har sett genom fingrarna och l\u00e5tit pr\u00e4stvigda m\u00e4n och kvinnor, naturligtvis med n\u00e5gon form av begr\u00e4nsning, f\u00e5 ut\u00f6va religi\u00f6s verksamhet i det kulturella rummet. Men i det sekul\u00e4ra samh\u00e4lle vi trots allt lever i m\u00e5ste det finnas tydliga gr\u00e4nser. Religion h\u00f6r hemma i den privata sf\u00e4ren och inte i det offentliga rummet. D\u00e4rf\u00f6r ska naturligtvis inga b\u00f6ner bedjas och ingen v\u00e4lsignelse h\u00f6ras i samband med skolavslutningarna. Det m\u00e5ste ju sj\u00e4lvklart kyrkan r\u00e4tta sig efter n\u00e4r nu skolorna s\u00e5 g\u00e4rna vill komma till det underbara kyrkorummet f\u00f6r att vara med om vad generationer av skolbarn f\u00e5tt uppleva – k\u00f6rs\u00e5ng, rektorns tal och psalms\u00e5…Nej, naturligtvis kan man inte sjunga psalmer. Den blomstertid nu kommer f\u00e5r, om man nu dristar sig till n\u00e5got s\u00e5 dj\u00e4rvt, bara sjungas med en vers. Den \u00e4r ju religi\u00f6st neutral. Den kan ateister, muslimer, judar, buddister, agnostiker glatt sjunga med i. Och sedan kan alla g\u00e5 ut till den underbara sommardagen med en vajande flagga, l\u00e4tt sommarbris i luften och konstatera att \u00e5terigen har vi f\u00e5tt ha v\u00e5r skolavslutning i kyrkans sammanhang. Och n\u00e5gon religi\u00f6s p\u00e5verkan har det ju inte varit – tack gode gud (nja, kanske t\u00e4nker man inte gud \u00e4ven om det i tanken och i denna blogg stavas med litet g).<\/p>\n
Naturligtvis, k\u00e4ra bloggl\u00e4sare, har jag f\u00f6rs\u00f6kt att ironisera \u00f6ver ett f\u00f6rskr\u00e4ckligt faktum, n\u00e4mligen att kyrkan riskerar att s\u00e4lja sin sj\u00e4l n\u00e4r man till\u00e5ter sekul\u00e4ra skolavslutningar i kyrkorummet. Vi s\u00e4ger nej till borgerliga vigslar i kyrkorummet. Vi s\u00e4ger nej till borgerliga begravningar i kyrkorummet. Vi borde s\u00e4ga nej till sekul\u00e4ra skolavslutningar i kyrkorummet. Man m\u00e5 tycka att rummet \u00e4r hur vackert och traditionellt som helst men s\u00e5 l\u00e4nge inte pr\u00e4sten, vars livsuppgift det \u00e4r att visa p\u00e5 skapelsens, f\u00f6rsoningens och den livgivande kraftens Gud (med stort G), f\u00e5r be en b\u00f6n och \u00f6nska Guds v\u00e4lsignelse \u00f6ver de n\u00e4rvarande, s\u00e5 l\u00e4nge kan vi inte ha skolavslutningar i kyrkan menar jag. Kyrkan m\u00e5ste ”s\u00e4tta ned foten” och man kan g\u00f6ra det p\u00e5 ett pastoralt klokt s\u00e4tt d\u00e4r allt det traditionella ryms inklusive k\u00f6rs\u00e5ng. och s\u00e5ng om att Du ska inte tro det blir sommar…, rektorns tal och mycket annat. L\u00e5t oss inbjuda varje skola till en skolavslutning som de kan tacka ja till eller tacka nej till. N\u00e4r Riksm\u00f6tet \u00f6ppnar inbjuder Stockholms domkyrkof\u00f6rsamling riksdagsledam\u00f6terna plus ett antal personer till till en gudstj\u00e4nst d\u00e4r Guds ord f\u00f6rkunnas, b\u00f6ner beds, psalmer sjungs och d\u00e4r v\u00e4lsignelsens ord s\u00e4gs \u00f6ver b\u00e5de ”h\u00f6g och l\u00e5g”. F\u00f6rutom ett g\u00e4ng gn\u00e4llande ateister som varje \u00e5r klagar \u00f6ver detta faktum, gl\u00e4ds stora delar av v\u00e5r riksdag \u00f6ver de 35 minuter de f\u00e5r vara med om i Storkyrkan.<\/p>\n
L\u00e5t oss inbjuda de lokala skolorna till en riktigt fin skolavslutning inneh\u00e5llandes allt det som kyrkan st\u00e5r f\u00f6r och gl\u00e4ds \u00f6ver tillsammans med s\u00e5 ofattbart m\u00e5nga m\u00e4nniskor i v\u00e5rt land – egentligen utan religionsbegr\u00e4nsning. Men, l\u00e5t oss inte s\u00e4lja bort v\u00e5r sj\u00e4l!<\/p>\n
I samband med en skolavslutning jag hade i min f\u00f6rra f\u00f6rsamling d\u00e4r klagom\u00e5l \u00f6ver pr\u00e4stens v\u00e4lsignelse n\u00e5dde mitt \u00f6ra anv\u00e4nde jag mig av en formulering som gladde alla och d\u00e4r b\u00e5de troende av olika bakgrund och icketroende k\u00e4nde sig tilltalade. Det var en formulering, eller snarare inledning till den traditionella aronitiska v\u00e4lsignelsen, som jag skapat i samband med att jag l\u00e4ste v\u00e4lsignelsen \u00f6ver alla liding\u00f6loppsl\u00f6pare vid starten p\u00e5 Koltorpsg\u00e4rde p\u00e5 Liding\u00f6 strax innan startskottet gick. Riksidrottsf\u00f6rbundet hade f\u00e5tt ”hicka” vid vetskapen om att kyrkoherden ut\u00f6vade en kristen kulthandling som riskerade att missf\u00e4rga\u00a0hela\u00a0Liding\u00f6loppet. Liding\u00f6loppsledningen som var oerh\u00f6rt positiva till kyrkans engagemang ocks\u00e5 d\u00e5 det g\u00e4llde v\u00e4lsignelsen v\u00e4nde sig d\u00e5 till mig och fr\u00e5gade om r\u00e5d. Det var d\u00e5 jag skapade den formulering som lyder: ”Ta emot v\u00e4lsignelse fr\u00e5n den Gud som m\u00f6tte Mose i den brinnande busken! Ta emot v\u00e4lsignelse fr\u00e5n den Gud som ocks\u00e5 stavas Allah! Ta emot v\u00e4lsignelse fr\u00e5n den Gud som uppstod p\u00e5 tredje dagen fr\u00e5n de d\u00f6da eller avst\u00e5 helt fr\u00e5n att ta emot v\u00e4lsignelsen!” Sedan kom den vanliga aronitiska v\u00e4lsignelsen. \u00a0P\u00e5 det s\u00e4ttet hade jag t\u00e4ckt in judar, muslimer, kristna och ateister och Riksidrottsf\u00f6rbundet kunde andas ut. Kanske skulle man kunna anv\u00e4nda den inledningen ocks\u00e5 vid skolavslutningar f\u00f6r att p\u00e5 ett inkluderande s\u00e4tt l\u00e5ta var och en k\u00e4nna sig sedd och respekterad och innesluten (om man nu vill det och det egna viljan best\u00e4mmer ju var och en \u00f6ver…) i den ende Gudens k\u00e4rlek.<\/p>\n
Men l\u00e5t oss inte s\u00e4lja v\u00e5r sj\u00e4l! Vi m\u00e5ste diktera premisserna f\u00f6r kyrkans arbete – inte det statliga skolverket!<\/p>\n
<\/p>\n