F\u00f6rest\u00e4ll dig en sen sommarkv\u00e4ll, det \u00e4r varmt ute och du g\u00e5r och l\u00e4gger dig. D\u00e5 du ligger d\u00e4r s\u00e4ngen ser du tillbaka p\u00e5 den g\u00e5ngna dagen, du ler bel\u00e5tet: F\u00f6rst var ni p\u00e5 en stor konsert, s\u00e5 lyckat det blev och t\u00e4nk s\u00e5 m\u00e5nga v\u00e4nner och bekanta du tr\u00e4ffade, m\u00e5nga igenk\u00e4nningskramar blev det. Efter konserten gick du och ert s\u00e4llskap p\u00e5 restaurang, ja d\u00e4r var det verkligen kn\u00f6kfullt och ni fick tr\u00e4nga er fram, till slut fick ni plats vid ett extrabord de st\u00e4llde fram \u00e5t er och ni hade s\u00e5 roligt, s\u00e5 mycket umg\u00e4nge och sk\u00f6na skratt. Nu \u00e4r det som sagt kv\u00e4ll och snart sover du, full av planer vad du ska g\u00f6ra den n\u00e4rmaste tiden. Precis innan du somnade s\u00e5 t\u00e4nkte du p\u00e5 den utlandsresa ni tidigare ikv\u00e4ll best\u00e4mt att ni skulle g\u00f6ra, \u00e5h en charter till Kreta om en m\u00e5nad, vad kul vi kommer att f\u00e5\u2026<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4sta morgon d\u00e5 du vaknar upp s\u00e5 befinner du dig i en radikalt annorlunda situation. Konserter f\u00f6rekommer inte l\u00e4ngre, p\u00e5 restaurang g\u00e5r n\u00e4stan ingen och g\u00f6r man det serveras ingen alkohol efter 20.00 och man f\u00e5r h\u00f6gst sitta h\u00f6gst fyra vid varje bord, som \u00e4r utplacerade med stort mellanrum. Det mesta i idrottsv\u00e4g ligger nere, gymnasier och universitet idkar hemundervisning, i aff\u00e4ren tittar alla skr\u00e4mt p\u00e5 varandra och man backar undan fr\u00e5n varandra, misst\u00e4nksamt. Gudstj\u00e4nster firas i princip bara digitalt. Du f\u00f6rst\u00e5r att de \u00e5tg\u00e4rder som \u00e4r i Sverige de \u00e4r ocks\u00e5 \u00e4r globala, ja visst \u00e4n mer omfattande i andra l\u00e4nder. <\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rest\u00e4ll dig som sagt att allt detta kom helt pl\u00f6tsligt, som \u00f6ver en natt…<\/p>\n\n\n\n
Du och jag och alla andra skulle, ja det lovar jag, vi skulle f\u00e5 en sm\u00e4rre chock och inte bara det, vi skulle bli f\u00f6rvirrade, f\u00e5 \u00e5ngest, kanske gr\u00e5ta.<\/p>\n\n\n\n
Nu har vi alla<\/em> varit med om denna omst\u00e4llning, men den kom s\u00e5 gradvis att vi har hunnit v\u00e4nja oss. Ja v\u00e4nja oss s\u00e5 till pass att m\u00e5nga av oss rent av kan fr\u00e5ga sig varf\u00f6r livet k\u00e4nns s\u00e5 tungt, varf\u00f6r jag har s\u00e5 sv\u00e5rt att vara glad \u2013 t\u00e4nk jag som alltid brukar vara s\u00e5 positiv… Men inget \u00e4r mer naturligt \u00e4n att vara ledsen. Ja vi har baske oss r\u00e4tt och kanske ocks\u00e5 skyldighet att vara s\u00e5v\u00e4l sorgsna som ledsna f\u00f6r hur livet idag ter sig. Vi \u00e4r m\u00e4nniskor skapade till umg\u00e4nge och liv \u2013 ihop. Inte till ett liv i denna konstlade distans.<\/p>\n\n\n\n Om man skulle \u00f6vers\u00e4tta denna nya situations stressniv\u00e5 till en j\u00e4mf\u00f6rbar h\u00e4ndelse p\u00e5 ett individuellt plan s\u00e5 t\u00e4nker jag att den \u00e4r i paritet med att man sj\u00e4lv eller n\u00e5gon n\u00e4rst\u00e5ende drabbas av en allvarlig sjukdom, med os\u00e4ker utg\u00e5ng. T\u00e4nk d\u00e5 g\u00e5r ju all tankekraft till detta. Vi vill veta s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt, v\u00e4lja bland olika behandlingar, vara en aktiv patient, kort sagt ta kommandot \u00f6ver v\u00e5ra och v\u00e5ra n\u00e4rst\u00e5endes liv.<\/p>\n\n\n\n Vid en allvarlig sjukdom, som till exempel cancer, kan bristen p\u00e5 svar, att inte riktigt veta, att sv\u00e4va i ovisshet, vara oerh\u00f6rt frustrerande. Och det blir nu sv\u00e5rt att t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e5got annat. Tankarna kretsar och surrar. Man liksom st\u00e5r och stampar \u2013 det handlar ju om livet! Mitt liv, den jag \u00e4lskar, dennes liv. Det \u00e4r nu s\u00e5 uppenbart att jag \u00e4r i en kris. Men den kris vi som m\u00e4nsklighet just nu befinner oss i \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbar, utifr\u00e5n ett inre stressp\u00e5slag. Det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r oss alla att planera, sv\u00e5rt att veta, vi st\u00e5r tillsammans och stampar.<\/p>\n\n\n\n Leif GW Persson sa i en intervju nyligen att han drabbats av skrivkramp, denne i \u00f6vrigt s\u00e5 produktive f\u00f6rfattare. Han menade att all hans energi idag gick \u00e5t till den situation som \u00e4r f\u00f6r handen, covid-situationen. Och jag t\u00e4nker att s\u00e5 har det blivit f\u00f6r m\u00e5nga av oss. Och under all oro finns f\u00f6rst\u00e5s en v\u00e4ldig sorg. Jag tror det \u00e4r viktigt att vi v\u00e5gar n\u00e4rma oss den, sorgen. F\u00f6r fj\u00e4rmar vi oss fr\u00e5n den \u00e4r det l\u00e4tt att vi ist\u00e4llet hamnar i olika tv\u00e4rs\u00e4kra och polariserande h\u00e5llningar d\u00e4r vi liksom t\u00e4vlar i vad som \u00e4r b\u00e4st och effektivast strategi.<\/p>\n\n\n\n En s\u00e5dan h\u00e5llning kan leda till att de strategival som vid f\u00f6rsta anblicken kan verka s\u00e5v\u00e4l \u201dtuffa\u201d som \u201dhandlingskraftiga\u201d i l\u00e4ngden riskerar g\u00f6ra mer skada \u00e4n nytta. V\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att problematisera och ta in nyanser kan s\u00e5ledes h\u00e4mmas av en sorg som vi inte riktigt k\u00e4nns vid, kanske vill fly fr\u00e5n. <\/p>\n\n\n\n Poeten Leonard Cohen skrev en s\u00e5ng, \u201dEverybody knows\u201d. Den har en strof som lyder: \u201dAlla b\u00e4r p\u00e5 en k\u00e4nsla av brustenhet, som om deras pappa eller hund just d\u00f6tt\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n Jag tror det \u00e4r viktigt att vi idag delar denna k\u00e4nsla av sorg vi alla<\/em> erfar i denna tid. F\u00f6r g\u00f6r vi det kan vi ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ka att uppmuntra varandra, se varandra och vara st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande hopp f\u00f6r varandra.<\/p>\n\n\n\n En s\u00e5dan h\u00e5llning kan ocks\u00e5 fungera lite som en antidot mot fruktan och oro. R\u00e4dsla tenderar alltid att f\u00f6rminska v\u00e5ra perspektiv, dra ig\u00e5ng reptilhj\u00e4rnan i oss. D\u00e5 \u00f6kar risken att vi vill ha enkla och tydliga svar, \u201dtuffa \u00e5tg\u00e4rder\u201d och vi gl\u00f6mmer s\u00e5 bredden och vidden i att vara m\u00e4nniska. Och hur komplex tillvaron faktisk \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n Det kommer en ny sommar, konserter, restaurangbes\u00f6k, igenk\u00e4nningskramar \u2013 vi vet bara inte exakt n\u00e4r och hur. <\/p>\n\n\n\n \u00d6ppenhet och transparens, att kunna problematisera f\u00f6ruts\u00e4tter en tillg\u00e5ng till v\u00e5ra inre liv, med andra ord v\u00e5r r\u00e4tt och kanske rentav skyldighet att s\u00f6rja.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6rest\u00e4ll dig en sen sommarkv\u00e4ll, det \u00e4r varmt ute och du g\u00e5r och l\u00e4gger dig. D\u00e5 du ligger d\u00e4r s\u00e4ngen ser du tillbaka p\u00e5 den g\u00e5ngna dagen, du ler bel\u00e5tet: F\u00f6rst var ni p\u00e5 en stor konsert, s\u00e5 lyckat det blev och t\u00e4nk s\u00e5 m\u00e5nga v\u00e4nner och bekanta du tr\u00e4ffade, m\u00e5nga igenk\u00e4nningskramar blev det. Efter […]<\/p>\n","protected":false},"author":42,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-965","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"acf":[],"yoast_head":"\n