N\u00e4r Marta v\u00e4nder sig till Jesus f\u00f6r att han ska f\u00f6rebr\u00e5 Maria m\u00e5ste vi ha det i \u00e5tanke att syskonen Lasarus, Marta och Maria \u00e4r n\u00e4ra v\u00e4nner med Jesus. De umg\u00e5s. \u00a0Och Jesus har bott i deras hus i Betania, strax utanf\u00f6r Jerusalem, m\u00e5nga g\u00e5nger. \u00a0De kom ocks\u00e5 att vara med om dramatiska h\u00e4ndelser tillsammans, inte minst d\u00e5 Lasarus blev sjuk och dog och hade varit d\u00f6d i fyra dar innan Jesus m\u00f6ter systrarna och deras v\u00e4nner, alla gr\u00e5ter och \u00e4r f\u00f6rtvivlade. Det st\u00e5r nu skildrat i Johannesevangeliet att \u00e4ven Jesus f\u00f6ll i t\u00e5rar. Och s\u00e5 ber han dem ta bort stenen fr\u00e5n graven, folk skakar p\u00e5 huvudet. Jesus ropar: \u201dLasaros kom ut!\u201d Och Lasarus kommer ut ur graven, som var i en grotta. Tiden st\u00e5r nu fullst\u00e4ndigt stilla. Vi har sv\u00e5rt at tro det men de som var d\u00e4r; f\u00f6r dem var det uppenbart vem Jesus \u00e4r. Men detta var uppenbart f\u00f6r Marta redan d\u00e5 hon sprang f\u00f6r att h\u00e4mta Jesus. Hon \u00e4r f\u00f6rtvivlad, Lasarus \u00e4r d\u00f6d. Jesus s\u00e4ger till henne; Jag \u00e4r uppst\u00e5ndelsen och livet<\/i> och Marta svarade Ja Herre, jag tror att du \u00e4r Messias.<\/i><\/p>\n
Det h\u00e4r \u00e4r viktigt t\u00e4nker jag. I den trosbek\u00e4nnelse Marta nu utropar \u00f6ppnas indirekt himlens portar. \u00a0N\u00e4r vi ser Jesus f\u00f6r den han \u00e4r och Marta \u00e4r nu en av de f\u00f6rsta som faktiskt g\u00f6r det; s\u00e5 r\u00e4mnar tillvarons ramar \u2013 allt blir m\u00f6jligt. Texten i Lukasevangeliet 10:38-42, d\u00e4r Marta ber Jesus tillr\u00e4ttavisa Maria;\u00a0 \u00e4r s\u00e5ledes ett brottstycke ur en situation d\u00e4r Jesus bygger kyrka, han \u00e4r bland m\u00e4nniskor som p\u00e5 djupet betyder n\u00e5gonting f\u00f6r honom, bland n\u00e4ra v\u00e4nner. Urkyrkan skapas p\u00e5 ett vis som \u00e4r helt otidsenligt och Jesus ger kvinnor plats och utrymme p\u00e5 ett s\u00e4tt som helt stred mot den g\u00e4ngse ordningen. N\u00e4r Marta s\u00e5 ber att Jesus ska tillr\u00e4ttavisa Maria och s\u00e4ttet Jesus nu responderar p\u00e5 denna vink s\u00e5 kan detta mycket v\u00e4l ses i perspektivet att h\u00e4r r\u00e5der en v\u00e4nskaplig frankhet som bara kan \u00e4ga rum bland v\u00e4nner som k\u00e4nner och respekterar varandra.\u00a0Jesus \u00e4r en modern man, han visste att inget sk\u00f6ter sig sj\u00e4lv, han \u00e4r ingen dr\u00f6mmare \u2013 tv\u00e4rtom \u2013 hur skulle han annars kunnat \u00e5stadkomma det han \u00e5stadkommer? \u00a0Han vet att det sammanhang han \u00e4r mitt i \u00e4r beroende av m\u00e5nga praktiska g\u00f6rom\u00e5l. Men just d\u00e5 kan vi anta s\u00e5 \u00e4r de inbegripna i n\u00e5gonting s\u00e5 viktigt att det praktiska borde st\u00e5 tillbaka en stund, i vart fall f\u00f6r Maria. Nu ska vi ha i \u00e5tanke att Marta visste f\u00f6re uppv\u00e4ckande av Lasarus att Jesus var<\/i> Messias, kanske var det s\u00e5 att f\u00f6r Maria blev detta helt uppenbart f\u00f6rst i den stund Lasarus \u00e5teruppv\u00e4cktes. Vi vet hur tagen Maria blev, hur hon inf\u00f6rskaffar balsam och gr\u00e5tande sm\u00f6rjer Jesus f\u00f6tter. Jesus vet<\/em> att Marta vet<\/em> vem han \u00e4r. \u00a0Kanske b\u00f6rjar Maria just i denna stund inse detta oerh\u00f6rda: Att Jesus \u00e4r Messias. En insikt som ju kommer till l\u00e4rjungarna allt eftersom. Och n\u00e4r den drabbar dem \u2013 f\u00f6r\u00e4ndrar dem. Inifr\u00e5n. Och samma f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r vi inbjudna till d\u00e5 vi \u00f6ppnar oss f\u00f6r det oerh\u00f6rda att Gud stiger in i skapelsen i Jesus och det l\u00f6fte Gud har med sig till oss \u2013 att aldrig aldrig \u00f6verge oss, alltid alltid finnas vid v\u00e5r sida \u2013 \u00a0den insikten f\u00f6r\u00e4ndrar oss i v\u00e5rt innersta; n\u00e4r vi inser det som Marta och Maria och Petrus och Johannes och de f\u00f6re oss insett. Och vi kan nu likt Paulus i Filipperbrevet konstatera att bara har man sitt fokus p\u00e5 Jesus s\u00e5 erfar man en n\u00e4rhet och ett beskydd som \u00e4r reellt; om man har fokus p\u00e5 det viktigaste. Relationen som b\u00e4r. Jesus Kristus, d\u00e5 kan man h\u00e4rda ut det mesta.<\/p>\n Vissheten att vara buren. <\/i><\/p>\n Vilken trygghet detta ger. <\/i><\/p>\n \u00c4ven n\u00e4r livet \u00e4r sv\u00e5rt.<\/i><\/p>\n Paulus skrev till f\u00f6rsamlingen i Filippi fr\u00e5n en tv\u00e5\u00e5rig husarrest i Rom. Avskuren det mesta, f\u00f6r sin tros skull. Han skriver och tackar f\u00f6r g\u00e5vorna och h\u00e4lsningen. I en tid s\u00e5 olik v\u00e5r. Paulus \u00e4r till exempel i m\u00e5ngt beroende av dagsljuset, inga bilar finns, Iphones eller f\u00f6r den delen Internet. Han lever i en tid d\u00e4r man skriver p\u00e5 l\u00e4derhudar och pergament, sakta, ord f\u00f6r ord. Kanske beror den upplevelse av tidsbrist s\u00e5 m\u00e5nga av oss idag<\/i> upplever att vi befinner oss i en tid d\u00e4r vi har att hantera s\u00e5 mycket information, inte bara om allt i v\u00e5r n\u00e4rhet utan fr\u00e5n hela stora v\u00e4rlden. Allt fl\u00f6dar mot oss. Genom radio, tidningar, teve, data. Ja det finns de som gjort ber\u00e4kningar att vi idag bara p\u00e5 n\u00e5gon dag \u00f6versk\u00f6ljs av mer information \u00e4n en m\u00e4nniska under Paulus tid gjorde under hela sitt liv. Men kanske har k\u00e4nslan av tidsbrist ytterligare en dimension, att v\u00e5ra ideal f\u00f6r\u00e4ndrats. \u00a0Vi matas i v\u00e5r del av V\u00e4rlden av s\u00e5 m\u00e5nga bilder av det perfekta hemmet, den perfekta kroppen, den perfekta karri\u00e4ren.\u00a0Listan kan g\u00f6ras l\u00e5ng och lyckade exempel fl\u00f6dar i v\u00e5ra tidnings- och tevetabl\u00e5er och genom reklamen. Ofta f\u00f6rst\u00e4rkta av alla lyckade \u00f6gonblick vi delar med varann p\u00e5 sociala medier, som Facebook och Instagram. Allting kan ju bli s\u00e5 bra, s\u00e5 fint, s\u00e5 perfekt.\u00a0Det finns en risk h\u00e4r att man springer ifr\u00e5n sig sj\u00e4lv, till en del. F\u00f6r lika mycket som vi matas med f\u00f6rest\u00e4llningar om det perfekta livet \u2013 lika lite matas vi med uppmaningen att ta till vara det inre livet.\u00a0 Att lyssna in\u00e5t. Nej det \u00e4r snarare tv\u00e4rtom. N\u00e4r det inre livet ger sig till k\u00e4nna i form av en tr\u00f6tt och v\u00e4rkande kropp, ett sinne som f\u00e5r allt sv\u00e5rare att se livet ljust, d\u00e5 \u00e4r ofta generall\u00f6sningen olika former av medikamenter som d\u00e4mpar dessa varningssignaler att livet g\u00e5r f\u00f6r fort. Och det blir nu lite som att tejpa \u00f6ver varningssignalerna p\u00e5 bilens instrumentbr\u00e4da som t\u00e4nts med svart eltejp ist\u00e4llet \u00e4n att boka tid p\u00e5 servicen och \u00e5tg\u00e4rda problemen.<\/p>\n Kanske \u00e4r det s\u00e5 att vi tillsammans borde utbrista i en otillr\u00e4cklighetens lov, en bristernas och alla ouppfyllda m\u00e5ls lov? Att v\u00e5ga l\u00e4mna v\u00e5ra fasader. Bli mer \u00f6ppna om hur livet \u00e4r. Hur sv\u00e5rt allt ofta \u00e4r att f\u00e5 g\u00e5 ihop. Och v\u00e5ga finnas d\u00e4r. Tillsammans.<\/em><\/p>\n F\u00f6r vad \u00e4r riskerar vi annars \u2013 i f\u00f6rh\u00e5llande till varann och inte minst v\u00e5ra riktigt n\u00e4ra och viktiga relationer \u2013 att vi inte ser varandra: Din fru \u00e4r ledsen men du m\u00e4rker det inte, din man antyder att han b\u00e4r en gnagande oro men ni ger er inte tid att prata om den, ditt barn drar sig undan och du missar hennes ansatser att ber\u00e4tta n\u00e5got viktigt, du g\u00e5r ut i naturen men uppt\u00e4cker i b\u00e4sta fall f\u00f6rst efter en l\u00e5ng tid hur vackert f\u00e5glarna sjunger, att nya blommor kommit upp \u2013 tankarna var ju n\u00e5gon annanstans, surrade och malde om hur allt borde vara.<\/p>\n N\u00e5got som i regel f\u00e5r oss att stanna till och \u00f6ppna upp oss f\u00f6r varandra \u00e4r den ov\u00e4ntade krisen. N\u00e4r n\u00e5gon n\u00e4ra d\u00f6r, n\u00e4r man drabbas av en allvarlig sjukdom, d\u00e5 ett allvarligt tillbud \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att h\u00e4nda p\u00e5 v\u00e4gen, en \u00e4lg rusade ut framf\u00f6r mig, men det gick att gira undan i sista stund. Varp\u00e5 vi f\u00e5r kortare eller l\u00e4ngre perioder av klarsyn, av andra livsproportioner \u00e4n de vi hade nyss. Och vi \u00f6versk\u00f6ljs nu av v\u00e4rden och prioriteringar vi borde g\u00f6ra, ist\u00e4llet f\u00f6r att jaga fram. Samtidigt \u00e4r det sannolikt livets mening att vi i m\u00e5ngt ska vara i farten. Ja kanske \u00e4r det s\u00e5 enkelt som Sigmund Freud uttryckte det d\u00e5 han definierade psykisk h\u00e4lsa \u2013 att psykisk h\u00e4lsa \u00e4ger den som f\u00f6rm\u00e5r s\u00e5v\u00e4l \u00e4lska som arbeta. Och detta livsperspektiv \u00e4r en del i det judiskt- kristna t\u00e4nkandet: Vi ska arbeta, tj\u00e4na v\u00e5r n\u00e4sta och vara en del i ett st\u00f6rre sammanhang. \u00c4lska och arbeta.<\/i><\/p>\n Samtidigt g\u00e5r livsbalansen l\u00e4tt \u00f6verstyr. Ibland f\u00f6r att tillvaron faktiskt tvingar oss till det, sjukdom, funktionsneds\u00e4ttningar, arbetsl\u00f6shet, \u00e5lderdom. Vi har inget val. Ibland f\u00f6r att vi har satt f\u00f6r sn\u00e4va m\u00e5l.\u00a0Vi kan helt enkelt inte alltid vara p\u00e5 topp. Livscyklerna \u00e4r en del av livet. Tampas jag med sv\u00e5righeter i ett omr\u00e5de i mitt liv kan inte de andra omr\u00e5dena f\u00f6rbli op\u00e5verkade. Livet har i sig en naturlig en ebb och flod. En in- och utandning. Behovet att vara social och i farten b\u00f6r uppv\u00e4gas av det minst lika viktiga behovet att ibland sl\u00e5 ner p\u00e5 takten och \u201dbara va\u201d.<\/p>\n Paulus skriver i Filipperbrevet kapitel fyra att han vant sig vid att leva p\u00e5 lite, vara n\u00f6jd med att ha sitt fokus p\u00e5 det viktigaste. Jesus. Att den relationen b\u00e4r. I livets in och utandning, ebb och flod, \u00f6verfl\u00f6d eller fattigdom. Hur ska vi som samlas kring evangeliet och nattvarden f\u00f6ra dessa tr\u00f6stens ord och trygga erfarenheter vidare ut i v\u00e5ra vardagssammanhang? \u00a0Hur ska vi \u00f6vers\u00e4tta dem in i v\u00e5ra liv? \u00a0Ja kanske finns budskapet i Jesu ord i Betania; vi g\u00f6r oss s\u00e5 mycket bekymmer och oroar oss f\u00f6r s\u00e5 mycket fast bara en sak beh\u00f6vs<\/em>. Och det \u00e4r insikten att Jesus \u00e4r Messias, Guds son \u2013 f\u00f6r d\u00e4r \u2013 i den insikten inser vi att vi aldrig \u00e4r ensamma, alltid burna, tillsammans i en trosgemenskap som har f\u00f6ruts\u00e4ttningar att st\u00e5 emot alla former av sv\u00e5righeter. Bara vi v\u00e5gar vara \u00f6ppna mot varandra, ta varningssignalerna p\u00e5 allvar, s\u00f6ka svar n\u00e4r fr\u00e5gor st\u00e4lls, aldrig sopa v\u00e4sentligheter under mattan utan ta tag i allt, \u00e4ven det obehagliga. Alltid med det f\u00f6r \u00f6gonen att vi s\u00f6ker skilja sak och person. F\u00f6r d\u00e4r, i sanningss\u00f6kandet, finns v\u00e4lkomnandet av den helige ande Jesu s\u00e4nt mot oss \u2013 och d\u00e4r kan f\u00f6rnyelse och det \u00e4kta sl\u00e5 rot. Det som b\u00e4r. Det som fick Marta att utbrista till Jesus vem han var. F\u00f6r hon f\u00f6rstod av s\u00e4ttet hon p\u00e5verkades att h\u00e4r var det ett m\u00f6te med essensen bak det levande och \u00e4lskande det handlade om \u2013 Gud. Och Gud vill ha med oss att g\u00f6ra.<\/p>\n Tack Herre att du kallar oss vid namn, \u00e4ven d\u00e5 vi inte alltid f\u00f6rst\u00e5r att s\u00e5 \u00e4r fallet. Tack f\u00f6r att du lotsar oss, sakta men s\u00e4kert, in i det v\u00e4sentliga, in mot hj\u00e4rtpunkten i livet \u2013 in mot dig. Hj\u00e4lp oss att vara \u00e4rliga, l\u00e4mna gamla h\u00e5llningar bakom oss och g\u00e5 in den nya och fria gemenskap du kallar oss in i. <\/i><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" N\u00e4r Marta v\u00e4nder sig till Jesus f\u00f6r att han ska f\u00f6rebr\u00e5 Maria m\u00e5ste vi ha det i \u00e5tanke att syskonen Lasarus, Marta och Maria \u00e4r n\u00e4ra v\u00e4nner med Jesus. De umg\u00e5s. \u00a0Och Jesus har bott i deras hus i Betania, strax utanf\u00f6r Jerusalem, m\u00e5nga g\u00e5nger. \u00a0De kom ocks\u00e5 att vara med om dramatiska h\u00e4ndelser tillsammans, […]<\/p>\n","protected":false},"author":42,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-401","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"acf":[],"yoast_head":"\n