I s\u00f6ndags vigdes fem kvinnor till diakoner i Svenska kyrkan i Skara stift. Det var min f\u00f6rsta vigningsgudstj\u00e4nst som biskop och det var fantastiskt roligt. Jag gl\u00e4der mig med de nyvigda och deras f\u00f6rsamlingar och med Svenska kyrkan som f\u00e5tt ytterligare fem bra vigda medarbetare. I samband med h\u00f6gm\u00e4ssan h\u00f6ll jag f\u00f6ljande predikan:<\/p>\n
Skara kommun h\u00e5ller p\u00e5 med en unders\u00f6kning som handlar om att f\u00f6rb\u00e4ttra kommunens goda namn och ryckte, att se hur Skara \u00e4nnu mer skulle kunna bli en attraktiv kommun b\u00e5de f\u00f6r befintliga inv\u00e5nare och f\u00f6r t\u00e4nkbara inflyttare. Man har kontaktat 30 olika personer som anses vara nyckelpersoner och biskopen tycktes vara en av dem. Trots att jag bara bott i Skara en dryg m\u00e5nad skulle jag svara p\u00e5 fr\u00e5gan om vilka f\u00f6rb\u00e4ttringspotentialer jag s\u00e5g och hur jag skulle vilja betygs\u00e4tta vissa saker. Jag kan avsl\u00f6ja att jag talade mycket positivt om Skara, fr\u00e5n mitt hj\u00e4rta, men talade generellt om vikten av att ha relationsskapande milj\u00f6er och evenemang d\u00e4rf\u00f6r att detta med relationer \u00e4r s\u00e5 viktigt. N\u00e4r vi stressar omkring i v\u00e5ra liv och prioriterar \u00e4n det ena och \u00e4n det andra missar vi ofta det allra viktigaste eller snarare det som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt. Vi \u00e4r \u00f6verens om vad det n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e4r men vi sk\u00f6ter s\u00e4llan det n\u00f6dv\u00e4ndiga p\u00e5 ett optimalt sett. Det som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt handlar inte om boendet, att vi har mat f\u00f6r dagen, arbete o s v. Jo, det \u00e4r viktigt \u2013 oerh\u00f6rt viktigt, men det som \u00e4r livsn\u00f6dv\u00e4ndigt \u00e4r relationen. Det s\u00e4gs att om man sondmatar en liten baby som ligger i en kuv\u00f6s och ger den fysisk v\u00e4rme och mat s\u00e5 att den f\u00e5r all den n\u00e4ring som beh\u00f6vs men inte visar det nyf\u00f6dda barnet n\u00e5gon k\u00e4rlek, d\u00f6r barnet inom loppet av n\u00e5gra dagar. S\u00e5 livsn\u00f6dv\u00e4ndig \u00e4r relationen. Att hitta former f\u00f6r f\u00f6rdjupad relation f\u00e5r vi alla hj\u00e4lpas \u00e5t med i de sammanhang d\u00e4r vi bor och verkar.<\/p>\n
Jesus var radikal i sitt s\u00e4tt att leva och verka. Han skr\u00e4der inte orden utan v\u00e5gar spetsa till det, inte f\u00f6r tillspetsandets skull men f\u00f6r m\u00e4nniskans skull, f\u00f6r att m\u00e4nniskan skulle kunna och ska kunna komma n\u00e4rmre sin sanna identitet som Guds \u00e4lskade barn oavsett allt. S\u00f6k f\u00f6rst Guds rike<\/em><\/strong>, sa han (Matt 6:33). Ordet pr\u00e5ton<\/em> i den grekiska grundtexten handlar egentligen om framf\u00f6r allt<\/em>, snarare \u00e4n om tidsf\u00f6ljden. Det viktigaste av allt \u2013 det som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r Ditt och mitt liv \u00e4r just Guds rike.\u00a0 I Skara kommun och i V\u00e4sterg\u00f6tland i stort finns m\u00e5nga pilgrimsleder. Vad Jesus talar om och g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng \u00e4r den inre pilgrimsf\u00e4rden som f\u00e5r yttre konsekvenser. Innerst eller ytterst sett \u00e4r det en sorts gudsunderkastelse. Just detta h\u00f6ll han fram som det n\u00f6dv\u00e4ndiga \u2013 gudsunderkastelse och gudstillit. Guds rike ska vi s\u00f6ka f\u00f6rst av allt. Det riket \u00e4r inte geografiskt begr\u00e4nsat. Det g\u00e5r inte att s\u00e4ga att h\u00e4r<\/em> \u00e4r det men inte d\u00e4r. <\/em>Nej, s\u00e4ger Jesus. \u00a0Guds rike \u00e4r inom Er<\/em><\/strong> (Luk 17:21). \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det geografiskt best\u00e4mbart d\u00e4rf\u00f6r att genom att det \u00e4r inom oss var och en finns det ocks\u00e5 mitt ibland oss d\u00e4r vi \u00e4r samlade, och n\u00e4r vi \u00e4r samlade med intentionen att lyssna in Guds vilja tillsammans, kan vi s\u00e4ga att Jesus sj\u00e4lv \u00e4r mitt ibland oss d\u00e4rf\u00f6r att Jesus i mig m\u00f6ter Jesus i Dig.<\/p>\n N\u00e4r d\u00e5 Jesus talar om att s\u00f6ka Guds rike handlar det inte bara om n\u00e5got kommande. Jo, en g\u00e5ng vid Kristi \u00e5terkomst, den \u00e5terkomsten som vi kristna tror p\u00e5 och bek\u00e4nner oss till men som vi inte har en aning om n\u00e4r den ska ske, kanske sker den bortom tidens och rummets begr\u00e4nsning, ska Guds rike helt och fullt vara n\u00e4rvarande. Gud sj\u00e4lv i Jesus Kristus \u2013 den korsf\u00e4ste och uppst\u00e5ndne ska helt och h\u00e5llet r\u00e5da och Guds vilja vara det som g\u00e4ller utan de gudagivna m\u00e4nskliga begr\u00e4nsningarna.<\/p>\n Guds rike \u00e4r nu<\/em> d\u00e4rf\u00f6r att Guds rike just \u00e4r relation. Det handlar om relation med Gud, med Jesus sj\u00e4lv. Tron p\u00e5 Jesus \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r livets skull, inte f\u00f6r Guds skull \u2013 men f\u00f6r det liv vi har att leva h\u00e4r och nu. Tron p\u00e5 Jesus berikar livet, hj\u00e4lper oss att se nya dimensioner, hj\u00e4lper oss att se ljus i m\u00f6rkret, hopp i hoppl\u00f6sheten, ha mod mitt i modl\u00f6sheten. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r trons spr\u00e5ng s\u00e5 viktigt. Det \u00e4r ett spr\u00e5ng som filosofen S\u00f6ren Kierkegaard beskriver som ett spr\u00e5ng utf\u00f6r 70 000 famnars djup utan s\u00e4kerhet, utan visshet \u2013 bara ett tillitens spr\u00e5ng. Detta spr\u00e5ng f\u00e5r vi g\u00f6ra p\u00e5 nytt och p\u00e5 nytt varje dag \u2013 ett spr\u00e5ng in i n\u00e5den, ett spr\u00e5ng in i tilliten. Guds trofasta n\u00e5d \u00e4r ny varje morgon.<\/p>\n Hedningarna, ickejudarna p\u00e5 Jesu tid, fr\u00e5gade mer efter kontroll \u00f6ver mat och dryck, kontroll \u00f6ver kl\u00e4dsel. Risken finns att vi fastnar i liknande saker och risken finns att vi d\u00f6mer varandra utifr\u00e5n just s\u00e5dant som Jesus aldrig f\u00e4ste sig vid. I kyrkliga sammanhang s\u00e4tter vi upp kl\u00e4dkoder och uppfyller man inte detta blir man genast kommenterad. Var r\u00e4tt kl\u00e4dd, Bete dig som oss andra, se ut som oss andra, sm\u00e4lt in i milj\u00f6n, stick inte ut.<\/em> Och s\u00e5 har vi, likt hedningarna, f\u00f6r att citera det judiska begreppet fr\u00e5n Jesus sj\u00e4lv, fastnat i en sorts negativ lagg\u00e4rningsl\u00e4ra ist\u00e4llet f\u00f6r att se att vi lever i evangeliets frihet \u2013 en frihet vi har i spr\u00e5nget ut i n\u00e5den, ut i gudstilliten. Heliga Birgitta s\u00e4ger: Min k\u00e4rlek \u00e4r korsf\u00e4st.<\/em> De orden p\u00e5minner om den st\u00f6rsta av alla k\u00e4rlekar, den vi f\u00e5r ha tillit till, den som vet vad vi beh\u00f6ver, den som m\u00f6ter oss p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt och vill relation d\u00e4rf\u00f6r att m\u00e4nniskan, Du och jag, likt Gud \u00e4r relationell. De fysiska behoven k\u00e4nner Gud v\u00e4l till och vi f\u00e5r vara Guds h\u00e4nder och f\u00f6tter, Guds redskap, s\u00e5 att de fysiska behoven tillgodoses. Grundf\u00f6ruts\u00e4ttningen \u00e4r den som Martin Luther beskriver i kommentaren till f\u00f6rsta trosartikeln i sin Lilla katekes: Jag tror att Gud har skapat mig och alla varelser, har gett mig kropp och sj\u00e4l, \u00f6gon, \u00f6ron och alla lemmar, f\u00f6rnuft och alla sinnen och att han \u00e4nnu h\u00e5ller det vid liv; att han ger mig kl\u00e4der och skor, mat och dryck, hus och hem, maka och barn, \u00e5ker, boskap och alla \u00e4godelar; att han var dag f\u00f6rs\u00f6rjer mig rikligt med allt vad jag beh\u00f6ver f\u00f6r livets uppeh\u00e4lle och att han skyddar mig f\u00f6r allt farligt och bevarar mig f\u00f6r allt ont. \/\/ Allt detta g\u00f6r Gud av sin faderliga godhet och barmh\u00e4rtighet, utan att jag f\u00f6rtj\u00e4nar det eller \u00e4r v\u00e4rd det. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r jag tacka och lova, tj\u00e4na och lyda Gud. Det \u00e4r visst och sant.<\/em><\/strong><\/p>\n Guds rike handlar om relation. Den andra relationen \u00e4r den till min syster och bror oavsett vem han, hon eller hen \u00e4r. Vi f\u00e5r i \u00f6ppenhet m\u00f6ta v\u00e5r syster och bror och ta emot vad hon, han eller hen har att ge, har att dela med oss. Och vi f\u00e5r dela det som \u00e4r v\u00e5rt, det som ligger n\u00e4ra i v\u00e5rt hj\u00e4rta. Att se sitt medsyskon som just medsyskon oavsett allt kallas vi till i Gudsrikesm\u00f6nstret.<\/p>\n Den tredje relationen \u00e4r den till oss sj\u00e4lva. Det \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att vi l\u00e5ter oss f\u00f6rkrympas, att den dj\u00e4vulska j\u00e4mf\u00f6relsen f\u00e5r oss att bli blinda f\u00f6r v\u00e5rt eget v\u00e4rde. Men hur kan vi se v\u00e5rt medsyskons gr\u00e4nsl\u00f6sa v\u00e4rde, se att v\u00e5rt medsyskon \u00e4r gr\u00e4nsl\u00f6st \u00e4lskat om vi inte ocks\u00e5 ser v\u00e5rt eget v\u00e4rde och ser att vi sj\u00e4lva \u00e4r gr\u00e4nsl\u00f6st \u00e4lskade?<\/p>\n S\u00f6k Guds r\u00e4ttf\u00e4rdighet<\/em>, s\u00e4ger Jesus i v\u00e5r evangelietext. Guds r\u00e4ttf\u00e4rdighet handlar om den identitet som Gud har. Gud \u00e4r den r\u00e4ttf\u00e4rdige p\u00e5 ett s\u00e4tt vi aldrig kan f\u00e5nga in i ord. Men samtidigt \u00e4r Gud den som genom Jesus Kristus g\u00f6r oss r\u00e4ttf\u00e4rdiga. Teologen Paul Tillich har uttryckt det ungef\u00e4r s\u00e5h\u00e4r: Acceptera att Du \u00e4r accepterad fast Du \u00e4r oacceptabel. Biskopen Claes Bertil Ytterberg har uttryckt det \u00e4nnu klarare n\u00e4r han sa att han stod framf\u00f6r spegeln p\u00e5 morgonen och s\u00e5g in i sina egna \u00f6gon och sa: Du \u00e4r ett svin Claes-Bertil, men Du kan ha knorr p\u00e5 svansen f\u00f6r Du \u00e4r ett \u00e4lskat svin.<\/em> P\u00e5 en g\u00e5ng syndare och r\u00e4ttf\u00e4rdig, s\u00e4ger Martin Luther. Det \u00e4r m\u00e4nniskans dubbla tillst\u00e5nd. Och det \u00e4r Guds verk att vi \u00e4r r\u00e4ttf\u00e4rdiga, Guds verk att vi \u00e4r befriade. Jessus Kristus \u00e4r befriaren och har gett oss de befriades v\u00e4gledning, de befriades r\u00e4cke som vi kan h\u00e5lla oss till. Det handlar om Tio Guds bud, den gyllne regeln, det dubbla k\u00e4rleksbudet och Jesu eget bud. Vi f\u00e5r ta emot de befriades tecken i dopets sammanhang och vi f\u00e5r ta del av de befriades m\u00e5ltid i nattvardens heliga mysterium d\u00e4r Kristus sj\u00e4lv \u00e4r n\u00e4rvarande \u2013 inte symboliskt utan reellt.<\/p>\n Allt detta f\u00f6r att vi inte ska k\u00f6ra fast i oro, fastna i f\u00f6rlamningens gyttja. Jo, vi m\u00e5ste planera i livet. S\u00e5 \u00e4r det. Det vet vi. Men l\u00e5t oss tr\u00e4na p\u00e5 att leva gudstillitens liv. Det finns s\u00e5 mycket som \u00e4r viktigt, men bara ett \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt. S\u00e5 s\u00f6k f\u00f6rst Guds rike och hans r\u00e4ttf\u00e4rdighet s\u00e5 ska allt det andra tillfalla er.<\/em><\/p>\n \u00c4ra vare fadern och Sonen och den heliga Anden. S\u00e5som det var av begynnelsen, nu \u00e4r och skall vara, fr\u00e5n evighet till evighet. Amen<\/em><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I s\u00f6ndags vigdes fem kvinnor till diakoner i Svenska kyrkan i Skara stift. Det var min f\u00f6rsta vigningsgudstj\u00e4nst som biskop och det var fantastiskt roligt. Jag gl\u00e4der mig med de nyvigda och deras f\u00f6rsamlingar och med Svenska kyrkan som f\u00e5tt ytterligare fem bra vigda medarbetare. I samband med h\u00f6gm\u00e4ssan h\u00f6ll jag f\u00f6ljande predikan: Skara kommun […]<\/p>\n","protected":false},"author":108,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-942","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n