Och som det regnat denna sommar. Det \u00e4r bara att konstatera \u2013 en s\u00e5dan h\u00e4r sommar ger inte de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna att m\u00f6ta kung Bore med sitt m\u00f6rker, slask och sn\u00e5lbl\u00e5st. I februari l\u00e4r vi vara m\u00e5nga som kommer att l\u00e4ngta halvt ihj\u00e4l oss efter sol och v\u00e4rme. Svealand, s\u00e4rskilt trakterna kring \u00d6stmark, l\u00e4r vara ett omr\u00e5de som drabbats s\u00e4rskilt h\u00e5rt av det myckna regnandet. <\/p>\n
I Indien har man uppfattningen att solen ger ifr\u00e5n sig, n\u00e5got de kallar prana, och att denna prana \u00e4r en energi som \u00e5ker in i allt levande \u2013 och vitaliserar det. Vi v\u00e4sterl\u00e4nningar pratar i geng\u00e4ld om D-vitaminet, som v\u00e5ra kroppars hud framst\u00e4ller i kontakt med solens str\u00e5lar. En halvtimme i sommarsol ger oss hela 10 000 IE D-vitamin. <\/p>\n
Men om det s\u00e5 bara vore regnandet som var bekymmersamt.
\nI Blekinge h\u00e4rjar den h\u00e4r sommaren en pl\u00e5gsam \u00e4lgd\u00f6d \u2013 ingen vet vad den beror p\u00e5 och i samma sk\u00e4rg\u00e5rd med omnejd ligger f\u00e5glar och d\u00f6r en pl\u00e5gsam och krampaktig d\u00f6d. Det n\u00e4rmaste man kommit i diagnosv\u00e4g tycks vara en akut brist p\u00e5 B1 vitamin. Det \u00e4r n\u00e5got alkoholister ofta drabbas av, d\u00e5 levern f\u00e5r arbeta h\u00e5rt att f\u00f6rbr\u00e4nna alkohol. Men mig veterligt har varken \u00e4lgar eller f\u00e5glar b\u00f6rjat hutta i smyg s\u00e5 om det \u00e4r B1 brist – vad \u00e4r det nu deras levrar s\u00e5 intensivt f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra sig av med? Och vilka d\u00e4ggdjur st\u00e5r n\u00e4rmast p\u00e5 tur? <\/p>\n
Jag skulle g\u00e4rna byta ut lite av medias skval och yta f\u00f6r rej\u00e4la djupdykningar i \u00e4mnen som dessa, f\u00f6r jag blir bekymrad. Vill veta, engagera mig, vad kan vi g\u00f6ra f\u00f6r att r\u00e5da bot? Samtidigt \u00e4r det s\u00e5 mycket i v\u00e5r tid som tycks motverka \u201dr\u00e5da bot\u201d. Utan snarare full fart fram\u00e5t; k\u00f6p och beg\u00e4r, mera, mera, mera. Och vi som bor s\u00e5h\u00e4r i skogen, n\u00e4ra broder \u00e4lg och syster f\u00e5gel, blir tror jag en smula bekymrade av reklamens budskap att saligg\u00f6relsen finns i en ny Iphone eller Samsung Galaxy \u2013 \u201dmed 4 G\u201d! Kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r vi glesbygdsbor behandlas en smula styvmoderligt och f\u00f6rdomsfullt av det storstadsdominerade Media-Sverige. Att ingen liksom vill g\u00e5 bakom kepsen och det s\u00e5 kallade varghatet f\u00f6r att se att h\u00e4r finns ett klampande hj\u00e4rta som genuint brinner f\u00f6r moder natur och d\u00e4r ett av livets st\u00f6rsta inneh\u00e5ll finns att sitta stilla vid den d\u00e4r sj\u00f6n, vid det d\u00e4r \u00e4lgpasset, den d\u00e4r stigen och s\u00e5 se solen g\u00e5 upp efter att just ha h\u00e4llt upp en rykande kopp kaffe. <\/p>\n
Jag kommer att t\u00e4nka p\u00e5 ett samtal jag hade med Staffan Larsson under \u00d6stmarksveckan, det var viskv\u00e4ll vid Hagen. Staffan hade samma dag uppm\u00e4rksammats och v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt f\u00e5tt en utm\u00e4rkelse \u2013 \u201dSl\u00e5ttergubben\u201d – f\u00f6r att han r\u00f6jer unik myrmark och p\u00e5 det viset r\u00e4ddar s\u00e4llsynta blomster och v\u00e4xter. Det \u00e4r inte ett jobb gjort i en handv\u00e4ndning utan tarvar slit och svett och n\u00e5got som sker i det f\u00f6rdolda. Till oss ansl\u00f6t sig nu Halvar Persson. Halvar \u00e4r bland mycket annat \u201dh\u00e4stkarl\u201d och k\u00f6r med h\u00e4st i skogen; transporterar utan n\u00e4stan n\u00e5gra skador ut gallrad skog till v\u00e4gkanten. L\u00f6nsamt? Nej inte alls men alla uttag i en skog kan kanske inte vara l\u00f6nsamma kunde vi konstatera. Skogen \u00e4r ocks\u00e5 ett arv att f\u00f6rvalta. Med k\u00e4nsla. <\/p>\n
Den h\u00e4r blicken f\u00f6r det genuina och v\u00e4rdefulla imponeras jag av.
\nViljan att g\u00f6ra n\u00e5got extra f\u00f6r att bevara och skydda. <\/p>\n
N\u00e4r jag pratar med \u00e4ldre m\u00e4nniskor s\u00f6rjer dom ofta tevens int\u00e5g i folkhemmet. Och de ber\u00e4ttar att f\u00f6re teven s\u00e5 umgicks man p\u00e5 kv\u00e4llarna hos varann, man hade med sig en korg med fika och ofta en kortlek. Och som man pratade och utbytte \u00e5sikter, de \u00e4ldre minns och ler. Och jag kommer att t\u00e4nka p\u00e5 Efraim Andersson i \u00c5steby, med vilken iver och kraft han byggde Folkets hus och tog dit den ena efter den andra av intressanta talare och folkbildare. S\u00e5 p\u00e5 blott dessa 50 \u00e5r \u2013 vad har inte h\u00e4nt? Ja det \u00e4r en f\u00f6r\u00e4ndring som g\u00e5r igen i mycket. En v\u00e4lk\u00e4nd f\u00f6rfattare kan idag komma till ett bibliotek, en musikf\u00f6rening ordnar en spelning, v\u00e4nner till klassisk musik arrangerar en konsert \u2013 men var \u00e4r alla m\u00e4nniskor? Som pr\u00e4st \u00e4r det h\u00e4r ett allt f\u00f6r v\u00e4lk\u00e4nt fenomen – m\u00e4nniskor prioriterar ofta annat \u00e4n att komma tillsammans. <\/p>\n
Finns det n\u00e5gon som tj\u00e4nar p\u00e5 att vi har det p\u00e5 detta viset? Att vi likt solit\u00e4rer sitter framf\u00f6r v\u00e5ra apparater f\u00f6rh\u00e5llandevis passiviserade. Att vi liksom v\u00e4ljer bort varann \u2013 vare sig det nu \u00e4r i en gudstj\u00e4nstgemenskap eller kring levande musik? <\/p>\n
Det t\u00e5l att funderas p\u00e5. Vem – eller kanske snarare vilka – har i s\u00e5 fall intresse av en s\u00e5dan passivisering? M\u00f6jligen finns svaret p\u00e5 fr\u00e5gan i motfr\u00e5gan vad vi skulle kunna komma fram till om vi tr\u00e4ffades mer ofta och f\u00f6ruts\u00e4ttningsl\u00f6st? Ett annat s\u00e4tt att se saker och ting p\u00e5? Att vi har mer gemensamt \u00e4n vad som skiljer oss \u00e5t? Att r\u00e4ttvisa och solidaritet \u00e4r v\u00e4rden som h\u00e5ller i l\u00e4ngden? Att vi har styrkor, individuellt som tillsammans, som idag \u00e4r slumrande och kan v\u00e4ckas till liv?<\/p>\n
Den samh\u00e4llsanda som motverkar dessa gemenskapsstr\u00e4vanden levererar inte s\u00e4llan ocks\u00e5 en parallell k\u00e4nsla i maggropen av otillr\u00e4cklighet \u2013 en k\u00e4nsla som jag nu lockas s\u00f6ka bot ifr\u00e5n genom att, ja nu d\u00e4r var igen \u2013 skaffa pryttlar. Att bry mig om d\u00f6ende \u00e4lgar, myrmarker, att varsamt gallra en skog och att umg\u00e5s med varann l\u00e5ngt bortom tevens entr\u00e4gna tuggande tycks helt enkelt vara en allt f\u00f6r d\u00e5lig aff\u00e4r. <\/p>\n
Men hall\u00e5. Vi \u00e4r faktiskt fria att skaka av oss den h\u00e4r passiviseringens tv\u00e5ngstr\u00f6ja och vandra ut i V\u00e4rlden och d\u00e4r ta till oss av allt det vackra och fina som erbjuds oss, runt om oss och inte minst genom oss. M\u00e4nniskan, den levande, hon skapar och kan skapa s\u00e5 mycket gott och fint.
\nVarp\u00e5 jag spontant kommer att t\u00e4nka p\u00e5 den viskonsert Kristin Blom och Malin M\u00e5rd bj\u00f6d p\u00e5 i \u00d6stmarks kyrka nu i juli d\u00e4r de framf\u00f6rde egenh\u00e4ndigt skrivna s\u00e5nger med det \u00f6vergripande temat l\u00e4ngtan. Hur bra var dom inte? Och hur magisk blev inte den stunden? Det finns ingen tevef\u00e5t\u00f6lj i v\u00e4rlden som kan sl\u00e5 en s\u00e5dan stund tillsammans! Det blir s\u00e5 uppenbart n\u00e4r man sitter och tillsammans ta del av n\u00e5got levande som h\u00e4nder i rummet \u2013 att det \u00e4r oslagbart. \u00c4r n\u00e5got oj\u00e4mf\u00f6rbart. Hur h\u00e4ftiga saker apparaterna \u00e4n levererar\u2026<\/p>\n
En av mina favoritpsalmer \u00e4r En liten stund med Jesus. Den \u00e4r skriven 1871 av Anne-Louise Ashley-Greenstreet. Texten \u00f6versattes till svenska av Lina Sandell Berg 1879 och \u00e4r numer psalm 207 i den svenska psalmboken. Texten i psalmen talar om erfarenheten att i de kn\u00e4ppta h\u00e4ndernas tystnad, i viljan att n\u00e4rma sig Jesus s\u00e5 h\u00e4nder n\u00e5got. Rummet som vi k\u00e4nner det, tiden och tillvaron, bryts pl\u00f6tsligt av en p\u00e5taglig n\u00e4rvaro och frid. Det som var om\u00f6jligt blev m\u00f6jligt, det som var nattsvart fick ljusa str\u00e5k. En omvandling \u00e4ger rum. <\/p>\n
Den h\u00e4r handen som h\u00e4r str\u00e4cks mot oss fr\u00e5n mannen fr\u00e5n Nasareth har nog aldrig varit viktigare \u00e4n den \u00e4r idag. I den f\u00e5r vi hj\u00e4lp att fj\u00e4rma oss fr\u00e5n tjattret om rikedom och makt som livets m\u00e5l och mening.
\nJesus ger oss en helt annan m\u00e5ttstock:
\nMedk\u00e4nsla och Hj\u00e4rtats h\u00e5g. F\u00f6r-andling.
\nKort sagt att vi g\u00e5r bakom ytan, s\u00f6ker svar och sammanhang.
\nOch det \u00e4r gratis och sker g\u00e4rna tillsammans med andra. <\/p>\n
Denna betraktelse \u00e4r publicerad i nr 6 av Memphis magazine och caf\u00e9<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Och som det regnat denna sommar. Det \u00e4r bara att konstatera \u2013 en s\u00e5dan h\u00e4r sommar ger inte de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna att m\u00f6ta kung Bore med sitt m\u00f6rker, slask och sn\u00e5lbl\u00e5st. I februari l\u00e4r vi vara m\u00e5nga som kommer att l\u00e4ngta halvt ihj\u00e4l oss efter sol och v\u00e4rme. Svealand, s\u00e4rskilt trakterna kring \u00d6stmark, l\u00e4r vara […]<\/p>\n","protected":false},"author":42,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-235","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"acf":[],"yoast_head":"\n