Heliga trefaldighets dag \u2013 fokus i v\u00e5r svenskyrkliga tradition \u00e4r Fader, son och ande. Kyrkohistoriskt \u00e4r denna s\u00f6ndag en forts\u00e4ttning, en oktav som man s\u00e4ger p\u00e5 Pingstdagen. Missionsdagen \u00e4r ytterligare ett tema, som liksom lagts in denna s\u00f6ndag, den dagen l\u00e5g tidigare mitt i sommaren. S\u00e5 s\u00f6ndagens tema \u00e4r lite m\u00e5ngfacetterat. Men vad g\u00f6r det \u2013 de tre texter vi nyss h\u00f6rt l\u00e4gger grunden f\u00f6r en utl\u00e4ggning och tar \u00e4ven vid d\u00e4r vi slutade f\u00f6r en vecka sen. I s\u00f6ndags, pingstdagen, flaggor vajade mot en klarbl\u00e5 himmel, d\u00e5 predikades det och sj\u00f6ngs om den helige andes ankomst.<\/p>\n\n\n\n
I dagens episteltext har det g\u00e5tt s\u00e5 illa att flera av de ivriga l\u00e4rjungarna, drivna och burna av anden, nu tagits till f\u00e5nga. De har helat sjuka och h\u00e4ktats, vad gjorde de \u2013 och med vilket mandat \u2013 med vilken auktoritet? Och Petrus h\u00e4nvisar till Jesus, Jesu mandat och auktoritet \u2013 \u201ds\u00e5 kommer kraften till oss, f\u00f6rst\u00e5r ni?\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n I dagens evangelietext kommer Jesus till Marta och Maria och han s\u00e4ger trosvisst att \u201dJag \u00e4r uppst\u00e5ndelsen och livet. Den som tror p\u00e5 mig skall leva om han \u00e4n d\u00f6r, och den som lever och tror p\u00e5 mig skall aldrig n\u00e5gonsin d\u00f6\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n Och s\u00e5 manifesterar han denna kraft genom att kalla p\u00e5 Lasarus som nu legat d\u00f6d i dagar, inlindad i linnetyg men trots dessa och de traditionella kryddorna och oljan hade liket b\u00f6rjat att lukta.<\/p>\n\n\n\n Det ber\u00e4ttas att innan detta mirakel \u00e4ger rum s\u00e5 m\u00f6ter Jesus Marta och Maria i deras hem och att han blir s\u00e5 tagen av deras sorg \u2013 han var ju en god v\u00e4n med familjen och god v\u00e4n med Lasarus – att \u00e4ven Jesus gr\u00e4t en stund.<\/p>\n\n\n\n Samtidigt finns antytt i Johannesevangelistens nedtecknande att innan Jesus ankomst till Betania, att han visste med sig att nu skulle ett helandeunder \u00e4ga rum och att m\u00e5nga judar skulle str\u00f6mma dit fr\u00e5n Jerusalem \u2013 att det h\u00e4r skulle l\u00e5ta tala om sig. Ja mycket talar rentav att det var just detta under, s\u00e5 n\u00e4ra p\u00e5sken och Jerusalem, och med s\u00e5 m\u00e5nga vittnen till det som skedde, att det var detta som blev den droppe som rann \u00f6ver b\u00e4garen, nu var m\u00e5ttet r\u00e5gat.<\/p>\n\n\n\n Ja det st\u00e5r att l\u00e4sa lite l\u00e4ngre fram i kapitel elva att :<\/p>\n\n\n\n \u201d\u00d6verstepr\u00e4sterna och faris\u00e9erna kallade d\u00e5 samman r\u00e5det och sade: \u201dVad skall vi g\u00f6ra? Den h\u00e4r mannen g\u00f6r m\u00e5nga tecken. Om vi l\u00e5ter honom forts\u00e4tta b\u00f6rjar alla tro p\u00e5 honom, och d\u00e5 kommer romarna och utpl\u00e5nar b\u00e5de v\u00e5r heliga plats och v\u00e5rt folk.\u201d En av dem, Kajafas, som var \u00f6verstepr\u00e4st det \u00e5ret, sade till dem: \u201dNi f\u00f6rst\u00e5r ingenting. Ni fattar inte att det \u00e4r b\u00e4ttre f\u00f6r er att en enda m\u00e4nniska d\u00f6r f\u00f6r folket \u00e4n att hela folket g\u00e5r under.\u201d Detta sade han inte av sig sj\u00e4lv, utan som \u00f6verstepr\u00e4st det \u00e5ret talade han profetiskt: Jesus skulle d\u00f6 f\u00f6r folket, och inte bara f\u00f6r folket utan ocks\u00e5 f\u00f6r att Guds skingrade barn skulle samlas och bli till ett. Fr\u00e5n den dagen var de fast beslutna att d\u00f6da honom.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n Precis som l\u00e4rjungarna i dagens episteltext som blev f\u00e4ngslade f\u00f6r att hela utg\u00f6r h\u00e4r sj\u00e4lva helandet startpunkten f\u00f6r beslutet att r\u00f6ja Jesus ur v\u00e4gen. Och det \u00e4r samme Kajafas som leder processen.<\/p>\n\n\n\n I dagens GT l\u00e4sning i f\u00f6rsta Mosebok kan vi notera att Abraham f\u00f6rst\u00e5r att Gud \u00e4r p\u00e5 bes\u00f6k, i en mystisk m\u00e4nsklig gestalt. Abraham l\u00e5ter nu slakta g\u00f6dkalven, kokar den i mj\u00f6lk och bereder en m\u00e5ltid han sj\u00e4lv inte deltar i, han st\u00e5r p\u00e5 avst\u00e5nd, b\u00f6jer sitt huvud, fylld av respekt inf\u00f6r det som \u00e4ger rum.<\/p>\n\n\n\n Men inf\u00f6r Jesus b\u00f6js inga huvuden fr\u00e5n \u00f6verstepr\u00e4sten och faris\u00e9erna som st\u00e5r och f\u00f6rf\u00e4ras inf\u00f6r Jesu kraft och auktoritet. Samma f\u00f6rtryckande attityd uppvisar man mot Petrus och de \u00f6vriga i dagens episteltext.<\/p>\n\n\n\n Man k\u00e4nner inte igen Herren, helt enkelt. Man b\u00f6jer inte p\u00e5 huvudet i \u00f6dmjukhet \u2013 likt Abraham d\u00e5 han s\u00e5g att Herren g\u00e4stade honom.<\/p>\n\n\n\n Man vill ist\u00e4llet definiera vem och vad som upph\u00f6jas skall.<\/p>\n\n\n\n \u201dOch inte kan v\u00e4l denne enkle man, ja dessa enkla m\u00e4n, dessa galil\u00e9er ha n\u00e5got att ge oss \u00f6verhuvudtaget? Hur skulle det se ut?\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n Var kommer s\u00e5 Jesus auktoritet ifr\u00e5n d\u00e5 han st\u00e5r utanf\u00f6r klippgraven och kallar p\u00e5 Lasarus?<\/p>\n\n\n\n Kanske ytterst fr\u00e5n det faktum att han sj\u00e4lv \u00e4r redo att g\u00e5 i d\u00f6den f\u00f6r att vara sann gentemot den Gud som kallat ut honom i det kall han nu \u00e4r mitt inne i. Jesus b\u00f6jer p\u00e5 huvudet inf\u00f6r Skaparen, erk\u00e4nner skaparens auktoritet och f\u00e5r genom sin tj\u00e4nstvillighet del av skaparens kraft och mandat, mandatet att g\u00f6ra under. Och han s\u00e4ger lite senare i Johannesevangeliet, i avskedstalet till l\u00e4rjungarna, att \u201dnu \u00e4r ni en del av mig men v\u00e4rlden kommer att hata er f\u00f6r jag har urskiljt er ur v\u00e4rlden och gett er till Fadern\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n I tron, d\u00e5 tro uppst\u00e5r, uppst\u00e5r ofta ett band, en m\u00e4rklig visshet och n\u00e4rhet, en s\u00e4rskildhet. Men denna nya relation f\u00f6r ocks\u00e5 med sig att allt \u00e4r inte l\u00e4ngre s\u00e5 \u2019roligt\u2019 det var f\u00f6rr. I tron finns en ny m\u00e5ttstock, en l\u00e4ngtan \u2013frid och s\u00e4llhet har snabbt blivit ett tillst\u00e5nd jag vill bevara och st\u00e4rka.<\/p>\n\n\n\n I mig, i mina relationer, i mitt liv.<\/p>\n\n\n\n V\u00e4rldens furste, som Paulus ben\u00e4mner motkraften i tillvaron, blir st\u00f6rd av detta. Denne vill som mobbaren p\u00e5 skolg\u00e5rden ha allas uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r sina trix och konster och han ogillar skarpt Jesus Kristus och Jesus f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00e5 oss att v\u00e4lja ett annat fokus.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r finns en mots\u00e4ttning \u2013 en konflikt \u2013 och den m\u00e5ste vi ta f\u00f6r vad den \u00e4r. Inte f\u00f6r inte predikar Jesus om att det inte g\u00e5r att tillbe b\u00e5de Gud och mammon samtidigt, att det \u00e4r en om\u00f6jlighet, en chim\u00e4r. Du m\u00e5ste v\u00e4lja perspektiv!<\/p>\n\n\n\n Samtidigt \u00e4r nu livet s\u00e5 f\u00f6r de flesta av oss att vi dras hit och dit och det \u00e4r behov och \u00f6nskem\u00e5l och prioriteringar och inte s\u00e4llan hart n\u00e4r om\u00f6jliga val.<\/p>\n\n\n\n Ingen kommer undan hur sv\u00e5rt det understundom \u00e4r att vara m\u00e4nniska \u2013 i alla val vi har att g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n Samtidigt – vi \u00e4r lovade att i den stund vi erk\u00e4nner Herren Gud, likt Abraham, och b\u00f6jer v\u00e5rt huvud och ger av v\u00e5rt dyrbara, v\u00e5r tid, v\u00e5r inre h\u00e5g, v\u00e5rt livsfokus \u2013 att vi d\u00e5 blir vi tillr\u00e4knade att vara en del i Guds rike.<\/p>\n\n\n\n En del av den h\u00e5llningen g\u00e5r att ta del av i den h\u00e4r s\u00f6ndagens psaltarpsalm, psaltarpsalm 113<\/p>\n\n\n\n Prisa Herren, ni hans tj\u00e4nare, Och kanske \u00e4r det s\u00e5 att denna h\u00e5llning, att prisa Herren aldrig varit s\u00e5 viktig som i denna tid. Vi beh\u00f6ver sans, lugn och eftert\u00e4nksamhet \u2013 och vi beh\u00f6ver sannerligen den frid och s\u00e4llhet Gud vill ge alla som kopplar upp sig i b\u00f6n, i tro, i och med den helige ande. Ty vi lever i m\u00e5ngt i en upp och nedv\u00e4nd v\u00e4rld \u2013 det \u00e4r m\u00e5nga orosmoln och bekymmer vi som m\u00e4nsklighet st\u00e5r mitt i.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rs\u00f6ka ha ett inkluderande tema \u2013 att \u201dall lives matter\u201d \u2013 alla m\u00e4nniskors betydelse. En h\u00e5llning som emanerar ur m\u00f6tet med det heliga. <\/p>\n\n\n\n Det finns i de mediabilder vi f\u00e5r ta del av, d\u00e5 tillst\u00e5ndet i V\u00e4rlden skildras, s\u00e5 f\u00e5 prov p\u00e5 den igenk\u00e4nningen Abraham visade prov p\u00e5, inf\u00f6r just det heliga. Och det finns i det mediala ett n\u00e4rmast totalt f\u00f6rringande av Jesu auktoritet och d\u00e4rmed p\u00e5 det han kom med till v\u00e4rlden, till oss.<\/p>\n\n\n\n Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 mycket br\u00f6l och skrik och s\u00e5 mycket upp och ned v\u00e4nda v\u00e4rden?<\/p>\n\n\n\n Varf\u00f6r visas s\u00e5 lite av k\u00e4rlek och barmh\u00e4rtighet i det som lyfts fram? <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r detta finns ju. Ja \u00f6ver hela V\u00e4rlden finns det fullt med vittnesb\u00f6rd fr\u00e5n sjukhusgolv och ideellt arbete att vi bryr oss, att vi hj\u00e4lper varandra. Vi visar i praktiken ofta upp just den medk\u00e4nsla och beredvillighet att offra sig f\u00f6r andra Jesus implementerade i V\u00e4rlden. Men det \u00e4r som om att vi inte ska vara varse detta. Vi ska skr\u00e4mmas upp.<\/p>\n\n\n\n Finns det m\u00e5nne rentav n\u00e5gon som har ett intresse i att sprida en bild av r\u00e4dsla och splittring? Mobbaren p\u00e5 skolg\u00e5rden som vill att alla \u00e4r r\u00e4dda och \u00e4ngsliga, f\u00f6r d\u00e5 f\u00e5r han ju som han vill. Kan regera. Jesu Kristi frid och f\u00f6rdragsamhet, lugn och medm\u00e4nsklighet, k\u00e4rlek och barmh\u00e4rtighet avskyr han fr\u00e5n tidernas begynnelse. Den sinnesst\u00e4mningen hotar mobbaren p\u00e5 skolg\u00e5rden, han tappar d\u00e5 i kraft och auktoritet.<\/p>\n\n\n\n Vi kan, och b\u00f6r s\u00e5ledes att som Abraham b\u00f6ja v\u00e5rt huvud inf\u00f6r Herren, ge v\u00e5ra liv; v\u00e5r h\u00e5g och uppm\u00e4rksamhet till Gud och som ett kvitto h\u00e4rav erh\u00e5lla en inre frid och s\u00e4llhet \u2013 och p\u00e5 det viset utg\u00f6r vi en motr\u00f6relse.<\/p>\n\n\n\n Vi tror p\u00e5 alla m\u00e4nniskors betydelse, \u201dall lives matter\u201d, vi tror p\u00e5 sanning och respekt, och vi vill vandra i den relation Jesus gett oss, sk\u00e4nkt oss, att vara en del i. En \u00f6ppen och transparent livsh\u00e5llning.<\/p>\n\n\n\n \u00c5h tack Gode Gud f\u00f6r den m\u00f6jligheten. Detta alternativ. Denna parallella v\u00e4g i tillvaron. Given oss med tre aspekter \u2013 Gud, son och helig ande. En helhet, en underbar m\u00f6jlighet, Amen.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Heliga trefaldighets dag \u2013 fokus i v\u00e5r svenskyrkliga tradition \u00e4r Fader, son och ande. Kyrkohistoriskt \u00e4r denna s\u00f6ndag en forts\u00e4ttning, en oktav som man s\u00e4ger p\u00e5 Pingstdagen. Missionsdagen \u00e4r ytterligare ett tema, som liksom lagts in denna s\u00f6ndag, den dagen l\u00e5g tidigare mitt i sommaren. S\u00e5 s\u00f6ndagens tema \u00e4r lite m\u00e5ngfacetterat. Men vad g\u00f6r det […]<\/p>\n","protected":false},"author":42,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-897","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"acf":[],"yoast_head":"\n
prisa Herrens namn!
Lovat vare Herrens namn
nu och f\u00f6r evigt!
Fr\u00e5n \u00f6ster till v\u00e4ster
skall Herrens namn bli prisat.
Herren \u00e4r upph\u00f6jd \u00f6ver alla folk,
h\u00f6gre \u00e4n himlen n\u00e5r hans h\u00e4rlighet.
Vem \u00e4r som Herren, v\u00e5r Gud,
han som tronar s\u00e5 h\u00f6gt,
han som ser s\u00e5 djupt ner \u2014
vem i himlen, vem p\u00e5 jorden?<\/em><\/p>\n\n\n\n