Igår föddes en kalv på Irente Children’s Home. Sara – som jobbar på barnhemmet och förser oss med lunch och varmvatten – hade ropat på mig för att komma och titta. Tyvärr hade jag inte hört hennes rop och missade det hela. Men imorse hörde jag kalven “mua”. Kanske den var hungrig? När jag blivit frisk(are) från min sega förkylning kanske jag tar mig en tur ner för backen och kollar in den. Mjölken som barnen på barnhemmet dricker kommer från de egna korna. 2-4 liter mjölk varje morgon, rapporterar tjejerna under morgonsamlingarna att de har mjölkat.

Det är fint att ha fått bli en del av det kollektiva livet här på Irente. Genom våra praktikplatser, på gudstjänster och på ceremonier vi varit på, har vi träffat väldigt mycket folk. I fredags, när jag inte varit på jobbet på två dar, så kom flera personer till mig och sa “I miss you”. Det värmer om hjärtat! Att det faktiskt spelar roll om jag är där eller inte.

Två av de tjejer jag har fått god kontakt med på Irente Children’s Home är Anna och Pauliner. På det övre fotot står Anna och rensar vitlök. Mycket av maten som äts på barnhemmet är egenodlat. På det fotet här intill har Pauliner precis skrivit ner texten till två sånger åt mig. En så glad tjej! Jag försöker att lära mig sångerna jag hör. Det vanligaste, om man inte är tyst när man stryker, tvättar barnens kläder, städar etc, är att man sjunger. Ensam eller tillsammans med någon annan. Det tycker jag är härligt!

På examensceremonierna och på familjegudstjänsten på Mikaelidagen ackompanjerades sången av enkla rörelser. Ibland har det funnits ett samspel i sången mellan en försångare och kören som svarar. Här kommer ett nedslag av det vi fått ta del av i form av några filmklipp.

Allt gott!

/Kattis