PREDIKAN P\u00c5 MIDSOMMARDAGEN I STORKYRKAN<\/p>\n
Vi tror p\u00e5 Gud Fader allsm\u00e4ktig, himlens och jordens skapare. <\/em>N\u00e4sta varje s\u00f6ndag st\u00e4mmer vi in i den apostoliska trosbek\u00e4nnelsens f\u00f6rsta artikel \u2013 orden om att Gud har skapat allting och en fr\u00e5ga som s\u00e4kert inst\u00e4ller sig hos m\u00e5nga kan vara: Kan jag tro p\u00e5 detta, jag som \u00e4r en n\u00e5gorlunda sunt t\u00e4nkande m\u00e4nniska och hyggligt v\u00e4lorienterad n\u00e4r det g\u00e4ller naturvetenskapliga teorier kopplade till astronomi?<\/em> Det \u00e4r en ber\u00e4ttigad fr\u00e5ga som kan sammanfattas med en fr\u00e5gest\u00e4llning om vad kyrkan menar n\u00e4r vi bek\u00e4nner att vi tror p\u00e5 Gud som himlens och jordens skapare.<\/em><\/p>\n F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r det viktigt att understryka att tron p\u00e5 Gud som skapare inte <\/em>inneb\u00e4r att vi tror att Gud \u00e4r en person som gjort \u00f6verv\u00e4ganden och som skapat det ena efter det andra. Skapelseber\u00e4ttelserna i Bibelns inledande kapitel vill inte<\/em> uttrycka hur <\/em>Gud <\/em>har skapat allting utan snarare att<\/em> Gud har skapat allting. Gud \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n alla v\u00e5ra teorier. Gud \u00e4r innanf\u00f6r alla processerna och utanf\u00f6r alla processerna. Det betyder att varje f\u00f6rs\u00f6k till definition av process \u00e4r prelimin\u00e4r och utesluter inte en gudstro. N\u00e4r vi talar om Gud som himlens och jordens skapare talar vi om Gud som \u00e4r med<\/em> i skapelseprocesserna, som \u00e4r med<\/em> i Big bang, det pulserande universum, med<\/em> i vintergatorna, med<\/em> i de svarta h\u00e5lens mysterier, med<\/em> i sommar\u00e4ngarnas blomstrande prakt, med<\/em> i den smekande sunnanvinden och de salta v\u00e5gst\u00e4nkens droppar, med<\/em> i det livgivande sommarregnet. Vi talar om Gud som b\u00e5de var med bortom alla tidsbegrepp \u2013 f\u00f6re all tid, bortom alla enskilda nu och i <\/em>alla enskilda nu. N\u00e4r Bibeln talar om Gud som skaparen \u00e4r det allts\u00e5 den Gud som vill<\/em> oss alla, som vill<\/em> skapelsens sk\u00f6nhet och sk\u00f6rhet, som vill<\/em> Dig och mig. S\u00e5 l\u00e5t oss inte spela ut en vetenskaplig tilltro mot en kristen gudstro. De g\u00e5r att f\u00f6rena. De \u00e4r komplement\u00e4ra s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 tillvaron d\u00e4r de b\u00e4gge berikar och f\u00f6rdjupar.<\/p>\n N\u00e4r s\u00e5 evangelisten Johannes vill tala om skapelsen g\u00f6r han det som ett vittnesb\u00f6rd om skaparens identitet. Hela skapelsen \u2013 allt som blivit till \u00e4r b\u00e4rare av liv d\u00e4rf\u00f6r att det var liv i Ordet, i Logos \u2013 det Logos som fanns i begynnelsen hos Gud. Det \u00e4r grekisk filosofi som vi m\u00f6ter i v\u00e5r evangelietext. Logosbegreppet handlar om vishet, om det b\u00e4rande, om Ordet med stort O och \u00e5terfinns hos den antika filosofen Filon av Alexandria som n\u00e5got som Gud anv\u00e4nder sig av i sin kommunikation med v\u00e4rlden.<\/p>\n Evangelisten Johannes vill samtidigt i sina inledande ord h\u00e5lla fram den preexistente Kristus, som var f\u00f6re all tid hos Fadern och d\u00e4rmed en del i Treenigheten \u2013 en del i Guds v\u00e4sen som \u00e4r relation. F\u00f6r s\u00e5dan \u00e4r Gud. Gud vill relation. D\u00e4rmed \u00e4r hela skapelsen, de ljuvliga bj\u00f6rkbackarna, de mjuka sommar\u00e4ngarna, de bl\u00e5nande bergen, de kvittrande f\u00e5glarna, fiskarna och alla de m\u00e5nga djuren p\u00e5 land ett s\u00e4tt f\u00f6r Gud att kommunicera med var och en av oss. Hela skapelsen, inkluderande varje enskild m\u00e4nniska, \u00e4r p\u00e5 det viset gudsst\u00e4mplad likt en sedels vattenst\u00e4mpel. Aposteln Paulus skriver om detta i sitt brev till f\u00f6rsamlingen i Rom: Det man kan veta om Gud kan de ju sj\u00e4lva se; Gud har gjort det uppenbart f\u00f6r dem. [20] Ty alltsedan v\u00e4rldens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga<\/span>. <\/em><\/strong>(Rom 1:19\u201320).<\/p>\n S\u00e5 skapar Gud genom Logos \u2013 Guds Ord men en skapelse som inte bara handlar om molekylprocesser, utvecklingsteorier av olika slag utan som handlar om liv p\u00e5 ett djupare s\u00e4tt. Guds nyskapelse handlar inte om liv i den bem\u00e4rkelsen som 1:a Mosebok uttrycker utan om liv i en annan typ av relationell mening \u2013 liv som \u00e4r evigt Liv \u2013 Liv som handlar om Gudsrelation. Gud vill relation med Dig och mig \u2013 en relation som str\u00e4cker sig bortom alla m\u00e4nskliga begr\u00e4nsningar, bortom tidens och rummets givna gr\u00e4nsdragningar. Livet \u00e4r allts\u00e5 st\u00f6rre \u00e4n livets gr\u00e4nser \u2013 det Liv som uttrycks i det ord som \u00e4r Logos.<\/p>\n S\u00e5 \u00e4r Gud den som i sin fullhet har skapat allting gott. Vi \u00e4r oberoende av andra krafter i tillvaron. Vi beh\u00f6ver inte dyrka n\u00e5got annat \u00e4n Gud sj\u00e4lv. Astrologin vars teser handlar om att vi styrs av stj\u00e4rnornas st\u00e4llning i Zodiaken har fel. Horoskopens tid \u00e4r f\u00f6rbi. Naturdyrkare \u00e4r fast i det som \u00e4r det skapade. Men som kristna handlar det om att fokusera p\u00e5 Skaparen ist\u00e4llet f\u00f6r skapelsen. Och samtidigt \u00e4r hela skapelsen ett vittnesb\u00f6rd om den gr\u00e4nsl\u00f6sa k\u00e4rlekens Gud \u2013 ett vittnes b\u00f6rd om Guds \u00f6verfl\u00f6dande generositet.<\/p>\n N\u00e4r vi p\u00e5minner oss om Gud som skaparen f\u00e5r vi ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5 att denna skapare \u2013 Gud sj\u00e4lv \u2013 \u00e4r bortomkonfessionell. Gud \u00e4r inte judisk, men det finns judar som tillber Gud. Gud \u00e4r inte muslimsk, men det finns muslimer som tillber Gud. Gud \u00e4r inte kristen men som kristen m\u00e5ste vi tillbe Gud. Det finns inga andra gudar \u00e4n Gud men sedan har k\u00e4rt barn m\u00e5nga namn och m\u00e5nga v\u00e4gar. Vi kristna h\u00e4vdar med best\u00e4mdhet att skapelsens Herre m\u00f6ter oss p\u00e5 ett tydligt och ofattbart s\u00e4tt i Jesus Kristus. I Jesus Kristus har vi blivit en ny skapelse.<\/p>\n S\u00e5 vill ocks\u00e5 evangelisten Johannes p\u00e5minna oss om det sp\u00e4nningsf\u00e4lt d\u00e4r vi \u00e4r insatta som enskilda individer \u2013 ett sp\u00e4nningsf\u00e4lt mellan ont och gott, mellan ljus och m\u00f6rker. D\u00e4r \u00e4r vi m\u00e4nniskor bundna av en moralisk dualism som vi har att leva med i varje sekund, i varje andetag d\u00e4r vi, i det innevarande \u00f6gonblicket, st\u00e5r i ett val mellan ljus och m\u00f6rker. I det sp\u00e4nningsf\u00e4ltet f\u00e5r vi se v\u00e5rt ansvar f\u00f6r milj\u00f6n, att den g\u00e5va d\u00e4r Gud relaterar till oss i varje vibrerande l\u00f6v, i varje darrande gr\u00e4sstr\u00e5, i varje gungande gren ocks\u00e5 \u00e4r en utmaning att se hur vi kan ta ett individuellt och kollektivt ansvar f\u00f6r jordens framtida milj\u00f6 och hur vi kan ta ett individuellt och kollektivt ansvar f\u00f6r v\u00e5r medbroder och medsyster. I varje enskilt \u00f6gonblick finns den utmaningen d\u00e4rf\u00f6r att vi lever i Skaparens g\u00e5va till oss \u2013 vi lever i skapelsens sk\u00f6nhet och sk\u00f6rhet. Men vi \u00e4r inte \u00f6vergivna. Kristusljuset lyser i m\u00f6rkret. Johannes Chrysotomos, som levde i slutet av 300-talet efter Kristus, p\u00e5minner oss om den st\u00f6rsta skapelsen av alla, den nyskapelse som \u00f6verg\u00e5r allt f\u00f6rst\u00e5nd. Han s\u00e4ger i en kommentar till dagens evangelietext: N\u00e4r livet kom till oss uppl\u00f6stes d\u00f6dens makt, och n\u00e4r ljuset lyste fram f\u00f6r oss, finns inte m\u00f6rkret l\u00e4ngre.<\/em><\/strong><\/span> Det handlar om Jesu Kristi uppst\u00e5ndelse. Ocks\u00e5 om detta vittnar skapelsen \u2013 den store Gudens g\u00e5vor. Vi kan d\u00e5 endast, i st\u00f6rsta v\u00f6rdnad, s\u00e4ga:<\/p>\n \u00c4ra vare Fadern och Sonen och den heliga Anden. S\u00e5som det var av begynnelsen, nu \u00e4r och skall vara, fr\u00e5n evighet till evighet. Amen<\/em><\/strong><\/span><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" PREDIKAN P\u00c5 MIDSOMMARDAGEN I STORKYRKAN Vi tror p\u00e5 Gud Fader allsm\u00e4ktig, himlens och jordens skapare. N\u00e4sta varje s\u00f6ndag st\u00e4mmer vi in i den apostoliska trosbek\u00e4nnelsens f\u00f6rsta artikel \u2013 orden om att Gud har skapat allting och en fr\u00e5ga som s\u00e4kert inst\u00e4ller sig hos m\u00e5nga kan vara: Kan jag tro p\u00e5 detta, jag som \u00e4r en […]<\/p>\n","protected":false},"author":108,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-849","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n