Jag har nu insett varför jag aldrig kunde hålla igång en blogg… Jag är alldeles för dålig på att uppdatera! Det är ren tur att jag har skrivit ner viktiga händelser i en dagbok så att jag kan fräscha upp minnet när jag skriver här!

I Irente har det mest regnat hela tiden tycker jag. Alla de andra volontärerna har köpt gummistövlar men det har jag helt glömt bort varje dag jag har varit på marknaden och nu är det inte riktigt lönt att köpa några. Men det vore nog en bra investering. Fötterna blir rätt så skitiga om man går i sandaler eller flip-flop i leran…

En lördag i slutet av oktober åkte vi (jag, Albin och två tyska tjejer som heter Elisabeth och Barbara) till ett väldigt fint vattenfall som heter Kisasa. Detta vattenfall var dubbelt så stort som det brukar pga allt regn som fallit. Väldigt fint måste jag säga, men att stå nära det var som att stå i en kalldusch, inte skönt.

Dagarna rullar på på Rainbow som vanligt med lektioner enligt schema. Ibland kommer det en och annan kameleont ingående på skolans område.

Eleverna går på jullov mellan 6/12 till 6/1 och under denna tiden ska jag hjälpa till på barnhemmet istället!

Lördagen v.45 – lördagen v.46 var jag med Outreach Programmet i Kilwa. Outreach Programmet är en grupp anställda vid Rainbow som åker ut till närliggande byar och utbildar föräldrar och lärare i hur man lär ut till barn med funktionsvariationer och olika rehabiliterings övningar som barnen kan tänkas behöva. Om familjerna i fråga bor tillräckligt nära får de även erbjudande om att låta barnen studera på Rainbow School.

Kilwa ligger däremot 14 timmars biltur från Irente. Där finns ett kontor för TCRS (Tanganyika Christian Refugee Services) som också hjälper familjer med barn med funktionsvariationer. De hjälper även kvinnor i utsatta områden, ungdomar, människor som utsatts för miljöförstöring, naturkatastrofer, religionsförtryck eller politiskt förtryck. I Kilwa ligger dock det största fokuset på barn med funktionsvariationer. Under en veckas tid fick vi lov att hjälpa TCRS-gruppen med att utbilda föräldrar och visa övningar. Majoriteten av barnen vi hjälpte har cp-skador på olika nivåer. Men inte denna lilla pojken. Ikram, 5år, döv eller gravt hörselskadad och försenad motorisk utveckling. Bilden ovan var första dagen vi träffade honom. Allmänt tom blick och ingen form av kommunikation över huvud taget. Bilden nedan är från dag 2. Ett mycket gladare barn med liv i blicken och ett leende på läpparna för att en enda människa engagerade sig i honom och kastade lite boll. Tänk vilken stor skillnad det kan bli för att någon faktiskt bryr sig! När det blir dags för honom att börja skolan blir det på en internatskola anpassad för hörselskadade och döva barn och ungdomar. Först vid 7 års ålder kommer han få möjlighet att lära sig ett språk.

En av kvällarna blev mer händelserik än vi bad om… Vi fastnade med bilen i sumpmark. Först på ett ställe i 5,5 timmar och fem minuter efter att vi kom loss fastnade vi på nästa ställe i 3,5 timmar. Så totalt 9 timmar fast, mitt ute i ingenstans, utan myggmedel och extra vatten. Jag fick inte på något sätt hjälpa till med att putta på bilen eller hjälpa till att gräva. Jag fick istället lov att sitta fint i solen… Myggorna gick loss på mig och jag fick senare uppsöka läkarvård pga infekterade myggbett…

Jag fick även se på en fotbollsmatch i Dar es Salaam mellan Tanzania och Ekvatorialguinea på vägen från Kilwa. Vi valde att ”mellanlanda” i Dar es Salaam då 14 timmar i sträck är lite väl mycket… Vip-biljetten kostade 5000 tzs vilket blir ungefär 20 kr och matchen slutade 2-1 till Tanzania!

Snart är det dags för min födelsedag, vilken jag kommer spendera på en strand på Zanzibar. Kort därefter är det jul och sedan nyår. Inte allt för långt efter det är det dags för mig att åka hem till kalla Sverige. Tiden här har gått superfort!!!

Okej. Jag ska uppdatera bättre sista tiden! Jag lovar!

På farmen är sådden i full gång. Majs, bönor och guatemala-gräs till korna. Fälten plöjs upp med en traktor, och sedan är resten manuellt arbete. Det är ett tufft och ganska enformigt arbete där man stor dubbelvikt med en tung hacka, så stor respekt till de kvinnor som jobbar med det varje dag. Banden i gamla kassettband producerar en sorts kuttrande läte som skrämmer bort fåglar när vinden ligger på. De spänns därför också upp på åkern i samband med sådden.

Fåglarna gillar inte att lyssna på ”ORIGINAL CASSETE”, och låter hellre bli de nysådda fröna.

Diken grävs för att leda regnvatten ner till åkern.

Farm-veteranen Rogers plöjer upp ett nytt fält.

Under tiden människorna sliter så äter korna en enkel måltid.

Uppe på restaurangen/hotellet så är gästerna ganska få för tillfället. De som kommer blir ibland lånade en tvåhornad Usambara-kameleont, den blir sedan eskorterad tillbaka till sitt träd. De flesta som kommer brukar också vara intresserade av att se farmen och gå små turer, så det blir ändå en del guidande. Ostproduktionen brukar vara särskilt intressant. En fransk kvinna förde anteckningar inför sina egna planer att starta ostproduktion hemma i Frankrike. Ett par amerikanska kvinnor bosatta på Zanzibar gjorde den guidade turen till en intervju i sin iver att lära sig om ostproduktionen.

Gäster, drickandes kaffe och hälsandes på kameleont.

Jag har också fortsatt utforskat närområdet tillsammans med skogvaktaren Cipriani Selimani (inte från Italien). Förra veckan gick vi en tur uppför berget precis bakom farmen. Den turen mynnade ut i en vacker utsikt och en bra översikt över närområdet, inklusive alla närliggande utsiktspunkter, byar och skogar. Häromdagen gick vi därför samma tur tillsammans med en gäst, som också tog ett par fina foton.

Eftersom det är regnperiod är det fortfarande något molnigt och dimmigt, men berget Mafi (höger) och slättlandet kan skymtas.

Turen uppför berget går förbi Ciprianis farm, och han är inte den som snålar med sockerrören till sina gäster.

Den senaste tiden har inte varit så händelserik på grund av en dust med tyfoid, men det går alltid att berätta lite om naturlivet. Igår passerade jag till exempel en myrstig, och försökte ta ett kort på dem. En av soldaterna i skyttegraven (kanske den på bilden) klättrade då upp på mitt finger och bet sig fast. Jag släppte kameran, som hamnade rakt i myrstigen och snabbt stormades av myror. Jag var då glad att min kamera är av den tuffare typen, eftersom jag var tvungen att sparka bort och sen stampa på kameran ett tag för att den skulle bli myrfri.

Soldatmyror i skyttegraven, uppenbarligen redo för attack.

I Irente naturreservat och Magambaskogen finns en hel del djur. Guiderna har nämnt myrslok, honungsgrävling, trädormar och colobusapor. Själv har jag förutom apor mest sett mindre djur, som skalbaggar och kameleonter.  Bland växter som jag lagt märke till är ormbunkarna som växer sig stora som träd under konkurrensen om solljus inne i skogen. Här finns också den otäcka ”stryparfikusen”, vars frön gror ur fågelspillning som hamnat uppe i ett annat träd, och som sedan slingrar sig runt trädet för näring och samtidigt växer uppåt för att nå solljus. Efter ett tag dör värd-trädet och strypfikusen står och kramar sig själv.

Mega-ormbunkar

Strypfikus in-action.

Blomma som kallas ”Jana-leo-kesho”, eller ”igår-idag-imorgon”, då färgerna på blommorna alltid visar olika stadier av mognad.

Enligt en guide ett spindelnät tilllhörandes en pytteliten tarantella.

(Av mig) oidentifierad blomma.

Kaffebönor, en lämning av tyskarnas misslyckade projekt att odla kaffe på skövlad regnskogsmark. De fick lära sig den hårda vägen att jordmånen i regnskog är relativt näringsfattig, och inte lämpar sig för kaffeodling.

Svamp.

Gräshoppa av något slag. När de är små är de helt svarta, och enligt guiden mycket giftiga. Den ser inte mindre giftig ut som vuxen.

En planta som ska vara släkt med tomatplantan. Den har vassa taggar på ovansidan bladen, på undersidan bladen samt på stammen. Alltså en mycket försvarsorienterad tomatplanta.

En av turisterna på farmen fick bli landningsbana för det här militärflygkrypet.

De gamla kaffeplantorna är åtminstone inte helt värdelösa som hemvist för kameleonter.

Vanlig skalbagge, inga konstigheter.

En ung västusambarisk-två-hornad kameleont, här betraktandes en människa.