(Betraktelse utifr\u00e5n texterna i 10 s\u00f6ndagen efter trefaldighet, \u00e5rg\u00e5ng 1) <\/p>\n\n\n\n
Paulus undervisar i dagens episteltext om kroppen, Kristi kropp, att allt h\u00f6r ihop, benen med f\u00f6tterna, f\u00f6tterna med h\u00e4nderna, h\u00e4nderna med munnen och munnen med huvudet.<\/p>\n\n\n\n
Kristi kropp vad \u00e4r d\u00e5 den \u2013 ja dels manifesterar den sig tydligt i v\u00e5r kyrka och den v\u00e4rldsvida kristenheten. Men Kristi kropp g\u00e5r ut\u00f6ver den definitionen. M\u00e5nga har en \u00f6ppenhet f\u00f6r det kristna. I sig. Utan att f\u00f6r den saken definiera det p\u00e5 det viset. \u201dJag tror p\u00e5 Gud men jag \u00e4r inte religi\u00f6s\u201d \u00e4r ett vanligt uttalande, inte s\u00e4llan handlar detta om att jag s\u00e4ger ja till Gud och Jesus och det positiva budskap jag n\u00e5s av i min trosupplevelse. Kanske i i skogen, i eftertanken, d\u00e5 jag kn\u00e4ppte h\u00e4nderna och fokusera p\u00e5 n\u00e5got f\u00f6r mig centralt.<\/p>\n\n\n\n
Att inte s\u00e4ga sig vara religi\u00f6s \u00e4r ofta att ta avst\u00e5nd fr\u00e5n den slags organiserade religiositet det finns ett ganska f\u00e4rskt minne i v\u00e5ra trakter – samfund d\u00e4r man tillsammans f\u00f6rd\u00f6mde de otrogna, hade olika former av syndakataloger, fokuserade p\u00e5 helvetet, de f\u00f6rtappade kontra de r\u00e4ttrogna.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r inte konstigt att man kan hamna i s\u00e5dana slutsatser. Dagens evangelietext inbjuder ju till det, om man l\u00e4ser den bokstavligt. Gud sk\u00e4r bort de odugliga grenarna och kastar bort dem \u2013 endast de som ger frukt f\u00e5r vara kvar, bara de ges omsorg, \u00e4r liksom v\u00e4rda n\u00e5got.<\/p>\n\n\n\n
Men vi vet ocks\u00e5 genom Jesu undervisning att han anv\u00e4nder sig av tydliga bilder, teser och antiteser alltmedan d\u00e5 det kommer till enskilda m\u00e4nniskan och dennes \u00f6vertramp \u00e4r budskapet alltid att g\u00e5 och synda inte mer, inte heller jag d\u00f6mer dig.<\/em><\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r intressant att de s\u00e5 kallade religi\u00f6sa ofta hade och kanske har s\u00e5 sv\u00e5rt att stanna upp vid det budskapet, att n\u00e5d oftast g\u00e5r f\u00f6re r\u00e4tt, det \u00e4r som om n\u00e5den och det inkluderade st\u00e4nger d\u00f6rren till den suggestiva och lite lockande kraft som finns det svart-vita. I det f\u00f6renklade t\u00e4nkande som kan uttryckas i orden: Duger – duger ej.<\/p>\n\n\n\n Eller Godk\u00e4nd inte godk\u00e4nd.<\/p>\n\n\n\n Eller om vi f\u00f6rflyttar oss till 1600 talet och h\u00e4xjakten i v\u00e5rt land \u2013 h\u00e4xa inte h\u00e4xa \u2013 eller f\u00f6r den delen under judef\u00f6rf\u00f6ljelsen \u2013 jude \u2013 icke jude. Det finns en kraft i att vilja f\u00f6rd\u00f6ma, exkludera, r\u00e4kna bort som vi inte kan bortse ifr\u00e5n. Det ger en illusion\u00e4r trygghet i gruppen, de som \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt sida i spelplanen. Och den sl\u00e4pper l\u00e4tt fram drag och krafter d\u00e5 de ej r\u00e4ttrogna ska f\u00f6rd\u00f6mas som kan helt g\u00e5 \u00f6verstyr. Det h\u00e4r ligger i v\u00e5rt t\u00e4nkandes natur, i v\u00e5rt k\u00e4nsloliv och s\u00e5ledes har n\u00e4stan alla v\u00e4rldens religioner denna problematik att brottas med. De otrogna kontra de trogna. F\u00f6r att ta ett exempel.<\/p>\n\n\n\n Samma dikotomisering kan vi \u00e4ven se i det politiska d\u00e4r grupp kan st\u00e4llas mot grupp. Ist\u00e4llet f\u00f6r att prata och t\u00e4nka individer, m\u00e4nniskor, t\u00e4nker vi grupp.<\/p>\n\n\n\n Dessa generaliseringar vi m\u00e4nniskor tenderar att g\u00f6ra, s\u00e5v\u00e4l i det religi\u00f6sa, det politiska som rent allm\u00e4nt \u00e4r farliga och de h\u00f6r egentligen inte hemma i ett levande trosliv.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r nu inte min eller din uppgift att d\u00f6ma eller f\u00f6rd\u00f6ma \u2013 d\u00e4remot kan det vara s\u00e5 att vi m\u00e5ste f\u00f6rsvara v\u00e5rt livsutrymme \u2013 men det \u00e4r en annan sak!<\/p>\n\n\n\n I Jesu avskedstal, i samma evangelium som dagens text kommer ifr\u00e5n, Johannesevangeliet, pratar Jesus om att tillh\u00f6ra honom, han s\u00e4ger. Ni \u00e4r nu en del av mig och tillh\u00f6r inte v\u00e4rlden och d\u00e4rf\u00f6r kommer v\u00e4rlden att hata Er.<\/em><\/p>\n\n\n\n Hata \u00e4r ett starkt ord men vi kan utg\u00e5 fr\u00e5n att ett levande trosliv, d\u00e4r jag i mitt inte s\u00f6ker relatera till Jesus k\u00e4rleksbudskap, g\u00f6r att jag kan hamna lite vid sidan om \u2013 kanske i fikarummet d\u00e5 en viss grupp eller kategori m\u00e4nniskor ska kategoriseras, kanske f\u00f6rd\u00f6mas. Det finns som sagt en subversiv kraft i den mekaniken och det kan kr\u00e4vas n\u00e5got mer i en \u2013 en annan motvikt \u00e4n v\u00e4rldens f\u00f6r att orka st\u00e5 emot. Kanske \u00e4r det den f\u00f6rbindelsen Jesus pratar om, att vara en del i hans vinstock, att kunna h\u00e4mta inspiration och mod fr\u00e5n en annan dimension.<\/p>\n\n\n\n Jesus sa att jag kommer inte h\u00e4rifr\u00e5n, jag kommer fr\u00e5n h\u00f6jden. <\/em>Paulus skrev i Galaterbrevet att nu lever inte jag utan Kristus lever i mig och en liknande dimension kan man rentav se hos Jesus sj\u00e4lv, att ibland \u00e4r han varse om att han \u00e4r en kanal f\u00f6r budskapet fr\u00e5n \u201dh\u00f6jden\u201d. Man kan f\u00f6rest\u00e4lla sig att Jesus Kristus p\u00e5 n\u00e5got vis kunde erfara n\u00e4r den h\u00e4r extra dimensionen, kraften, detta fr\u00e5n h\u00f6jden kopplades p\u00e5 och av. Vi ser det inte minst d\u00e5 Jesus i hemlighet vidr\u00f6rs av den bl\u00f6darsjuka kvinnan \u2013 hon tog tag i hans mantel i folkvimlet f\u00f6r att f\u00e5 del av hans helande kraft. Jesus stannar upp: \u201dVem r\u00f6rde vid mig, jag k\u00e4nde att kraft utgick fr\u00e5n mig\u201d. <\/em>Och kvinnan gav sig tillk\u00e4nna.<\/p>\n\n\n\n Att vara en del av Kristi kropp inneb\u00e4r att vi \u00e4r inbjudna att frimodigt f\u00e5 ta del av den h\u00e4r kraften, fr\u00e5n h\u00f6jden, den h\u00e4r dimensionen som g\u00f6r att v\u00e5ra etiska sinnen sk\u00e4rps, d\u00e4r vi og\u00e4rna vill f\u00f6rd\u00f6ma och klanka ned utan ist\u00e4llet inbjuds att se nyanser hos varann. Varf\u00f6r?<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r bara i ett s\u00e5dant tillst\u00e5nd kan k\u00e4rleken f\u00e5r kraft och stadga. D\u00e4r man vill varandra v\u00e4l. D\u00e4r man lyssnar. D\u00e4r man ser och vill se. D\u00e5 fl\u00f6dar kraften fr\u00e5n den sanna vinstocken mellan oss och i oss och ut i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n Albert Einstein sa en g\u00e5ng att all vetenskap, all \u00e4kta vetenskap f\u00f6ruts\u00e4tter det fria ordet. Teser ska l\u00e4ggas mot teser, ingen f\u00e5r vara f\u00f6rbjudet att t\u00e4nka. Om det fria ordet inte l\u00e4ngre \u00e4r fritt blir det censur och vetenskapen \u00e4r d\u00e5 inte l\u00e4ngre vetenskap utan propaganda. Albert Einstein var troende jude men l\u00e4r ha sagt d\u00e5 han pratade om nya testamentet att det f\u00f6rst\u00e5r v\u00e4l var och en som tar del av Jesu undervisning att Jesus \u00e4r p\u00e5 riktigt. Och han menade att tar man v\u00e4l del av undervisningen s\u00e5 erfar man in sitt inre att den \u00e4r \u00e4kta, att d\u00e4r finns ett tilltal, ett l\u00f6fte om samh\u00f6righet \u2013 att vara en del i den sanna vinstocken. Men inget \u00e4r av tv\u00e5ng, ingen tv\u00e5ngsanslutning, utan kopplingen kommer ur en l\u00e4ngtan, en l\u00e4ngtan efter den frid, den s\u00e4llhet, det hopp och den k\u00e4rlek Jesus lovar.<\/p>\n\n\n\n Och detta tillst\u00e5nd vill alltid ha m\u00e5ngfald. Och i m\u00e5ngfaldens natur finns \u00e4ven det fria ordet. Det \u00f6ppna och transparenta. Det finns de som varnar f\u00f6r att det fria ordet \u00e4r i fara. Att endast vissa \u00e5sikter f\u00e5r ges luft i den allm\u00e4nna debatten och diskursen medan andra perspektiv f\u00f6rtigs. Det \u00e4r inget nytt fenomen. D\u00e5 Hitlers Tyskland tog form var det f\u00e5 skribenter h\u00e4r i Sverige som formulerade en reell kritik. De allra flesta ville tolka gott, helt enkelt bortse ifr\u00e5n vad som faktiskt stod i Hitlers egen agenda, \u00f6ppen f\u00f6r alla \u2013 Mein Kampf. Inte var det s\u00e5 illa att han ville st\u00e4lla till med ett krig? Och sen senare- inte kunde v\u00e4l ryktena om koncentrationsl\u00e4gren vara sanna, nej fullst\u00e4ndigt osannolikt. I Hitlers Tyskland l\u00e4rde man sig en teknik att bara man \u00e5terupprepade en l\u00f6gn tillr\u00e4ckligt ofta s\u00e5 blev den s\u00e5 sm\u00e5ningom betraktad som sann.<\/p>\n\n\n\n Vad \u00e4r det f\u00f6r l\u00f6gner som idag r\u00e4knas till sanning? Vad \u00e4r det f\u00f6r \u00e4mnen och vinklingar som inte inkluderas i det fria ordet? Det \u00e4r fr\u00e5gor vi b\u00f6r st\u00e4lla oss och ska vi orka s\u00e5v\u00e4l se klart som att kunna t\u00e4nka kritiskt \u00e4r v\u00e5r f\u00f6rankring i sanningens vinstock helt central. D\u00e4r kan vi h\u00e4mta kraften och f\u00f6rm\u00e5gan att vara sj\u00e4lvst\u00e4ndiga och i v\u00e5r sj\u00e4lvst\u00e4ndighet v\u00e4rna de v\u00e4rden alla sanna samh\u00e4llen best\u00e5r av. Respekt f\u00f6r olika synpunkter och \u00e5sikter. Respekt f\u00f6r individens fria val. Respekt f\u00f6r yttrandefriheten. Allts\u00e5 v\u00e4rlden som m\u00e4nniskor f\u00f6re oss har d\u00f6tt f\u00f6r och det gjorde de just f\u00f6r att vi ska kunna ha dem med oss som sj\u00e4lvklara. Men dessa v\u00e4rden \u00e4r ingen sj\u00e4lvklarhet, om vi inte v\u00e5gar att st\u00e5 upp f\u00f6r dem.<\/p>\n\n\n\n Profeten Jesaja utbrast i dagens gammaltestamentliga l\u00e4sning att<\/p>\n\n\n\n Sjung den dagen om den h\u00e4rliga ving\u00e5rden! Att v\u00e5rda sin ving\u00e5rd, att v\u00e5rda sin tr\u00e4dg\u00e5rd \u2013 \u00e4r ett symboliskt uttryck f\u00f6r att vilja v\u00e5rda sitt liv, sina relationer, sina m\u00e5l, vad man g\u00f6r f\u00f6r avtryck i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n Den processen \u00e4r avh\u00e4ngig att jag som individ kan relatera till Jesus l\u00f6fte, att d\u00e5 och d\u00e5 kunna erfara att \u00c5h Herre jag \u00e4r inte ensam. Du vakar \u00f6ver mig. \u00c5h Herre vaka \u00f6ver mig och allt som sker och v\u00e4gled. Amen<\/em><\/p>\n\n\n\n L\u00e5t mig s\u00e5 f\u00e5 avsluta med tredje versen i Lina Sandells psalm En liten stund med Jesus<\/p>\n\n\n\n En liten stund med Jesus (Betraktelse utifr\u00e5n texterna i 10 s\u00f6ndagen efter trefaldighet, \u00e5rg\u00e5ng 1) Paulus undervisar i dagens episteltext om kroppen, Kristi kropp, att allt h\u00f6r ihop, benen med f\u00f6tterna, f\u00f6tterna med h\u00e4nderna, h\u00e4nderna med munnen och munnen med huvudet. Kristi kropp vad \u00e4r d\u00e5 den \u2013 ja dels manifesterar den sig tydligt i v\u00e5r kyrka och den v\u00e4rldsvida […]<\/p>\n","protected":false},"author":42,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1000","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"acf":[],"yoast_head":"\n
Jag, Herren, har v\u00e5rd om den.
Tr\u00e4get vattnar jag den,
jag v\u00e5rdar den natt och dag,
s\u00e5 att den inte drabbas av n\u00e5got ont.<\/em><\/p>\n\n\n\n
och hj\u00e4rtats oro flyr,
och blicken v\u00e4ndes \u00e5ter
fr\u00e5n jordens sm\u00e5 bestyr
till livets verkligheter,
de ting som ej f\u00f6rg\u00e5s
n\u00e4r himlarna och jorden
av sin f\u00f6rvandling n\u00e5s.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"