N\u00e4r man blir lite \u00e4ldre s\u00e5 h\u00e4nder n\u00e5gonting med en som m\u00e4nniska, p\u00e5 gott och ont. Men det som \u00e4r p\u00e5 gott det \u00e4r att s\u00e5dant som i ungdoms\u00e5ren kan uppfattas som n\u00e4stan o\u00f6verstigligt och sv\u00e5rt bara n\u00e5gra \u00e5r senare g\u00e5r att s\u00e5v\u00e4l se som k\u00e4nna p\u00e5 ett annorlunda vis. \u00a0Delvis h\u00e4nger det ihop med att hj\u00e4rnan utvecklas och man mer och mer b\u00f6rjar att inse att livet har sina upp och nedg\u00e5ngar och det g\u00e5r att ta sig igenom en nedg\u00e5ng. \u00a0Att arbeta sig igenom en k\u00e4nsla av depression och \u00e5ngest och komma \u00f6ver p\u00e5 andra sidan inneb\u00e4r alltid att jag som m\u00e4nniska har vuxit. F\u00f6r det finns alltid en annan sida, det finns alltid en v\u00e4g genom krisen. Fr\u00e5n m\u00f6rker till ljus. Det \u00e4r bara det att n\u00e4r det \u00e4r som m\u00f6rkast har vi sv\u00e5rt att ta in det i oss. Det kan vara l\u00e4tt att f\u00e5 ett tunnelseende, inte f\u00f6rm\u00e5 sig att ta in den gl\u00e4dje som ligger lite l\u00e4ngre fram i livet.<\/p>\n
Ibland beh\u00f6ver vi vara ett st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande hopp f\u00f6r varandra, p\u00e5minna varandra om att bakom m\u00f6rkret, det svarta, finns en forts\u00e4ttning, en ljusning. \u00a0N\u00e4r man \u00e4r ung s\u00e5 kretsar s\u00e5 mycket kring de i samma \u00e5lder. Uttalade ord och kanske ord p\u00e5 sociala medier kan riva tag och f\u00e5 en ur balans. Retningen, trackningen gr\u00e4ver ur och g\u00f6r ont. \u00a0Men \u00e4ven h\u00e4r finns en \u00e4nde och det \u00e4r att det som p\u00e5g\u00e5r i grundskolan p\u00e5g\u00e5r ofta inte d\u00e4refter, trackningarna, det elaka f\u00f6ruts\u00e4tter p\u00e5 n\u00e5got vis att man just delar samma \u00e5lder och skolmilj\u00f6. Sen l\u00e4ngre fram s\u00e5 skrivs ofta rollerna om.<\/p>\n
HC Andersens saga om Den fula ankungen handlar kanske om just detta. Hur ankan som inte \u00e4r som de andra fryses ut, till och med av ankmamman och s\u00e5 av en slump f\u00e5r ankungen se p\u00e5 en svan och en till. Sakta inser att hon.. att hon \u00e4r ju ocks\u00e5 \u00e4r en svan och med ens blev hennes\u00a0 tillh\u00f6righet sj\u00e4lvklar och given. S\u00e5 k\u00e4nns det ofta n\u00e4r man g\u00e5r fr\u00e5n sammanhang som \u00e4r brustna till sammanhang som kommer att betyda n\u00e5got, \u00e4ntligen blir jag sedd, \u00e4ntligen kan jag koppla av, \u00e4ntligen kan jag le och k\u00e4nna mig \u00e4lskad, h\u00e4r vill jag vara.<\/p>\n
Ibland m\u00e5ste man k\u00e4mpa f\u00f6r att uppn\u00e5 de sammanhangen, de \u00e4r inte alltid sj\u00e4lvklara men det g\u00e5r\u00a0 – av Jordens alla miljarder m\u00e4nniskor finns det alltid m\u00e4nniskor som \u00e4r beredda och villiga och vill \u00e4lska just dig \u2013 och du dem.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e4r man blir lite \u00e4ldre s\u00e5 h\u00e4nder n\u00e5gonting med en som m\u00e4nniska, p\u00e5 gott och ont. Men det som \u00e4r p\u00e5 gott det \u00e4r att s\u00e5dant som i ungdoms\u00e5ren kan uppfattas som n\u00e4stan o\u00f6verstigligt och sv\u00e5rt bara n\u00e5gra \u00e5r senare g\u00e5r att s\u00e5v\u00e4l se som k\u00e4nna p\u00e5 ett annorlunda vis. \u00a0Delvis h\u00e4nger det ihop med […]<\/p>\n","protected":false},"author":42,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-574","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"acf":[],"yoast_head":"\n