Varje religion har ett antal huvudlinjer, s\u00e5 \u00e4ven den kristna. Ett ord som anv\u00e4nds i s\u00e5dana sammanhang \u00e4r dogm. En dogm kan \u00f6vers\u00e4ttas med ordet trossats och huvudsanning. Ordet dogmatisk kommer ur ordet dogm. Det ordet ligger n\u00e4ra det vi kallar f\u00f6r tv\u00e4rs\u00e4kerhet.<\/p>\n
Genom \u00e5ren s\u00e5 \u00e4r det nog m\u00e5nga som varit tv\u00e4rs\u00e4kra d\u00e5 man pratat om den yttersta domen och Jesu \u00e5terkomst. Och inte s\u00e4llan har den tv\u00e4rs\u00e4kerheten lett till en viss v\u00e5nda och \u00e5ngest.<\/p>\n
Vem tillh\u00f6r d\u00e5 jag? F\u00e5ren eller getterna. Fisken som sl\u00e4ngs eller fisken som sparas. Vetet eller agnarna.<\/p>\n
Och det finns ganska m\u00e5nga historier om predikanter och s\u00e5 kallat \u201dreligi\u00f6sa\u201d genom \u00e5ren som tagit det som helt sj\u00e4lvklart att just de var r\u00e4ddade, f\u00f6r de hade ju nu den r\u00e4tta tron. Och lite l\u00e4ngre tillbaka i v\u00e5r n\u00e4rtid s\u00e5 listades s\u00e5 kallade syndakataloger d\u00e4r man indirekt placerade de som inte r\u00e4knades bland de r\u00e4ttrogna. Ja de som exempelvis gick till dansbanorna som byggdes ute i skogen, som r\u00f6kte eller svor.<\/p>\n
P\u00e5 samma s\u00e4tt var det p\u00e5 Jesu tid. M\u00e5nga r\u00e4ttrogna judar var helt \u00f6vertygade om sin egen fr\u00e4lsning \u2013 de f\u00f6ljde ju den judiska lagen till punkt och pricka.<\/p>\n
Jesus punkterar den h\u00e5llningen. Han punkterar den sj\u00e4lvtillr\u00e4ckliga h\u00e5llningen genom att s\u00e4tta kravet s\u00e5 h\u00f6gt att ingen kan efterlikna det. Vi m\u00e4rker det inte minst i bergspredikan d\u00e4r han ger oss r\u00e5det att det \u00e4r b\u00e4ttre att riva ut det ena \u00f6gat \u00e4n att ens titta p\u00e5 en annan kvinna \u00e4n den man \u00e4r lagvigd med \u2013 ty det \u00e4r b\u00e4ttre att ditt \u00f6ga g\u00e5r f\u00f6rlorat \u00e4n att hela du ska brinna i helvetet.<\/p>\n
Varf\u00f6r g\u00f6r Jesus p\u00e5 det viset just i sin bergspredikan, att han h\u00f6jer kravet s\u00e5 h\u00f6gt att ingen m\u00e4nniska i praktiken kan efterleva det? Jo av den enkla anledningen att han vill sl\u00e5 h\u00e5l p\u00e5 sj\u00e4lvtillr\u00e4ckligheten hos de i sin samtid som just blivit sj\u00e4lvtillr\u00e4ckliga. Han ville frammana en medvetenhet om v\u00e5r brustenhet och v\u00e5rt behov av att \u00f6dmjuka oss; inf\u00f6r varann och inte minst inf\u00f6r v\u00e5r skapare. Och d\u00e4r, i \u00f6dmjukandet, s\u00e5 kommer Jesus till oss med en Gudsundervisning som \u00e4r n\u00e5d. Men f\u00f6r att vi ska kunna bli mottagliga f\u00f6r n\u00e5den, m\u00e5ste vi f\u00f6rst l\u00e4mna det sj\u00e4lvtillr\u00e4ckliga. Bli omskakade. Bli sm\u00e5. F\u00f6r att i det lilla och det utsatta v\u00e5ga landa i k\u00e4rlek och bekr\u00e4ftelse.<\/p>\n
D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 beklagligt att m\u00e5ngas associationer av kristen undervisning i stort kommit att f\u00e4rgas av alla de predikanter och ”religi\u00f6sa” som p\u00e5 olika vis fastnat i en sj\u00e4lvtillr\u00e4cklig h\u00e5llning och som jagar det onda hos andra, ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rst starta hos sig sj\u00e4lv.<\/p>\n
\u201dNi ser inte bj\u00e4lken i era egna \u00f6gon, men grandet i er n\u00e4stas\u201d.<\/p>\n
Ja Jesus \u00e5terkommer entr\u00e4get till att vi ska blicka in\u00e5t, i sin f\u00f6rkunnelse till oss.<\/p>\n
\u201dJag var ensam, utsatt, heml\u00f6s, sjuk och satt i f\u00e4ngelse\u201d. N\u00e4r d\u00e5 fr\u00e5gade l\u00e4rjungarna. Och Jesus f\u00f6rklarade att var g\u00e5ng som vi \u00f6ppnar oss f\u00f6r dens behov och situation som fastnat i heml\u00f6shet, drabbats av sjukdom och fattigdom \u2013 s\u00e5 g\u00f6r vi det indirekt f\u00f6r honom.<\/p>\n
Kristus kommer till oss i det brustna, i det som g\u00e5tt s\u00f6nder, som \u00e4r en spillra av vad det kan vara. \u00a0Vi har i uppdrag att hela och f\u00f6rvalta och lyfta upp. Ge tillbaka v\u00e4rdet och sj\u00e4lvrespekten. Bereda v\u00e4g f\u00f6r Herran, som vi kommer sjunga i kyrkorna nu till advent. Bereda v\u00e4g f\u00f6r \u201dherran\u201d bland oss; bereda v\u00e4gen f\u00f6r den medm\u00e4nsklighet och k\u00e4rlek som Gud skapat oss till. Och vi har i uppdrag att f\u00f6rvalta.<\/p>\n
I<\/strong> en brusten v\u00e4rld<\/i>. \u00a0Den 22\/11 2014 kapades en buss i Kenya. Alla som inte kunde rabbla upp en muslimsk trossats m\u00f6rdades. Minst 28 personer. H\u00e4r ser vi den dogmatiska psykologin dragen ut i absurdum. Vi som \u00e4r av den r\u00e4tta tron ska leva. De som inte \u00e4r det ska d\u00f6. \u00a0Och inget \u00e4r dessv\u00e4rre nytt under solen: Den 14\/7 \u00e5r 1096 m\u00f6rdade ist\u00e4llet kristna korst\u00e5gsfarare alla judar och muslimer i hela Jerusalem. Barn, kvinnor och m\u00e4n. Och nu d\u00e5 de som inte kunde en kristen trossats. Denna psykologi som kategoriserar, skiljer \u00e5t, placerar mig bland de r\u00e4ttrogna och min n\u00e4sta hos de som har allt om bakfoten \u00e4r helt uppenbart livsfarligt. Vi m\u00e5ste b\u00f6rja hos oss sj\u00e4lva. V\u00e5ga se v\u00e5r egen brustenhet, v\u00e5r egen sv\u00e5righet att leva som vi l\u00e4r, k\u00e4nna igen sveket i oss, h\u00f6gf\u00e4rden, baktaleriet, h\u00f6gmodet, f\u00e5f\u00e4ngan \u2013 f\u00f6rst d\u00e5 har vi en chans att tygla det m\u00f6rka. Inte om vi projicerar ut det p\u00e5 andra. \u00a0I en brusten v\u00e4rld. <\/i><\/p>\n Jag har inte kommit med fred sa Jesus, utan med strid.<\/p>\n Och med det menade han inte dessa massakrer; det svart vita t\u00e4nkande d\u00e4r man s\u00f6ker otron utanf\u00f6r sig sj\u00e4lv och s\u00f6ker att utpl\u00e5na den, som en defekt, utan tror jag snarare detta att den som drabbas av tro l\u00e4tt kommer i konflikt med den som inte har tro. Och att detta kommer att skapa en sp\u00e4nning. Lika mycket som den som kommer till tro f\u00e5r en inre konflikt d\u00e5 nu mycket i det som \u00e4r invant och bekv\u00e4mt, som nu just ens f\u00f6rdomar, den d\u00e4r b\u00f6jelsen f\u00f6r elakt skvaller, att kanske slarva s\u00e5v\u00e4l med sin tid p\u00e5 jorden som sin psykiska och fysiska h\u00e4lsa ja det \u00e4r ju s\u00e5 mycket som \u00e4r bekv\u00e4mt och roligt f\u00f6r stunden. Men ett slarv som i det l\u00e5nga loppet g\u00f6r att jag riskerar att tappa fokus. H\u00e4r vill en levande tro att vi sk\u00e4rper oss. Att vi h\u00e5ller v\u00e5rt instrument st\u00e4mt. Vi har ju blivit varse att vi \u00e4r skapade till Guds avbild och har i uppdrag att f\u00f6ra ut dessa v\u00e4rden i en brusten v\u00e4rd. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r Jesus s\u00e4ger \u00e5t oss att v\u00e5rda sj\u00e4lens tempel. F\u00f6r att vi ska vara anv\u00e4ndbara; vara levande vittnen av det ljus och den godhet som s\u00f6ker genomsyra allt.<\/p>\n Och detta hamnar nu i konflikt med det kortsiktiga, b\u00f6jelsen f\u00f6r det bekv\u00e4ma och tr\u00f6ga. D\u00e4r \u00e4r den prim\u00e4ra striden. Fr\u00e5nvaron av fred. F\u00f6r vad har en nu levande tro f\u00f6r reella konsekvenser \u2013 vad har en levande tro f\u00f6r avtryck? \u00a0Jo en levande tro \u00e4r som ett fl\u00e4mtande hj\u00e4rta och n\u00f6jer sig inte med ord som inte blir handling. Ord och handling str\u00e4var efter att blir ett. Och handen p\u00e5 hj\u00e4rtat \u2013 hur ofta \u00e4r det s\u00e5? Men n\u00e4r det \u00e4r s\u00e5; d\u00e5 h\u00e4nder det ofta saker! Gamla och stela strukturer och kanske attityder f\u00e5r ge vika f\u00f6r nytt. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r Jesus undervisar att man inte ska h\u00e4lla nytt vin i gamla l\u00e4ders\u00e4ckar, f\u00f6r d\u00e5 spricker de av kraften i det nya. \u00a0D\u00e4rf\u00f6r leder en levande tro till r\u00f6relse och i viss m\u00e5n till en viss r\u00f6ra. \u00a0Varf\u00f6r?<\/p>\n D\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r den kristna trons naturtillst\u00e5nd. Den kristna trons prim\u00e4ra uppgift \u00e4r inte att skapa regler och strukturer och ordningar och att allt ska vara det samma dag efter annan \u2013 se ist\u00e4llet p\u00e5 Jesus, han g\u00e5r fr\u00e5n by till by, m\u00e4nniskor kommer och g\u00e5r, m\u00e5nga drabbas av tro. Helas. Och g\u00e5r vidare. Vart vet vi inte men m\u00e5nga av dem sprider budskapet vidare, andra inte. Och det \u00e4r de rika \u00f6msom de fattiga, slavarna \u00f6msom med herrem\u00e4nnen, romerska officieraren \u00f6msom med den rebelliske seloten. Allt \u00e4r en enda r\u00f6ra och mitt i denna r\u00f6ra st\u00e5r Jesus och blickar upp mot himmelen och undervisar att vi ska vara lika \u00f6ppna och of\u00f6ruts\u00e4gbara som ett barn, ty endast d\u00e5 kan vi f\u00e5 tilltr\u00e4de till himmelriket. N\u00e4r vi tolererar den \u00f6ppenhet och tolerans och of\u00f6ruts\u00e4gbarhet det inneb\u00e4r att vara en levande m\u00e4nniska. Med-m\u00e4nniska. Att vara en kristen.<\/p>\n Detta \u00e4r n\u00e5got att t\u00e4nka p\u00e5 f\u00f6r den som s\u00e4tter strukturen och ordningen f\u00f6re det levande m\u00f6tet, det of\u00f6ruts\u00e4gbara. Vilken prioritering visar oss Jesus p\u00e5? \u00a0Ja hade han satt struktur och ordning, f\u00f6ruts\u00e4gbarhet och noggrannhet i f\u00f6rsta rum – d\u00e5 hade Jesus snarare efterstr\u00e4vat att bli en god tempeltj\u00e4nare eller faris\u00e9. F\u00f6r det fanns nu tjogvis bland hans samtid av s\u00e5dana som just framh\u00e4vde de v\u00e4rdena som fr\u00e4lsningens v\u00e4g. \u00a0Vilken v\u00e4g visar oss ist\u00e4llet Jesus p\u00e5? \u00a0Och hur lyckas vi efterlikna detta liv, denna puls i kyrkan? \u00a0D\u00e4rf\u00f6r ska vi inte vara r\u00e4dda f\u00f6r den helige ande, n\u00e4r Gud vill omfamna oss p\u00e5 ett kanske delvis nytt s\u00e4tt. S\u00e5 har f\u00f6rnyelse sett ut i alla tider. Och det \u00e4r en del i det kristna. Det \u00e4r en del i Kristus natur. Det \u00e4r en del i att vara troende.<\/p>\n Och vi m\u00e5ste ibland p\u00e5minna oss om att Kristus kommer till oss varje g\u00e5ng vi v\u00e5gar att \u00f6ppna upp v\u00e5rt inre f\u00f6r v\u00e5r n\u00e4stas behov, varje g\u00e5ng vi v\u00e5gar leva i det of\u00f6ruts\u00e4gbara och tillsammans s\u00f6ker gl\u00e4djen i ett tj\u00e4nande. I v\u00e5r vardag. I den kallelse det inneb\u00e4r att leva i det Luther ben\u00e4mnde det allm\u00e4nna pr\u00e4stad\u00f6met. Detta att varje kristen i grunden har samma uppdrag: att tj\u00e4na Gud och sin medm\u00e4nniska. Och till det allm\u00e4nna pr\u00e4stad\u00f6met \u00e4r alla kristna befullm\u00e4ktigade och d\u00e4rtill kallade till, i vars och ens vardag, hur den nu \u00e4n ser ut. Att varhelst det finns en m\u00f6jlighet och en \u00f6ppning ge uttryck f\u00f6r den anda Jesus visar oss p\u00e5.<\/p>\n Oavsett om det \u00e4r i rollen som busschauff\u00f6r, lokalv\u00e5rdare, tj\u00e4nsteman, granne, f\u00f6r\u00e4lder, ja oavsett vilka roller vi har s\u00e5 har vi att f\u00f6ra ut de v\u00e4rderingar som g\u00f6r skillnad, som visar p\u00e5 Gud \u00a0och den frihet det ger att \u00e4lska sin n\u00e4sta. \u00a0I en brusten v\u00e4rld.<\/i><\/p>\n S\u00e5 tillbaka till begreppet dogm<\/em>. F\u00f6r i det kristna \u00e4r det en dogm, en grundbult att Jesus Kristus \u2013 ut\u00f6ver denna \u00e5terkomst som \u00e4r m\u00f6jlig i v\u00e5r vardag – att det ska bli n\u00e5got av en maktdemonstration. Doms\u00f6ndagens texter fokuserar p\u00e5 det. Att det ljusa ska f\u00f6rsegla det ondas kraft. Men innan det ska ske ska det onda till\u00e5tas att regera ett kort tag. Med allt el\u00e4nde detta kommer att f\u00f6ra med sig. Kanske en slags totalit\u00e4r stat. M\u00e5nga undrar nu om vi lever i denna den yttersta tiden. \u00a0Men det \u00e4r f\u00f6r tidigt att s\u00e4ga. Varje tid har haft sina umb\u00e4randen, sina tidstecken. Samtidigt f\u00e5r det argumentet inte skyla \u00f6ver att den tid kommer d\u00e5 saker och ting blir s\u00e5 tillspetsade att Kristi \u00e5terkomst d\u00e4refter \u00e4r ett faktum. \u00a0Och s\u00e5 tillspetsat \u00e4r det inte \u2013 \u00e4n. P\u00e5 en global niv\u00e5. \u00a0Men oavsett n\u00e4r s\u00e5 blir fallet; under v\u00e5r levnad eller inte s\u00e5 \u00e4r vi alla likt Martin Luther p\u00e5bjudna att leva med evigheten f\u00f6r \u00f6gonen och med just den livsinst\u00e4llning Luther hade och som tog sig uttryckt i f\u00f6ljande citat: \u00a0Om jag s\u00e5 visste att v\u00e4rlden skulle g\u00e5 under imorgon skulle jag plantera ett \u00e4ppeltr\u00e4d idag.<\/i><\/p>\n S\u00e5 Herre, hj\u00e4lp oss att s\u00f6ka Dig oavbrutet. Hj\u00e4lp oss att \u00f6ppna oss f\u00f6r din undervisning. Inte r\u00e4das det nya utan \u00f6ppna oss f\u00f6r din k\u00e4rlek och kraft. Amen<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Varje religion har ett antal huvudlinjer, s\u00e5 \u00e4ven den kristna. Ett ord som anv\u00e4nds i s\u00e5dana sammanhang \u00e4r dogm. En dogm kan \u00f6vers\u00e4ttas med ordet trossats och huvudsanning. Ordet dogmatisk kommer ur ordet dogm. Det ordet ligger n\u00e4ra det vi kallar f\u00f6r tv\u00e4rs\u00e4kerhet. Genom \u00e5ren s\u00e5 \u00e4r det nog m\u00e5nga som varit tv\u00e4rs\u00e4kra d\u00e5 man […]<\/p>\n","protected":false},"author":42,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-464","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"acf":[],"yoast_head":"\n