Jag kommer ih\u00e5g n\u00e4r jag drygt tjugo \u00e5r gammal arbetade i hemtj\u00e4nsten i norra V\u00e4rmland. En av mina hj\u00e4lptagare d\u00e4r hette Hilma. Hilma var \u00e5ttiotre \u00e5r och bodde i en stuga som saknade mycket av det vi idag tar f\u00f6r sj\u00e4lvklart. Vatten h\u00e4mtade jag i en brunn p\u00e5 g\u00e5rden och det f\u00f6rsta jag fick g\u00f6ra var att t\u00e4nda eld i k\u00f6ksspisen. N\u00e4r vi n\u00e5gon timma senare satt d\u00e4r vid k\u00f6ksbordet jag och Hilma och drack v\u00e5rt kaffe s\u00e5 kom v\u00e5ra samtal v\u00e4ldigt ofta att handla om d\u00f6den. Hilma \u00e4lskade livet, hennes skratt fyllde hennes hus fr\u00e5n morgon till kv\u00e4ll samtidigt som hon sa att d\u00f6den, ja den l\u00e4ngtade hon efter. Den var f\u00f6r henne som en befriare. D\u00f6den som en befriare. N\u00e4r man \u00e4r drygt tjugo \u00e5r s\u00e5 \u00e4r en s\u00e5dan uppfattning om d\u00f6den en utmaning. Hur kan man tycka s\u00e5?<\/p>\n
Gerda Antti, f\u00f6rfattarinnan fr\u00e5n Kisa som skildrar landsbygdens liv och tempo s\u00e5 f\u00f6red\u00f6mligt sa i en intervju hon h\u00f6ll ganska nyligen att hon b\u00f6rjade bli m\u00e4tt p\u00e5 livet. Och hon uttryckte det som s\u00e5 att det var som om varit p\u00e5 en lyckad och trevlig fest men att hon nu b\u00f6rjade bli tr\u00f6tt och ville dra sig tillbaka. Klockan b\u00f6rjade bli sent och hon var tr\u00f6tt. D\u00f6den som en befriare. <\/i><\/p>\n
M\u00e5nga har nog sv\u00e5rt att se p\u00e5 d\u00f6den som en befriare. D\u00f6den kan lika g\u00e4rna vara befriarens motsats, en mara. N\u00e5got som rycker undan det som nyss var s\u00e5 sj\u00e4lvklart och en del av det egna livet. D\u00e4r st\u00e5r nu den tomma s\u00e4ngen, det tysta huset, telefonen som \u00e4r tyst. Och den d\u00e4r tomheten som sprider ut sig, hur ska jag \u00f6ver huvud taget kunna l\u00e4ra mig att leva med den? Sorg har ofta det f\u00f6rloppet att sm\u00e4rtan i h\u00e5gkomsterna \u00e4r densamma, handen kring hj\u00e4rtat tar lika h\u00e5rt, tomheten och saknaden som fyller mig \u00e4r lika stark \u2013 men stunderna som dessa saknadens h\u00e5gkomster kommer, de kommer med ett allt l\u00e4ngre mellanrum. Det som i b\u00f6rjan var en n\u00e4stan st\u00e4ndig sm\u00e4rta f\u00e5r allt mer perioder i sig av vanligt liv. Det g\u00e5r trots allt att leva och saknaden och sorgen blir en del av livet, inte s\u00e4llan en allt st\u00f6rre del av livet. Men s\u00e5 pl\u00f6tsligt ser man n\u00e5gon p\u00e5 avst\u00e5nd som f\u00f6r en sekund liknade den man saknar och innan man hinner t\u00e4nka tanken s\u00e5 st\u00e5r man d\u00e4r igen med saknaden.<\/p>\n
Den man s\u00e5g d\u00e4r p\u00e5 byn, p\u00e5 gatan liknade mor eller far, mormor eller morfar, mitt \u00e4lskade barn. Och f\u00f6r en sekund s\u00e5\u2026 Men den jag saknar \u00e4r f\u00f6r alltid borta. \u00c4r f\u00f6r alltid inte h\u00e4r. Och s\u00e5 kommer sorgen. Och sorgen m\u00e5ste f\u00e5 komma. Sorgen \u00e4r en del av livet och vi m\u00e5ste bereda plats f\u00f6r den. Ge den utrymme. V\u00e5rda den. F\u00f6r i minnena, i de relationer som fanns sker en omvandling; mot det inre livet. Till en inre dialog. Ja ofta h\u00f6r man m\u00e4nniskor ber\u00e4tta att de aldrig kommit sin pappa eller mamma s\u00e5 n\u00e4ra som efter att de g\u00e5tt bort. Hur kan det komma sig? Jo man till\u00e5ter sig att v\u00e5rda sitt inre objekt, sin inre bild av den man mist. Och d\u00e4r kan det h\u00e4nda v\u00e4ldigt mycket trots att tiden och den verklighet vi lever i rivit allt itu. Det finns alltid s\u00e5dant som var sv\u00e5rt att prata om, fr\u00e5gor man aldrig fick svar p\u00e5, saker man velat att s\u00e4ga men som aldrig blev sagda. I det inre kan det s\u00e4gas. I det inre kan man vidarebefordra s\u00e5dant. Och d\u00e5 \u00e4r sorgen sj\u00e4lva kittet \u2013 den k\u00e4nsla och det fl\u00f6de d\u00e4r en s\u00e5dan kommunikation \u00e4r m\u00f6jlig.<\/p>\n
Ytterligare en dimension \u00e4r kopplad till d\u00f6den och sorgen; och den \u00e4r hur man som individ st\u00e4ller sig till m\u00f6jligheten att vi m\u00e4nniskor ing\u00e5r i en evighet \u2013att det skulle vara m\u00f6jligt att \u00e5terf\u00f6renas, l\u00e4ngre fram. I bibelns ber\u00e4ttelser om Jesus finns passager som vittnar om att en andra sida och hur den \u00e4r v\u00e4ldigt n\u00e4ra den h\u00e4r sidan \u2013 d\u00e4r nu allt tycks s\u00e5 konkret och handfast. En s\u00e5dan sekvens \u00e4r n\u00e4r Jesus tillsammans med Petrus, Jakob och Johannes g\u00e5r upp p\u00e5 berget Horeb och s\u00e5 pl\u00f6tsligt kommer ett ljus \u00f6ver Jesus, han blir som genomlyst och s\u00e5 framtr\u00e4der pl\u00f6tsligt profeten Elia och Moses. Petrus blir ivrig och s\u00e4ger m\u00e4stare, l\u00e5t oss bygga hyddor och s\u00e5 stannar vi h\u00e4r. Jesus ler och s\u00e4ger att var sak har sin tid, att nu var det den jordiska tillvaron som var utmaningen f\u00f6r dem. Tids nog v\u00e4ntade himlen p\u00e5 dem. Den andra dimensionen. Den gr\u00e4ns\u00f6verskridande upplevelsen de alla fick vara med om hade snarare funktionen att ingjuta mod i l\u00e4rjungarna och visa p\u00e5 vem Jesu \u00e4r. Ett annat exempel \u00e4r d\u00e5 Jesus h\u00e4nger p\u00e5 korset mitt emellan de tv\u00e5 r\u00f6varna. Den ene r\u00f6varen h\u00e5nar Jesus medan den andre r\u00f6varen tillr\u00e4ttavisar den sm\u00e4dande och s\u00e4ger att hur v\u00e5gar du, h\u00e4r h\u00e4nger vi som f\u00f6rtj\u00e4nat det men han som h\u00e4nger h\u00e4r har inte f\u00f6rtj\u00e4nat det. Och s\u00e5 fr\u00e5gar r\u00f6varen som just tillr\u00e4ttavisat den sm\u00e4dande r\u00f6varen om det fanns m\u00f6jlighet att f\u00e5 sina synder f\u00f6rl\u00e5tna \u2013 om Jesus kunde t\u00e4nka p\u00e5 honom d\u00e5 han kom till himmelen och Jesus s\u00e4ger att ja, redan idag ska du och jag bes\u00f6ka himmelriket tillsammans.<\/p>\n
Vi m\u00e4nniskor har detta l\u00f6fte om ett himmelrike, en annan dimension som \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r oss. Ett erbjudande som getts oss, genom Jesus Kristus. Hur f\u00f6rh\u00e5ller jag mig till det erbjudandet? Det \u00e4r en viktig fr\u00e5ga. Hur f\u00f6rh\u00e5ller jag mig, tar jag det till mig eller skakar jag av mig det. F\u00f6r tar jag erbjudande det p\u00e5 allvar s\u00e5 f\u00e5r det konsekvenser f\u00f6r mig\u2013 h\u00e4r och nu. Det liv vi lever h\u00e4r p\u00e5 Jorden det har f\u00f6rst\u00e5s en direkt korrespondens med v\u00e5r forts\u00e4ttning. Ja allt h\u00e4nger ihop. Och de v\u00e4rden Kristus l\u00e4r ut \u00e4r v\u00e4rden vi alla k\u00e4nner till; vi ska \u00e4lska varandra. Ja vi ska alltid s\u00f6ka \u00e4lska v\u00e5r n\u00e4sta som oss sj\u00e4lva. Och Jesus f\u00f6rtydligade detta bud med att s\u00e4ga att Allt det ni g\u00f6r f\u00f6r de minsta bland er det g\u00f6r ni f\u00f6r mig och l\u00e4r er att \u00e4lska sanningen f\u00f6r inget mindre \u00e4n sanningen \u2013 sanningen om er sj\u00e4lva, era v\u00e4nner och er samtid \u2013 g\u00f6r er fria. Och han gav oss r\u00e5det att s\u00f6ka vara kloka som ormar men samtidigt fredliga som duvor. Att vi ska vaka och bedja och vara p\u00e5 v\u00e5r vakt. Varf\u00f6r det? Jo d\u00e4rf\u00f6r att det finns alltid m\u00e4nniskor och sammanhang som vill misskreditera Jesus och Jesu undervisning. Som vill f\u00e5 oss att t\u00e4nka p\u00e5 annat \u2013 inte ta det d\u00e4r erbjudandet p\u00e5 allvar. Vi kunde i dagens evangelietext (bergspredikan) h\u00f6ra hur Jesus f\u00f6rutsade att man f\u00f6r M\u00e4nniskosonens skulle hata och st\u00f6ta bort och sm\u00e4da den som tar Jesu ord till sitt hj\u00e4rta. Och det \u00e4r exakt vad vi ser just nu – hur detta h\u00e4nder i m\u00e5nga l\u00e4nder, hur kristna f\u00f6rf\u00f6ljs. F\u00f6r sin tros skull. Det \u00e4r ur ett globalt perspektiv s\u00e5ledes inte alla f\u00f6runnat att som nu kunna samlas till gudstj\u00e4nst. Det \u00e4r inte alla f\u00f6runnat att med hj\u00e4lp av ljus, musik, psalms\u00e5ng och b\u00f6n till Gud\u00a0 tillsammans str\u00e4va efter att h\u00e5lla sorgens k\u00e4lla \u00f6ppen. L\u00e5t oss ha det i \u00e5tanke tillsammans. F\u00f6r det \u00e4r viktigt att tr\u00e4ffas . F\u00f6r att dela sorgen \u00e4r en process d\u00e4r vi ofta kan vi konstatera att det \u00e4r s\u00e5 mycket som f\u00f6renar oss och s\u00e5 lite som \u2013 egentligen \u2013 skiljer oss \u00e5t. Ja vi har ju s\u00e5 l\u00e4tt att fokusera p\u00e5 det som \u00e4r den andres brist och olikhet och d\u00e5 ofta p\u00e5 bekostnad av v\u00e5r egen sj\u00e4lvskattning av v\u00e5ra egna brister. Ja vi har s\u00e5 l\u00e4tt f\u00f6r att ojja oss \u00f6ver v\u00e5r n\u00e4stas f\u00f6rsyndelser men kan s\u00e5 ofta f\u00f6rbise med v\u00e5ra egna. Jesus varnade oss f\u00f6r den livsh\u00e5llningen, nej sopa f\u00f6rst framf\u00f6r egen d\u00f6rr. D\u00f6m inte f\u00f6r med den dom du d\u00f6mer andra kommer du sj\u00e4lv att bli be-d\u00f6md. Och jag vill h\u00e4vda att stunder som dessa, d\u00e5 vi samlas och ber och sjunger definitivt hj\u00e4lper oss att se detta v\u00e5rt egentliga broders- och systerskap. Ja att bortom alla skillnader s\u00e5 \u00e4r vi \u2013 i Guds \u00f6gon \u2013 varesig vi nu \u00e4r sjuk eller frisk \u2013 fattig eller rik \u2013 m\u00f6rk eller ljus – en enda m\u00e4nsklighet <\/i>med ett enda uppdrag och m\u00e5l<\/i>; att i namn av denna m\u00e4nsklighet just bevara och f\u00f6rvalta den medm\u00e4nsklighet och k\u00e4rlek, som getts oss \u2013 som en spirande m\u00f6jlighet – av Gud, v\u00e5r fader.<\/p>\n
\u00a0\u00c5h herre Gud, hj\u00e4lp oss att se varandra i ljuset av ditt ljus, i skenet av din k\u00e4rlek och hj\u00e4lp oss att n\u00e4rma oss varann p\u00e5 det \u00e4kta och otvungna vis du l\u00e4rde oss genom Jesus Kristus. Hj\u00e4lp alla som s\u00f6rjer. Var oss n\u00e4ra. Amen<\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag kommer ih\u00e5g n\u00e4r jag drygt tjugo \u00e5r gammal arbetade i hemtj\u00e4nsten i norra V\u00e4rmland. En av mina hj\u00e4lptagare d\u00e4r hette Hilma. Hilma var \u00e5ttiotre \u00e5r och bodde i en stuga som saknade mycket av det vi idag tar f\u00f6r sj\u00e4lvklart. Vatten h\u00e4mtade jag i en brunn p\u00e5 g\u00e5rden och det f\u00f6rsta jag fick g\u00f6ra […]<\/p>\n","protected":false},"author":42,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-446","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"acf":[],"yoast_head":"\n